Herr talman! En tidigare, berömd socialdemokratisk minister sa att internet var en fluga som skulle blåsa förbi. Det visade sig ju inte vara särskilt sant; det blev i stället tvärtom. Numera finns teknik som gör det möjligt för alla människor som så vill och som har tillgång till en Iphone, en dator eller någonting liknande att gå tillbaka och kolla vad som faktiskt har sagts i debatten. Man behöver inte begära ut riksdagsprotokollet.
Där framgår det mycket tydligt att jag inledde med att säga att det inte var något konstigt att man lånade 11 miljarder, för den typen av besparingar går inte att göra på några månader i slutet av ett år, det vill säga att jag står fast och tydligt bakom detta.
Det min oro gäller, herr talman och finansministern, är att man i samband med att man vidtar den här typen av krisliknande åtgärder inte redovisar den totala effekten av politiken. När man behöver intervenera, göra något exceptionellt i ekonomin och låna upp mycket pengar med kort tid kvar, då bör man redovisa vad det får för långsiktiga effekter, hur det påverkar banan för offentliga finanser, hur det påverkar robustheten och stabiliteten i ekonomin, hur det påverkar vår långsiktiga möjlighet att finansiera välfärd, göra jobbsatsningar och andra saker som en finansminister bör presentera.
Finansministern säger att allting ska ske som vanligt. Men, finansministern, allting är faktiskt inte som vanligt.
År 2008 hade vi en exceptionell ekonomisk kris i världen med det största fallet i internationell efterfrågan som vi haft sedan depressionen. Då hade vi en mycket aktiv regering som ständigt, tidigt och tydligt kommunicerade de utmaningar som fanns.
Nu har vi en annan typ av utmaningar med ett mycket stort flyktingtryck på Sverige med kostnader för migration och integration. Då går det inte att säga: Vi gör som vanligt, vi arbetar enligt mall. I allvarliga lägen måste man vara tidig, tydlig och transparent med att berätta vad det är som händer med ekonomin.
Det togs ett lån på 11 miljarder kronor. Det backade vi upp och röstade bifall till den budgeten, precis enligt den överenskommelse som gjorts. Däremot eftersökte vi en idé om hur detta långsiktigt ska finansieras och regeringens idé om hur de offentliga finanserna ska gå ihop. Finansministern skulle vid det tillfället, anser jag, ha redovisat effekterna på offentliga finanser, på överskottsmål, på balansmål, om man så vill, och på utgiftstak. Detta gjordes inte och har fortfarande inte gjorts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finansministern står här och berättar att i dag har hon presenterat detta, att nu är allting klart. Men så är inte fallet. Det vi har kunnat ta del av är en debattartikel i Dagens Industri.
Jag gick före denna debatt in och letade på Finansdepartementets hemsida efter en promemoria eller en powerpointpresentation. Det är möjligt att det finns där nu eller fanns där då, men jag kunde i alla fall inte på något enkelt sätt hitta det. Om jag gör det ska jag givetvis läsa redovisningen av banan för offentliga finanser, när balansmål eller överskottsmål beräknas nås och hur utgiftstaken ska se ut. Eftersom finansministern säger det tror jag givetvis att en sådan presentation finns tillgänglig någonstans för svenska folket att ta del av. Men det vi kan läsa om i Dagens Industri är en omdisponering av utgifter mellan åren, där till exempel Miljöpartiets projekt att köpa upp och förstatliga skog ska försenas eller delas upp över ett antal år och där man ska spara lite på de reformer man har lovat på skolan och andra saker. Det är förvisso tydliga indragningar på Miljöpartiets område i regeringen, men det finns ingen bana för offentliga finanser eller tidpunkt satt för när man ska nå överskott och så vidare i den debattartikel som är presenterad i Dagens Industri.
Jag hoppas, eftersom finansministern säger det, att det finns ett mer kvalificerat material att ta del av än en debattartikel i en tidning.