Villkoren för de frivilliga försvarsorganisationerna och ett starkt totalförsvar

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat justitie- och inrikesminister Morgan Johansson hur han avser att öka möjligheterna för frivilligorganisationer att delta i olika utbildningar för att vidareutbilda sig och främja totalförsvaret. Hon har vidare frågat honom om han har några förslag för att skapa möjligheter för frivilligorganisationer att kunna uppnå sina mål i verksamhetsuppdraget. Slutligen har hon frågat om det är hans bedömning att ett gemensamt totalförsvarsdepartement skulle förbättra synkroniseringen mellan det militära och civila försvaret. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

De frivilliga försvarsorganisationerna är en viktig del av den samlade förmågan i totalförsvaret. Förutom med bemanning och förstärkningsresurser bidrar de till folkförankring och försvarsviljan. En stark folkförankring och försvarsvilja är en förutsättning för totalförsvarets krigsavhållande uppgift.

Det är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ingår avtal med de frivilliga och anger målen för utbildningen av dessa samt i övrigt ansvarar för att de frivilliga försvarsorganisationerna ges förutsättningar för att kunna lösa de uppdrag som ges av myndigheterna. I dessa förutsättningar ligger till exempel instruktörer, materiel och utbildningsanläggningar. Bestämmelser om villkor och förmåner för frivillig försvarsverksamhet finns bland annat i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga. Frågor om ersättning och andra förmåner behandlas närmare i Försvarsmaktens och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att bidra till totalförsvarets förmåga bör långsiktigt säkerställas. I detta sammanhang är det viktigt att de frivilliga försvarsorganisationerna ges långsiktigt förutsägbar finansiering för att genom sin verksamhet bidra till folkförankring och försvarsvilja. Regeringen har därför i regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten gett Försvarsmakten i uppdrag att se över finansieringen av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet med detta syfte. Arbetet ska genomföras med bistånd av de frivilliga försvarsorganisationerna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ska redovisas den 1 september 2022.

Arbetet med att återuppbygga totalförsvaret är ett gemensamt arbete för hela regeringen, och arbetet är högt prioriterat. Som försvarsminister har jag ansvaret för det militära försvaret och för samordningen mellan det militära och det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret. Justitie- och inrikesministern har ansvaret för samordningen av samhällets krisberedskap och för civilt försvar. Om ansvaret är samlat inom ett departement eller uppdelat mellan två departement är inte avgörande för regeringens arbete med totalförsvaret.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

I över hundra år har vi haft frivilliga försvarsorganisationer i Sverige, och de spelar en viktig roll i Sveriges kris- och krigsberedskap. Det handlar om runt 350 000 personer i olika åldrar som i dag är engagerade i 18 olika frivilliga försvarsorganisationer.

Genom kurser och utbildningar av de frivilliga ser man till att specialkompetenserna bevaras och utvecklas i takt med att behoven förändras. Nu har behovet verkligen förändrats. Flera av organisationerna har också verksamhet för ungdomar för att de ska kunna skolas in och gå vidare.

Organisationerna stöttar både civila myndigheter och Försvarsmakten. Ett fungerande civilt försvar är en helt nödvändig förutsättning för att det militära försvaret ska kunna lösa sina uppgifter, och ett civilt försvar utan frivilliga är helt omöjligt att få till.

När du deltar i någon av de olika frivilliga försvarsorganisationerna krävs först en grundutbildning, och sedan kan man lära sig mer via olika vidareutbildningar så att vi ska få de förmågor som vi behöver. Lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret finns och möjliggör att personer har rätt att få tjänstledigt från sin arbetsgivare för att arbeta på så kallade avtalsdagar.

När man är utbildad kan man få avtal med exempelvis Svenska Lottakåren, hemvärnet och liknande för att vara en del av totalförsvaret. Det finns däremot ingen lagstiftning som ger dig rätt att vara ledig under själva utbildningen. Det gör det inte heller för den grundutbildning som krävs för att få börja eller för någon fortsättningsutbildning inom någon av frivilligorganisationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tänker att om man ska mena allvar med att de frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga behöver man också ge dem rätt förutsättningar. Då kan man faktiskt inte som ministern bara skylla ifrån sig på någon annan i någon form av nånannanism.

Jag undrar, fru talman, om inte ministern håller med mig. Om ministern inte gör det undrar jag hur ministern avser att stärka de frivilligorganisationer vi har mer än bara med pengar. Om de inte ges rätt förutsättningar blir det ett moment 22.

Vikten av en robust krisberedskap och civilt försvar har satts i strålkastarljuset av pandemin. Jag undrar om ministern kan tänka sig att brett arbeta fram förslag som främjar ett viktigt deltagande av frivilliga och stärker deras betydelsefulla arbete. Vi har lottakåren, bilkåren och alla dessa duktiga organisationer som gör underverk i allt från logistik och stabsarbete till att köra bil och till och med hoppa fallskärm. De lägger ned själ och hjärta, för att vara en del av Sveriges totalförsvar.

Ett ytterligare exempel på hur det ställer till problem för dem är att löneavdraget när man begär tjänstledighet blir olika stort beroende på hur man är schemalagd. När man har varit tjänstledig utan lön under en del av en månad görs löneavdraget med utgångspunkt från kalenderdaglönen. Men en del har full arbetstid som är utspridd på färre antal dagar. Det gör att faktorn för deras tjänstledighetsdagar är högre men att den inte ersätts till fullo.

Det finns eldsjälar som arbetar i totalförsvaret. De vill göra det, och de gör det trots att de i dag inte får rätt förutsättningar. Vi ser nu problem. Kan vi inte lösa dem tillsammans?

Fru talman! Det har varit en resa med de frivilliga försvarsorganisationerna, precis som det har varit en rätt omfattande resa med hela Försvarsmakten och det civila försvaret sedan vi fick regeringsmakten 2014. Det är mycket som har reparerats, förändrats och är inne i ett stegvis utvecklingsarbete. Det gäller även de frivilliga försvarsorganisationerna.

En av de utgångspunkter som gällde 2014 var att det inte fanns någon totalförsvarsplanering. Den var nedlagd. Under många år förekom också ett diskuterande och funderande om de frivilliga försvarsorganisationerna över huvud taget hade en roll och en vikt i den framtida Försvarsmakten. Jag kan läsa ur regeringens regleringsbrev från år 2008: "Försvarsmakten ska kartlägga och redovisa hur och i vilken utsträckning de frivilliga försvarsorganisationerna kan stödja Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten ska redovisa vilka frivilliga försvarsorganisationer som fortfarande behövs för Försvarsmaktens verksamhet." Den inställningen präglade mycket av stämningsläget under den perioden.

Trots att frågan om de behövdes fördes upp från regeringshåll och i så fall vilka som behövdes bibehölls stor del av medlemsantalet och mycket av engagemanget. Det visar på styrkan i de här organisationerna.

När vi började bygga en ny typ av försvar hade de naturligtvis en oerhört viktig roll. Jag vill framhålla ett beslut som jag tror var centralt och viktigt för att organisationerna ska kunna få en ordentlig rekryteringsbas i framtiden: återaktiverandet av värnplikten. Jag tror att det var ett strategiskt bra beslut som fattades. Det klarar delvis upp mycket av problematiken med framtida personalförsörjning till Försvarsmakten men ger också frivilligorganisationerna en annan bas. Den folkliga förankringen är något som frivilligorganisationerna med sina 350 000 medlemmar symboliserar. Det är en styrka i Sverige. Men vi måste också se till att få tillförsel av nya medlemmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har genom åren mött många av frivilligorganisationerna i olika krissituationer, i samband med skogsbränder, i samband med pandemin och i andra sammanhang. De gör ett imponerande och omfattande arbete. Därför har jag också regelbundna möten med dem.

Vi har höjt anslaget till dem med 94 miljoner; med 40 miljoner inom Försvarsmaktens verksamhetsområde och 54 miljoner inom MSB:s verksamhetsområde - tillsammans 94 miljoner. Det är ett arbete som pågår och som inte på något sätt är färdigt och avslutat.

När det gäller olika typer av ersättningar och förmåner är det något som det måste föras dialog om inom ramen för myndigheternas verksamheter. Vi följer det naturligtvis, och vi är beredda att vidta åtgärder om myndigheterna redovisar den typen av direkt behov.

Fru talman! Våra frivilligorganisationer är viktiga. Det är också viktigt att alla frivilliga får hjälpa till när något händer. Vid skogsbränder har vi sett hur viktigt det är att kunna organisera frivilliga som inte är med i organisationer. Då behöver vi organisationer som kan engagera de frivilliga som inte är med i organisationerna. De behövs ur många olika aspekter.

När jag senast besökte en utbildning inom lottakåren i Enköping lyfte de upp ett annat problem: att det finns ett stort behov av lokaler. Det är lokalbrist. Nu när vi växlar upp och utökar försvaret är det också fler människor på plats vid de olika regementena. Det innebär att det blir lokalbrist när till exempel lottakåren behöver speciella lokaler för att anordna sina utbildningar. Det här är bara ett av flera problem som dyker upp nu när vi växlar upp hela försvaret.

Genom att förmedla kunskap och kompetens, stärka engagemanget för totalförsvaret och utveckla samhällets funktionalitet under höjd beredskap för krig bidrar de frivilliga försvarsorganisationerna till både det militära och det civila försvaret. Då måste vi ta det här på allvar och lösa problemen när de uppstår.

För att få bästa möjliga synkronisering mellan det civila och det militära försvaret menar vi moderater att ett totalförsvarsdepartement snarast bör inrättas. Då tror jag att lokaler inte trillar lika lätt mellan stolarna och att det går enklare att lösa problem.

Vikten av robust krisberedskap och civilt försvar har hamnat i strålkastarljuset nu när vi har en pandemi. Konsekvenserna blev påtagliga när det visade sig att vi inte hade den beredskap som situationen krävde. Anledningarna till det är flera, men jag tänker att vi hela tiden behöver fokusera på att identifiera utmaningarna och presentera lösningar på det som är i stället för att älta det som har varit.

Politiken, vi i riksdagen och ni i regeringen, måste ta krafttag för att lösa den situation vi befinner oss i. Här finns tydliga problem, fru talman. Jag undrar hur ministern tänker lösa dem. Därav har jag tagit initiativ till denna interpellationsdebatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frivilligorganisationerna har mål att uppnå: att genomföra ett visst antal utbildningar och så vidare. Återinförandet av värnplikten var bra. Det håller jag med ministern om. Men det är fortfarande fler insatser som behövs.

Frivilligorganisationerna får ersättning för att göra vissa saker och för att genomföra utbildningar inom sina verksamheter. Om det inte finns möjlighet, på grund av lagstiftning och inte heller tillräckliga lokaler, har vi ett problem. Om det inte finns möjlighet att få tjänstledigt har frivilligorganisationerna inga att utbilda och om det sedan inte finns någon plats att utbilda på, när ledighet väl har medgetts, kan de inte heller anordna sina utbildningar. Det är därför jag har ställt min fråga till ministern om han har några förslag för att skapa möjligheter för frivilligorganisationer att uppnå sina mål i sina verksamhetsuppdrag.

Här får jag inga svar, fru talman. Jag upprepar frågan: Vilka förslag har ministern för att skapa möjligheter för frivilligorganisationer att uppnå sina verksamhetsmål när de inte ges rätt förutsättningar?

Fru talman! Att ges rätt förutsättningar blir ett ganska allmänt och svepande begrepp, och så lägger man fram några exempel.

Lokalfrågor för olika verksamheter runt om i hela landet är något som måste lösas inom ramen för frivilligorganisationerna och myndigheterna. Det kan inte rimligtvis vara en departementsfråga att engagera sig i lokaler i exempelvis Sundsvall, Falun, Borlänge, Åmål eller Karlstad. Då kommer vi ned på en detaljnivå som inte kommer att fungera i praktiken. Däremot kan det kanske vara viktigt att belysa att det finns en problematik.

Löner och avtal är frågor som jag är försiktig med att uttala mig om eftersom det leder omedelbart till löften som kan uppfattas som bindande alternativt ett utslag av starkt ministerstyre. Det är frågor som måste hanteras genom dialog med frivilligorganisationerna och berörda myndigheter.

I händelse av att det krävs och att det finns sådana propåer är vi naturligtvis öppna för att ta initiativ till att se över gällande regelverk. Men jag vill understryka att myndigheterna är ansvariga för tillämpningen av lagar, förordningar och andra föreskrifter.

Jag sa inledningsvis i mitt första anförande också att vi nu har gett Försvarsmakten i uppdrag att se över finansieringen av frivilligorganisationernas verksamhet. Detta arbete ska genomföras med bistånd av frivilligorganisationerna. Det ska redovisas till regeringen den 1 september 2022.

Det pågår alltså ett återkommande och stegvis arbete som handlar om att förbättra förhållandena och lösa problem i samverkan. Och problemen ska lösas på ett sådant sätt att beslut hela tiden tas på rätt nivå så att man inte ger en bild av att nu ska regeringen genomföra ett beslutsfattande som egentligen ligger på myndigheter. Det här är inte ett sätt för mig att skylla ifrån mig, utan jag vill bara redovisa för hur det ser ut och vem som bär ansvar i olika led i ett beslutsfattande.

Jag tycker att frivilligorganisationerna ska ges de bästa förutsättningarna. Därför har jag regelbunden kontakt och regelbundna möten. På departementet har vi också personal som är direkt ansvarig för den här dialogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag gav en bild av hur det här har sett ut genom åren var det inte för att älta det som har varit. Det var bara ett sätt att sätta in saker och ting i ett perspektiv. När man delvis ifrågasatte - även från regeringsnivån - vilka frivilligorganisationer som skulle vara kvar och vad som egentligen behövdes skapade det naturligtvis en situation med mycket pessimism, men man klarade ändå medlemsbasen.

Sedan har vi kommit in i ett helt annat läge, även om det inte är samma sak som att allting har löst sig. Det finns mycket som behöver åtgärdas och som man måste gå vidare med. Det gör man i samarbete och ömsesidig dialog. Vi har avsatt mer pengar. Vi har nu dessutom det uppdrag som ska redovisas den 1 september i år. Sedan får vi se hur vi går vidare.

Fru talman! Jag vet inte om man kan kalla mitt anförande för att vara allmänt svepande. Jag tycker att jag gav två väldigt tydliga exempel på hur det uppstår problem. Det är problem som vi bör titta på för att hitta lösningar.

Det var i bred enighet som riksdagens partier i Försvarsberedningens rapport 2017 ställde sig bakom förslag att stärka Sveriges civila beredskap för totalförsvarets behov vid höjd beredskap och ytterst i krig. Men vad har egentligen hänt med det civila försvaret under dessa fyra år? Det är väldigt många utredningar och inte så mycket verkstad på plats. Väldigt lite sker nationellt, men det kommer ökade krav och pålagor på kommuner och regioner utan finansiering till dem eller tydliga mål.

Fru talman! Vi står nu mitt i vintern. Vi ser ett allvarligt och ökande säkerhetshot inte långt från våra egna gränser. Vi ser skenande elpriser inte bara i Sverige utan också i Europa, och vi har kraftiga höjningar av drivmedelspriser som riskerar att lamslå möjligheten att bo och verka i stora delar av landet.

Allt detta har såklart en direkt påverkan på det civila försvaret och krisberedskapen. Ett fungerande civilt försvar är dessutom en helt nödvändig förutsättning för att det militära försvaret ska kunna lösa sina uppgifter.

I över hundra år har vi haft frivilliga försvarsorganisationer i Sverige, och de spelar en viktig roll i Sveriges kris- och krigsberedskap. Nu ser vi problem. Två av dem har jag lyft upp här i dag. Jag menar därför att det krävs handlingskraft. Är ministern villig att brett arbeta fram förslag som främjar ett viktigt deltagande av frivilliga och stärker deras betydelsefulla arbete?

Många arbetsgivare är sjysta och ger människor tjänstledigt, men en del anställda känner att de måste komma med mössan i handen för att be om ledigt. Ska det vara så för människor som ska stärka Sveriges totalförsvar?

Fru talman! Jag har inte sagt att de specifika frågorna om lokaler, ledigheter och avtalsfrågor i sig sas i svepande formuleringar. Jag pekade mer på den generella bilden att vi knappt skulle göra något i dessa sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En mycket stor förändring, som jag tycker är viktig att peka på, är att vi nu talar om totalförsvarsbeslut. Vi har i riksdagen fattat beslut om ett totalförsvarsbygge. Det inleddes 2015 i och med det beslut som då fattades och fortsatte med det beslut som fattades 2020. Allt detta indikerar en total förändring av grundsynen på försvaret.

Den stora förändring som ligger i botten var att vi gick från ett försvar präglat av internationella operationer till ett nationellt försvar. Då blir det naturligt att tala om ett totalförsvar med både det civila och det militära.

Jag har flera gånger nu sagt att vi är beredda att stegvis förbättra de frivilliga försvarsorganisationernas förutsättningar att arbeta. Vi har redan tillfört ytterligare medel, och vi har även skapat en helt annan rekryteringsbas. Vi kommer därtill att få ett uppdrag redovisat den 1 september 2022.

Vi kan dock inte gå ned på detaljnivå, såsom lokalfrågor runt om i landet. Det blir en orimlig uppgift för exempelvis Försvarsdepartementet. Det måste ske via organisationerna och myndigheterna. Vad gäller ersättnings- och ledighetsfrågorna har jag redogjort för hur sådana frågor ska hanteras inom myndigheten. Om andra förändringar behöver ske får det föras upp till regeringen via myndigheterna och organisationerna.

Allt detta har vi möjlighet att återkomma till.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.