Vidmakthållande av utgiftstaken

Herr talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag står fast vid den bedömning av utgiftstaket som gjordes i budgetpropositionen för 2016.

Låt mig först konstatera att sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning. Underskottet i de offentliga finanserna har nästan halverats jämfört med förra året.

Till följd av den aktuella flyktingsituationen har oförutsedda utgifter uppstått. Det pågår nu ett arbete inom Regeringskansliet för att se över åtgärder för att säkra goda marginaler. Beroende på hur de offentliga finanserna och migrationsströmmarna utvecklas kan det innebära olika sätt att dämpa kostnadsökningar samt besparingsåtgärder i kommande budgetar.

Utgiftstakets nivå i budgetpropositionen för 2016 ligger fast, och vi agerar från regeringens sida för att bidra till att det finns goda marginaler under taket.

Herr talman! Efter gårdagens och den gångna veckans opinionsundersökningar är det lätt att förstå att det råder viss desperation hos regeringen och det socialdemokratiska partiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir ändå lite komiskt, herr talman, när Socialdemokraternas partisekreterare förklarar opinionsmätningars resultat med att det beror på att Alliansens budget har gällt. Det är alltså därför det går så dåligt för partiet i opinionen. Sedan kommer finansministern och förklarar att underskotten har halverats. Det Socialdemokraternas partisekreterare uttrycker som en negativ effekt av Alliansens budget beskriver alltså sedermera finansministern som en stor framgång för svensk ekonomi.

Det är korrekt att underskotten har halverats. Det bör då understrykas att finansministern alltså inte har regerat med sin egen budget utan med Alliansens och att tidigare genomförda alliansåtgärder har haft en mycket positiv effekt på skatteintäkter. Till exempel jobbskatteavdrag, åtstramningar i bidragssystem, tydligare regler i sjukförsäkringar och så vidare gör alltså att skatteintäkterna överraskar på uppsidan. Finansministern kan ändå vara tydlig med att hon har regerat med en alliansbudget som har halverat underskotten efter den ekonomiska krisen.

Det finansministern däremot har bidragit med är att nu skapa en omfattande oklarhet kring framtiden. Fem i tolv lånas 11 miljarder kronor för att täcka utgiftsökningar under året. Det går inte att spara in 11 miljarder på några månader, men i samband med detta presenteras ingen bana för offentliga finanser. Det redovisas inte när vi ska nå balans eller överskott. Det redovisas inte heller hur finansieringen långsiktigt ska se ut. Detta möts med tystnad.

Det kom en debattartikel i Dagens Industri i dag, kanske föranledd av dessa diskussioner. Där hävdas att budgeten innehåller besparingar, men det handlar om transfereringar där man omfördelar utgifter över år i stället. Det ges inga svar när det gäller hur saker och ting långsiktigt ska finansieras och betalas för. Det ges inga svar när det gäller hur banan för offentliga finanser ser ut och när Sverige ska nå balans eller överskott. Det är tre kärnuppgifter för en finansminister, och det är miss på alla tre.

Skandinaviska Enskilda Banken, SEB, beskrev finansministerns politik som att man skickar tre heliga statsfinansiella kor till snabbslakt. Man syftade då på överskottsmålet, krona-för-krona-principen och utgiftstaket.

Herr talman! Interpellationen och frågeställningen handlar om just utgiftstaket. Finansministern har nämligen lämnat beskedet att utgiftstaket gäller för 2016, om än med mycket små säkerhetsmarginaler. Det välkomnas, men hela poängen med utgiftstaket är att det långsiktigt binder politiken, skapar trygghet och stabilitet och framtvingar prioriteringar i regeringen.

Utgiftstaken är ju beslutade även för 2017 och 2018, och preliminärt för 2019. Därför blir frågan till finansministern om hela utgiftstaksperioden gäller. Gäller utgiftstaken även för 2017 och 2018? Detta är nämligen den egentliga frågeställningen och den egentliga nyttan och poängen med utgiftstak, det vill säga att det långsiktigt binder finanspolitiken vid en viss utgiftsnivå som inte kan överskridas.

Att utgiftstaken upprätthålls och gäller är väldigt viktigt för svensk motståndskraft. Vi gick till exempel in i 1990-talskrisen utan ekonomiska skyddsvallar, och då förlorade vi en halv miljon arbetstillfällen. Det tog 15 år för till exempel kvinnors sysselsättningsgrad att återhämta sig till tidigare nivåer. Under krisen 2008, som var väsentligt värre och mer omfattande, kunde jobben i stället bli ungefär 350 000 fler tack vare ramverk, reformer för jobb och stramhet i de offentliga finanserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är frågan till finansministern: Gäller de beslutade utgiftstaken för 2017 och 2018?

Herr talman! Niklas Wykman säger att det är små säkerhetsmarginaler under taket. På vilken grund påstår Niklas Wykman det?

Herr talman! Den senast gjorda offentliga bedömningen - finansministern har ju inte gjort någon eller presenterat något för svenska folket på ett öppet och transparent sätt - är den Ekonomistyrningsverket har gjort och presenterat. Där påtalar man just de små marginalerna i utgiftstaken.

Hade finansministern själv gjort och presenterat en bedömning och genomgång av banan för offentliga finanser och överskott - eller för den delen balansmål - i samband med att man lånade 11 miljarder extra hade den här interpellationen kanske inte behövt ställas. Den ställs ju mot bakgrund av att redovisningen inte är tillräckligt tydlig från regeringen. Den är det inte nu och var det inte heller tidigare. Den senaste offentliga genomgången som finns är ju den från Ekonomistyrningsverket. Om finansministern kan presentera en annan bedömning är det i sådana fall välkommet, och det är just det jag eftersöker - mer öppenhet och transparens samt en tydlig redovisning.

Sedan tycker jag, herr talman, att det ankommer på en finansminister att inte bara ställa nya frågor utan också svara på de frågor finansministern får. Det är lite det som är syftet med interpellationsdebatter. Min fråga till finansministern är: Gäller utgiftstaket så som det är beslutat för 2017 och 2018? Jag tar frågeställningen en gång till. Gäller utgiftstaket så som det är beslutat för 2017 och 2018?

Herr talman! Jag svarar väldigt ofta på Niklas Wykmans frågor, men trots att jag svarar på dem får jag ofta tillbaka dem. Det gäller för övrigt inte bara Niklas Wykman utan även många andra moderata riksdagsledamöter. Jag får samma frågor gång på gång, trots att jag svarar på dem.

Svaret är ja. Nu får vi se om jag får tillbaka frågan fler gånger.

Anledningen till att jag är väldigt förbluffad över Niklas Wykmans påstående att det är små säkerhetsmarginaler är naturligtvis att vi har vidtagit åtgärder för att säkerställa att vi har goda marginaler under taket, och det har vi redovisat i dag.

Vad gäller banan för offentliga finanser och den samlade bedömningen av utrymmet under taket vet Niklas Wykman mycket väl - han har ju själv jobbat på Finansdepartementet - att man ungefär runt årsskiftet gör en ny prognos för de offentliga finanserna och för den ekonomiska utvecklingen. Man redovisar detta när arbetet är klart. Niklas Wykman vet från sina år på Finansdepartementet mycket väl att det inte sker i november utan att det är klart någon gång runt årsskiftet. Självklart kommer jag att redovisa det när det är klart.

Sedan är jag något förvånad över att Niklas Wykman upprepade gånger tar upp de 11 miljarderna, eftersom Moderaterna står bakom den extra ändringsbudgeten. Inte minst mot bakgrund av att Moderaterna vid flertalet tillfällen under hösten har brutit tidigare överenskommelser man har gjort med regeringen blir jag lite undrande över om man avser att bryta även den här överenskommelsen. Nu var vi nämligen överens om att vi skulle göra den här extra ändringsbudgeten, och ändå går Niklas Wykman på den här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Moderaterna har tidigare under hösten valt att bryta Decemberöverenskommelsen, som vi slöt för snart tolv månader sedan och som sas skulle gälla under åtta år. Det var en överenskommelse - vi tog i hand - men Moderaterna valde att bryta den. Regeringen och Moderaterna var också överens om id-kontroller, men man valde ändå att inte stödja det förslaget i går. Därför undrar jag naturligtvis hur det är med Moderaternas fasthet och karaktär när det gäller att stå fast vid överenskommelser. Jag blir lite orolig när de här 11 miljarderna kommer upp.

Herr talman! En tidigare, berömd socialdemokratisk minister sa att internet var en fluga som skulle blåsa förbi. Det visade sig ju inte vara särskilt sant; det blev i stället tvärtom. Numera finns teknik som gör det möjligt för alla människor som så vill och som har tillgång till en Iphone, en dator eller någonting liknande att gå tillbaka och kolla vad som faktiskt har sagts i debatten. Man behöver inte begära ut riksdagsprotokollet.

Där framgår det mycket tydligt att jag inledde med att säga att det inte var något konstigt att man lånade 11 miljarder, för den typen av besparingar går inte att göra på några månader i slutet av ett år, det vill säga att jag står fast och tydligt bakom detta.

Det min oro gäller, herr talman och finansministern, är att man i samband med att man vidtar den här typen av krisliknande åtgärder inte redovisar den totala effekten av politiken. När man behöver intervenera, göra något exceptionellt i ekonomin och låna upp mycket pengar med kort tid kvar, då bör man redovisa vad det får för långsiktiga effekter, hur det påverkar banan för offentliga finanser, hur det påverkar robustheten och stabiliteten i ekonomin, hur det påverkar vår långsiktiga möjlighet att finansiera välfärd, göra jobbsatsningar och andra saker som en finansminister bör presentera.

Finansministern säger att allting ska ske som vanligt. Men, finansministern, allting är faktiskt inte som vanligt.

År 2008 hade vi en exceptionell ekonomisk kris i världen med det största fallet i internationell efterfrågan som vi haft sedan depressionen. Då hade vi en mycket aktiv regering som ständigt, tidigt och tydligt kommunicerade de utmaningar som fanns.

Nu har vi en annan typ av utmaningar med ett mycket stort flyktingtryck på Sverige med kostnader för migration och integration. Då går det inte att säga: Vi gör som vanligt, vi arbetar enligt mall. I allvarliga lägen måste man vara tidig, tydlig och transparent med att berätta vad det är som händer med ekonomin.

Det togs ett lån på 11 miljarder kronor. Det backade vi upp och röstade bifall till den budgeten, precis enligt den överenskommelse som gjorts. Däremot eftersökte vi en idé om hur detta långsiktigt ska finansieras och regeringens idé om hur de offentliga finanserna ska gå ihop. Finansministern skulle vid det tillfället, anser jag, ha redovisat effekterna på offentliga finanser, på överskottsmål, på balansmål, om man så vill, och på utgiftstak. Detta gjordes inte och har fortfarande inte gjorts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern står här och berättar att i dag har hon presenterat detta, att nu är allting klart. Men så är inte fallet. Det vi har kunnat ta del av är en debattartikel i Dagens Industri.

Jag gick före denna debatt in och letade på Finansdepartementets hemsida efter en promemoria eller en powerpointpresentation. Det är möjligt att det finns där nu eller fanns där då, men jag kunde i alla fall inte på något enkelt sätt hitta det. Om jag gör det ska jag givetvis läsa redovisningen av banan för offentliga finanser, när balansmål eller överskottsmål beräknas nås och hur utgiftstaken ska se ut. Eftersom finansministern säger det tror jag givetvis att en sådan presentation finns tillgänglig någonstans för svenska folket att ta del av. Men det vi kan läsa om i Dagens Industri är en omdisponering av utgifter mellan åren, där till exempel Miljöpartiets projekt att köpa upp och förstatliga skog ska försenas eller delas upp över ett antal år och där man ska spara lite på de reformer man har lovat på skolan och andra saker. Det är förvisso tydliga indragningar på Miljöpartiets område i regeringen, men det finns ingen bana för offentliga finanser eller tidpunkt satt för när man ska nå överskott och så vidare i den debattartikel som är presenterad i Dagens Industri.

Jag hoppas, eftersom finansministern säger det, att det finns ett mer kvalificerat material att ta del av än en debattartikel i en tidning.

Herr talman! Snälla Niklas Wykman! Jag kommer naturligtvis att göra en samlad bedömning av de framtida prognoserna för de offentliga finanserna och för ekonomins utveckling, precis som man alltid gör. Det kommer jag att göra när den är klar, ungefär runt årsskiftet. Då kommer jag naturligtvis att ha en sedvanlig pressträff och visa alla diagram. Då är Niklas Wykman hjärtligt välkommen att antingen lyssna på livesändningen eller att ta del av materialet på Regeringskansliets hemsida. Jag gör, precis som man gjorde när Niklas Wykman arbetade på Finansdepartementet, en total bedömning av statsfinanserna.

Att vi lagt fram en extra ändringsbudget är ju ett bevis på att regeringen inte agerar som om allting var som vanligt. I samband med att vi lade fram ändringsbudgeten hade jag många kontakter med Moderaterna. Ingen moderat bad mig dock i det läget att göra en samlad redovisning av de offentliga finanserna. Därför är jag lite förvånad över att Niklas Wykman nu i december står här och säger att jag skulle ha gjort någonting i november när ingen moderat i november bad mig om just detta. I så fall hade vi naturligtvis kunnat resonera kring det. Det är lite märkligt.

Sedan tycker jag att det är bra att Niklas Wykman säger att man står fast vid överenskommelsen om den extra ändringsbudgeten. Jag tycker att det är väldigt glädjande att Moderaterna står fast vid i alla fall en överenskommelse.

Överläggningen var härmed avslutad.