Vildsvinsförvaltning

Fru talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den svenska vildsvinsförvaltningen ska kunna trygga svensk livsmedelsförsörjning.

Vildsvinsfrågan är högaktuell, och det är oerhört angeläget att komma till rätta med de problem som vildsvin orsakar. För att göra jakten efter vildsvin enklare och mer effektiv har regeringen beslutat att tillåta nattriktmedel och rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Regeringen har även den 22 april lämnat över en proposition, 2020/21:183, till riksdagen rörande utfodring av vilt, som ger länsstyrelserna möjlighet att i enskilda fall besluta om förbud eller villkor för utfodring av vilt.

Det så kallade vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategin, som regeringen beslutade om 2020, ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsumenter. Livsmedelsverket redovisade nyligen ett uppdrag med förslag på nationell lagstiftning för att möjliggöra för jägare att leverera vildsvinskött direkt till konsument.

Då många viltstammar fortsätter att öka, eller kvarstår på en hög nivå, är det viktigt med en fortsatt adaptiv viltförvaltning. Förra jaktåret uppgick avskjutningen till drygt 146 000 vildsvin, en ökning med närmare 34 000 skjutna vildsvin jämfört med året innan. En nationell förvaltningsplan för vildsvin är viktig för målet om en kontrollerad vildsvinsstam där skador på gröda och mark samt antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade minskas.

Naturvårdsverket, som har det övergripande ansvaret för viltförvaltning, har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell förvaltningsplan för vildsvin där resultat och åtgärdsmål framgår. Naturvårdsverket ska minst vart tredje år, med start 2022, följa upp resultatmålen i förvaltningsplanen. Jag ser det som oerhört angeläget att de skador som orsakas av vilt minskar och har därför gett länsstyrelserna i uppdrag att revidera sina förvaltningsplaner efter Naturvårdsverkets övergripande förvaltningsplan.

För mig är frågan om svensk livsmedelsförsörjning mycket viktig liksom även att de skador som orsakas av vilt begränsas.

Fru talman! Varmt tack, ministern, för svaret!

Vildsvinen orsakar nästan 700 000 trafikolyckor varje år. De utgör en betydande kapitalförstöring i form av sönderbökade gräsmattor på fotbollsplaner, på golfbanor och i villaträdgårdar - för att inte tala om lantbruket.

Den svenska vildsvinsstammen måste minskas radikalt. Vildsvinen kan inte längre marginaliseras som ett isolerat landsbygdsproblem eller ens ett isolerat svenskt landsbygdsproblem. De har helt enkelt blivit för många, och det är nu helt uppenbart att lantbrukare och jägare inte ensamma kan lösa problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är glad att vi i riksdagen är överens med regeringen om de förbättringar som har gjorts på jaktområdet gällande vildsvin, till exempel när det kommer till det som ministern nämnde: nattriktmedel och rörlig belysning vid jakt. Jag är av den bestämda uppfattningen, fru talman, att vildsvin passar bättre på en kolbäddsgrill än i grillen på en bil.

Jag är också glad över att Moderaterna har drivit på frågan om att det ska bli lättare för jägare att kunna leverera vildsvinskött direkt till konsument. Det är ingen jägare som jagar djur utan att vilja ta hand om djuret, och därför kommer lättnader av både kostnader och administration med testning av köttet att göra att mer kött kommer på tallriken och att vildsvinsstammen kan minska något.

Fru talman! Vildsvinen bökar sönder stora kapital för våra lantbrukare. SLU beräknade 2015 att det uppgick till cirka 1,1 miljard kronor. Sedan dess har vildsvinsstammen och kostnaderna för sönderbökningen ökat dramatiskt.

Jag har den stora lyckan att bo i den lilla vackra del av Sverige, i västra Sverige, som ligger mitt emellan två kuster - vi har Västerhavet, och vi har Vänerhavet. Jag bor alltså i gränslandet till Norge. Norge rasar just nu mot oss svenskar eftersom vår dramatiskt ökade vildsvinsstam väller över gränsen utan att de kan stoppa den. Det orsakar såklart stora skador även på andra sidan gränsen.

Norge har klassat vildsvin som en invasiv art. Jag undrar därför, fru talman: Vad tänker ministern om att göra som Norge och klassa vildsvin som en invasiv art? Eller vilka svar tänker ministern ge till norrmännen, som just nu riktar ilska mot sitt grannland, mot oss?

Jag tänker att det kanske kan finnas fog för att uppmuntra mer jakt på vildsvin genom ekonomiska incitament till jägare och markägare i norra Västra Götaland, i gränslandet till Norge.

Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för frågan! Nu känner jag bara att jag måste kontra när det gäller vem som bor vackrast i landet. Jag bor i Halland, som är Sveriges framsida. Det vill jag även ha sagt i sammanhanget.

Någon av oss har fel siffra i papperen, och jag tror att jag har rätt: 7 000 viltolyckor per år orsakas av vildsvin. Det är ganska stor skillnad, så jag kände att jag ändå ville markera den.

Med det sagt: Detta är givetvis ett jättestort problem. Det står för väldigt stora kostnader både inom ramen för trafikolyckor och inom ramen för de skador som vildsvinen åstadkommer på jordbruksmark. Det råder ingen tvekan om det.

Därför har vi också vidtagit ett stort antal åtgärder, och vi tickar egentligen på med nya åtgärder så fort vi har kvalitetssäkrade sådana att lägga på bordet. Bland de första beslut jag fattade som minister var att lägga fram förslagen om att man i princip skulle kunna jaga vildsvin dygnet runt, året runt med undantag av den period då suggorna får ungar. Bortsett från det är det egentligen helt möjligt när som helst.

Till det behöver man koppla incitament att jaga vildsvin. Där delar jag Ann-Sofie Alms analys: Det bygger på, särskilt om man vill öka incitamentet, att det finns avsättning för köttet. Därför gav vi ganska snart efter det ett antal uppdrag till Livsmedelsverket och andra att ta fram förslag på vilka åtgärder som krävdes för att vi skulle kunna realisera mer vildsvinskött direkt till konsumenterna. Det handlar både om att den enskilda jägaren ska kunna sälja vissa volymer direkt och om att slussa det via viltanläggningar. Det handlar också om vad som krävs för att den offentliga sektorn skulle kunna driva en del av utvecklingen, exempelvis via skolmåltider servera vilt för att tidigt lära våra barn att vilt är ett klimatsmart och gott alternativ att välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att många tänker att vildsvinskött inte är så gott. Jag tror också att många kanske någon gång - så var det för mig - har fått en bit och försökt tillaga den, och så blev det inte alls gott. Vilt och vildsvin kräver ju precis som allting annat att man vet vad man gör när man tillagar det.

Vi behöver alltså både utbilda för att skapa efterfrågan och göra det möjligt att slussa de här systemen. Min bild är att vi har nu har de förslag på gång som krävs för detta.

Det kanske meckigaste i sammanhanget är att säkerställa att vi har register. Det främsta skälet för register handlar om spårbarhet. Här kommer vi till det sista förslaget som vi fattade beslut om så sent som för någon eller några veckor sedan, nämligen att vi från statens sida nu subventionerar trikin- och cesiumtester. Det är en viktig del i detta, inte för att kostnaden är stor men för att man då verkligen visar hur viktigt det är att det inte finns hinder, varken stora eller små, för att ha en politik som innebär att vi får ned stammarna. Det är centralt och angeläget.

Sedan har jag givetvis noterat Norges irritation över den stora vildsvinsstammen i Sverige. Jag kan absolut ha respekt för den. Men för att börja med detta med invasiv art är det så att Sverige redan 1987 tog beslut om att vi inte skulle se vildsvin som en invasiv art, givet att vi haft den i vår fauna historiskt. Invasiv art betyder att man inte har eller har haft en art i sin fauna och bestämmer sig för att den inte ska komma in. Någonstans känns det lite grann som att det tåget har gått.

När det sedan gäller frågan om Norge och vad jag säger till Norge säger jag så här, och nu utökar jag det lite grann från att bara handla om vildsvin: Jag är djupt bekymrad över det nordiska samarbetet och dess förmåga att hantera en kris. Jag tycker att det är ett större bekymmer att man hindrar pendling både för arbete och handel över gräns så som har skett under pandemin än vad kanske vildsvinen i sig är. Norrmännen är dock välkomna att komma hit och jaga dem.

Fru talman! Jag är säker på att norrmännen gärna kommer hit och jagar vildsvin.

Vi talade förut om utfodring. Den svenska livsmedelsstrategin har än så länge varit lite som en åtel men tyvärr bara gött myndigheterna i Sverige. Vi har ännu inte sett den ökade lönsamheten på gårdsnivå. Därför är det naturligtvis viktigt att se till att skadedjur och rovdjur omfattas av lagstiftning som gör det möjligt att bedriva jord- och lantbruk i Sverige med god lönsamhet. Det som försvårar en ökad livsmedelsproduktion och en bättre lönsamhet måste vi med gemensamma krafter, både här inne och i Regeringskansliet, verka för att det försvinner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vargen är en annan försvårande faktor för att få lönsamhet i djurhållning och trygghet vid löshundsjakt och för att slippa vaka nätterna igenom och vakta lamm och får. Vi moderater vill minska vargstammen till lägsta möjliga nivå som är beslutad, det vill säga 170 djur. Det är samma sak med vildsvinen: När de blir för många gör de stor skada, och därför behöver jakten underlättas. Det behöver bli enkelt att göra sig av med köttet, precis som ministern säger.

När det gäller att utbilda för att öka efterfrågan har vi alla hört att ett äpple om dagen gör gott för magen. Det budskapet fungerar. Att få upp intresset för mat från närområdet redan i unga år är väldigt viktigt, så vi kanske kan skapa en ny slogan: Det ska vara lugn och ro i skolan men vara vilt på menyn. Kan det vara någonting, kanske?

Fru talman! I de vackra kustmarkerna - de vackraste, där jag bor - ligger Munkedals kommun. Den är inte stor till ytan, men vi har en fjord som går rakt igenom kommunen och därtill nästan 500 sjöar. Runt dessa sjöar växer en ogenomtränglig vass. Den är ganska svår för jägarna att komma igenom, även på dagtid. Därför skulle det underlätta oerhört mycket för jägare och markägare om de kunde använda drönare med kamera i jakt efter vildsvin. Jag skulle därför vilja fråga statsrådet hur regeringen ser på att underlätta vildsvinsjakt med hjälp av drönare med kamera.

Fru talman! Det är uppenbart att svenska bönder behöver bättre konkurrenskraft gentemot övriga länders bönder. Från politiskt håll måste vi kunna enas om detta och hjälpa i stället för att stjälpa. Grunden är att lönsamheten måste öka. Om bönderna måste plöja ned stora pengar som en dålig viltförvaltning orsakar har vi misslyckats.

Vi moderater har föreslagit en regelförenklingskommission därför att det behövs. Vi har också föreslagit, och fått gehör för av en majoritet här i riksdagen, att flytta viltvårdsfrågorna från Naturvårdsverket till en ny viltvårdsmyndighet. Det har gått ganska lång tid sedan det beslutet fattades här i riksdagen, så jag vill fråga ministern hur planeringen inför inrättandet av denna nya viltvårdsmyndighet ser ut, hur långt man har kommit och när vi kan se denna viltvårdsmyndighet på plats.

Fru talman! Jag tänker att det inte finns mycket som är så enkelt i svensk politik som att tycka att vi har för mycket vildsvin. Jag vet faktiskt inte någon - jag har i alla fall inte mött någon så här långt - som inte delar den bilden. Jag tycker också att regeringen på ett väldigt tydligt sätt har visat att man är beredd att agera. Självklart ser vi till att det är kvalitetssäkrade, rättssäkra beslut som vi fattar, och det tar sin lilla tid. Vi ser till att det finns register och att man inte slarvar med någonting som kan vara hälsofarligt för konsumenterna. Dåliga beslut skulle kunna äventyra den positiva utveckling som vi vill ha här, så det är lite viktigt. Vi jobbar på med de frågorna.

Jag är också väldigt öppen i alla debatter och dialoger jag har när jag möter intressenter med att jag gärna tar in nya förslag. Jag har noterat att LRF, tror jag, lyfter fram förslaget om drönare, och vi tittar på det. Det är förenat med stora svårigheter men är absolut värt att titta på, kanske.

Det enda förslag jag har sagt blankt nej till är faktiskt skottpengar, av den enkla anledningen att all evidens från andra länder där detta har testats på andra djurslag visar att slutresultatet blir mer av det som man har skottpengar på. Då får du helt motsatta incitament. Då vill du föda upp för att kunna skjuta av och plocka in en peng. Det absolut tydligaste exemplet är när man försökte sig på detta med skallerormar i Indien. Det blev en fullkomlig katastrof. Det är ett verktyg som har provats och som inte funkar, och därför ska vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss i övrigt diskutera vilka alternativ som finns. Är de rimliga och lämpliga kommer vi att införa dem.

En av de frågor som är viktiga i sammanhanget är utfodringsdirektivet, som jag nämnde i vår förra debatt. Jag kan väl plocka in det här också.

LRF, som är den organisation som företräder de lantbrukare som uppger att de har enorma skador på sin egendom, menar att detta är väldigt kostsamt och att det här med utfodring inte alltid funkar. Regeringen skickade därför först ett förslag till riksdagen, som röstades ned, om att man skulle ha ett förbud mot utfodring som man sedan skulle kunna göra undantag från. Det sa riksdagen nej till. Bland annat Ann-Sofie Alms parti gjorde det. Man sa: Vi förstår att detta är ett problem, men vi vill ha en omvänd ordning. Vi vill att det ska vara tillåtet, men man ska kunna införa förbud. Då tog vi fram ett förslag enligt den principen, ett sådant förslag som riksdagen hade beställt, och skickade det till riksdagen. Då säger Moderaterna fortfarande nej.

I den förra interpellationsdebatten kunde jag inte ställa en fråga till Ann-Sofie Alm om detta, men då passar jag på nu:

Vilka är bevekelsegrunderna för att man inte lyssnar på bönderna? Självklart ska man i första hand samverka - det säger också den lag och det förslag som ligger på bordet - men i de fall där det inte fungerar med samverkan ska länsstyrelserna kunna säga att det under vissa förutsättningar och i vissa områden för vissa djurslag, givet de skador som finns på antingen trafik eller jordbruk, är det förbjudet under den här perioden eller under de här betingelserna. Vad är skälet till att Moderaterna inte ställer upp på det förslaget givet den höga svansföring som jag noterar att Ann-Sofie Alm har kring Moderaternas ambitioner och vilja på det här området? Det är antagligen en av de mer konkreta saker som skulle kunna spela lite roll.

När det gäller viltmyndigheten har vi debatterat den flera gånger tidigare. Jag tänker att jag möjligen får tillfälle att säga något mer om den i min avslutande replik, men svaret på frågan är samma som förra gången vi diskuterade den att det pågår en beredning och att det mig veterligen inte finns någon finansiering i nuläget. Det gör det inte heller i Moderaternas motioner, har jag noterat.

Fru talman! Stort tack till ministern för svar!

När det gäller frågan som ministern ställer är det förslag som kom tillbaka till riksdagen inte rättssäkert, och det träffar fel. Det korta svaret är väl att vi skulle vilja se en större utredning för att detta ska träffa rätt. Jag tror att vi behöver jobba tillsammans med den frågan.

När det gäller viltförvaltningen och att den inte skulle vara finansierad kan man också se den som en beställning från riksdagen eftersom det finns ett beslut om detta. Det brukar ordna sig med finansieringen om en regering verkligen vill genomföra det som riksdagen har beslutat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror faktiskt att statsrådet Jennie Nilsson har väldigt goda intentioner. Jag förstår också att det är oerhört svårt att försöka förbättra och agera i rätt riktning när man sitter fastlåst och bakbunden i en regering med Miljöpartiet. Det är kanske en förmildrande omständighet när det gäller att vi inte kommer fram fortare med att få till lönsamhet på gårdsnivå, men det hjälper inte de svenska bönderna. Här behöver vi jobba mer långsiktigt och tillsammans i breda politiska överenskommelser som är hållbara över tid även inom vildsvinsförvaltningen.

Jag tänker att det här är en alldeles för viktig fråga om svensk livsmedelsproduktion för att man ska stå till svars och behöva göra krumbukter i förhållande till ideologiska inspel i en regering som kanske vill åt ett annat håll egentligen.

Svensk livsmedelsförsörjning är otroligt viktig. Den är livsviktig nu och i framtiden.

Fru talman! Först vill jag vara tydlig mot Ann-Sofie Alm med att hela regeringen står bakom den livsmedelsstrategi som är lagd på bordet för att stärka svensk livsmedelsproduktion. Hela regeringen står också bakom de övriga initiativ som är tagna, ofta utifrån lantbrukarnas upplevda problem med lönsamhet eller annat kopplat till UTP-direktiv eller utfodringssystem och som är skickade till riksdagen.

Jag kan också konstatera att det är bra att man funderar på rättssäkerheten i ett förslag, men nu är det här förslaget ett förslag som har passerat Lagrådet innan det har kommit hit. Jag noterar också att Moderaterna inte har några större problem med att ta utskottsinitiativ och ibland föreslå att man ska besluta lag direkt i riksdagen.

För alla som liksom jag och, tror jag faktiskt, Ann-Sofie Alm, är lite av old school-politiker - vi är politiker för att vi på riktigt vill förändra världen till det bättre och vara konstruktiva i alla delar - är det politiska klimat vi har rent allmänt i nuläget besvärande. Jag upplever att spelteori är det som styr. Jag är förvånad över och besviken på Moderaterna både när det gäller UTP:n och utfodringsdirektivet. Jag tycker att det här är frågor som vi har talat om, haft underhandsdiskussioner om och lyssnat in, och sedan står man inte för det.

Om vi nu ska spekulera i vad som är skälet till varför andra partier gör som de gör kan jag inte låta bli att tänka att ni har order uppifrån att oavsett vad regeringen skickar till riksdagen ska ni fälla det om ni kan - oavsett om det är bra eller inte och oavsett om det drabbar näringen eller inte. Det är inte ett klimat som gynnar Sveriges bönder.

Jag hoppas att vi gemensamt kan hitta tillbaka till ett bättre och mer konstruktivt politiskt arbete som syftar till att på sista raden absolut kunna vara oense i sak men att framför allt sätta Sveriges bästa främst.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.