Vetenskapliga rekommendationer avseende GMO

Fru talman! Fredrik Malm har frågat mig hur jag ser på frågan om biotekniken och dess möjligheter att bidra till världens livsmedelsförsörjning och om jag tänker se till att Sverige driver på för att mer eller mindre forskning och utveckling av bioteknik kommer att ske inom EU.

En nytillträdd regering har många ärenden att ta ställning till. Jag var angelägen om att regeringen skulle komma fram till en hållbar och förutsägbar hållning i GMO-frågan. Det var därför viktigt att vi diskuterade igenom frågan grundligt.

EU-lagstiftningen inom GMO-området är harmoniserad och har hög skyddsnivå. GMO är en politiskt känslig fråga i många EU-länder. EU har på grund av detta svårigheter med att fatta beslut. Kommissionen presenterade 2010 ett förslag som medger att medlemsstaterna får möjligheter att förbjuda odling av godkända GMO-grödor på sitt territorium. Denna lagstiftning kommer på plats i närtid.

Regeringen har förhållit sig till det EU-gemensamma och det nationella regelverket i frågan och kommer att utgå från den vetenskapliga bedömning som görs av Efsa, den europeiska granskningsinstansen, samt yttranden från våra svenska GMO-myndigheter och den analys som de gör. Efter detta gör regeringen en sammanvägd bedömning med beaktande av försiktighetsprincipen.

Biotekniken och användningen av moderna molekylära metoder inom växtförädling har möjlighet att bidra till att på snabbare sätt identifiera och behålla ett växtmaterial som är fritt från skadegörare och mer näringsriktigt samt innehåller de genetiska förutsättningar som efterfrågas. Det kan handla om resistens mot sjukdomar eller tålighet mot klimat- eller miljömässiga utmaningar.

Dessutom kan det finnas genetiskt modifierade produkter som kan bidra till en miljö- och hälsomässigt sund livsmedelsförsörjning, både här och i utvecklingsländer. Förutsatt att GMO-grödor, med beaktande av försiktighetsprincipen och med hänsyn till miljömålen, har visats säkra ser jag positivt på odling av sådana grödor.

En vision i EU-arbetet är att Europa ska ta ledningen i övergången till en hållbar och biobaserad ekonomi. Detta framgår av Europa 2020-strategin. Sverige har under lång tid varit framgångsrikt inom life science, till exempel inom områdena bioteknik och biomedicin. Sverige har vid planeringen av Horisont 2020 drivit life science med bioekonomi som ett prioriterat område för att EU även fortsättningsvis ska vara globalt konkurrenskraftigt.

Regeringen sätter stor vikt vid innovationer och ökad konkurrenskraft och har därför tillsatt ett innovationsråd under ledning av statsministern.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret på interpellationen. Interpellationen handlar om att regeringen tycks vara på väg att anta en ny svensk ståndpunkt vad gäller bioteknik och genetisk modifiering. Tidigare har såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar följt de vetenskapliga rekommendationerna från EU:s fristående livsmedelsorgan Efsa i Parma. Detta gällde fram till i höstas.

Fru talman! Det är viktigt att slå fast att forskarna kan mer än politikerna om detta. De vetenskapliga rekommendationerna är viktiga för att bioteknik och modern växtförädling ska kunna utvecklas och inte medföra risker för natur och hälsa. Därför bör Sverige följa de vetenskapliga rekommendationerna från Efsa. På den punkten är landsbygdsministern tyvärr mycket otydlig i sitt svar.

Sanningen är att vår regering i dag består av två partier. Det ena partiet, Socialdemokraterna, har i grund och botten en klok uppfattning i de här frågorna, förstår utvecklingspotentialen, vill värna biotekniken och har inte någon annan uppfattning än den tidigare regeringen - tror och hoppas jag i alla fall. Sådan har min bild varit.

Det andra koalitionspartiet, Miljöpartiet, vill helt förbjuda och stoppa allt vad GMO heter. Europa har i dag en lagstiftning som i mångt och mycket bygger på att man reglerar teknik och inte det som blir utfallet av forskning och annat. Miljöpartiets linje är inte ens restriktiv. Den är dogmatiskt förbudsivrande. Därför blir det väldigt viktigt hur dragkampen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommer att sluta.

Fru talman! Landsbygdsministern beskriver detta som att det är en ny regering, att det är lite rörigt i början och att det finns många ärenden att ta ställning till men att man nu ska sätta sig och diskutera och komma överens. Men det är ju två totalt motstridiga viljor som ska leda fram till en linje! Detta påverkar våra forskare och invånarna i Sverige. Det påverkar hur Sverige ställer sig i EU-omröstningar och hur Sverige ser på EU:s framtida regelverk. Nu kommer det att introduceras en ny lagstiftning som innebär att medlemsstaterna i EU har större möjligheter att stoppa introduktion av produkter, grödor och material i sina egna länder, även om dessa är tillåtna i EU. Det är alltså klart att det finns en oro.

Fru talman! Jag vill återanknyta till något jag nämnt tidigare, nämligen att det kan få effekter åt olika håll om man inte följer de vetenskapliga rekommendationerna. Man kan bli mer restriktiv än vetenskapsmännen. Det kommer att vara utvecklingshämmande och innebära att Europa halkar efter ännu mer. Det europeiska jordbruket kommer då i huvudsak att vara konsumenter av sådant som andra producerar. Europeiska forskare kommer att söka sig bort från Europa. Europa kommer inte att vara med och forma den så viktiga utvecklingen.

Men om man nonchalerar de vetenskapliga rekommendationerna kan det i den andra änden innebära att man blir mindre restriktiv än vetenskapsmännen. Vi kan få populistiska politiker som är i klorna på starka kommersiella intressen och därmed agerar så att produkter kommer ut på marknaden fast vetenskapsmännen och forskarna säger att det finns betydande risker, eller i alla fall mer än icke-marginella risker. Detta kan hota människors hälsa. Därför måste vi ha en större tilltro till vetenskapen i de här frågorna.

Fru talman! Jag måste också upprepa mig från förra debatten. Vi följer de vetenskapliga rekommendationerna hela tiden. En nedlagd röst betyder inte att man inte följer dem. En nedlagd röst är inte ett nej. En nedlagd röst är inte heller ett ja. En nedlagd röst innebär att vi kan formera oss på det här politikområdet med en ny regering, precis som man gjort i andra regeringar runt om i Europa. Det är inget konstigt, vilket Fredrik Malm försöker ge en bild av att det är.

När det gäller bra forskning ska inte politiken avgöra vad som ska forskas. Det är det samlade forskarsamhället som avgör det och ingen annan.

Sedan kommer jag till den fråga som Fredrik Malm lyfter upp om livsmedelsförsörjningen globalt. Där verkar vi vara överens om att vi behöver ett hållbart jordbruk som inte tär på jordens resurser. Det är oerhört viktigt särskilt med de klimatförändringar som vi har. De ställer betydligt hårdare krav på att vi kan producera livsmedel på den mark som finns tillgänglig och helst där befolkningen är som störst.

Livsmedlen skulle givetvis räcka längre om svinnet blir lägre. Men det avgörs inte bara av den här tekniken. Det avgörs väldigt mycket av vilken infrastruktur som finns, vilken typ av åker som finns och vilken typ av lagringskapacitet som finns. Det är så mycket som avgör om vi ska lyckas med att öka livsmedelsförsörjningen globalt.

Det finns inte ett sätt att bidra till en trygg global livsmedelsförsörjning. Man måste nog se på helheten och använda alla verktyg. I debatten har den nya regeringen lyft fram svensk livsmedelsstrategi som någonting viktigt. Vi ska producera mer livsmedel nationellt. Där finns det också en solidaritetstanke med människor ute i världen.

Vi är långt ifrån självförsörjande. Vi använder givetvis livsmedel som produceras i andra länder som kan behöva dem bättre själva och i framtiden har ett jättestort behov av det.

Fru talman! Den lagstiftning vi har bygger i mångt och mycket på de två EU-direktiv som finns. Den är problematisk i den bemärkelsen att om två produkter kommer fram - låt säga potatis eller någonting annat - och den ena är framtagen genom en genetisk modifiering medan den andra är framtagen genom en traditionell växtförädling där man har lyckats få fram en likadan produkt skulle den ena vara tillåten och den andra vara förbjuden.

Så blir det när lagstiftningen fokuserar på att reglera teknik. Det vore bättre om lagstiftningen utgår från att man kan forska fram och odla fram saker och ting och sedan tillåts saker som vetenskapen kan rekommendera utifrån att det inte är farligt för människors hälsa eller för naturen. Det vore en bättre hållning till biotekniken och livsmedelsproduktionen i Europa i den frågan.

Fru talman! Det är mycket riktigt, som landsbygdsministern klargör, att frågan om bioteknik bara är en del för att klara den framtida livsmedelsutmaningen. Det handlar om infrastruktur, att få mer näring i jorden och annat. Det är mycket riktigt att det är så.

De prognoser som finns bland annat från FN:s livsmedelsorgan och andra tyder på att befolkningen i världen kommer att öka med ungefär 50 procent över 50 år. Den stora befolkningsökningen kommer att ske i Afrika söder om Sahara, i delar av Mellanöstern och i Asien. Europa tillsammans med Ryssland kommer sannolikt att få se en minskad befolkning även om det är lite. Japan och OECD-länder runt Stilla havet kommer likaså att få en minskad befolkning.

Det betyder att den stora befolkningsökningen kommer i områden där jorden redan i dag är urlakad på näring på många håll och produktiviteten i jordbruket är mycket låg. Det är klart att biotekniken kommer att vara en viktig pusselbit för att kunna klara av den framtida matförsörjningen.

Fru talman! Det är problematiskt att vi i regeringen har ett parti som är dogmatiska motståndare till allting vad genetisk modifiering heter. Jag har ägnat mig åt något som inte är särskilt rofullt utan snarare väcker en viss förskräckelse och har läst de yttranden som finns på Gentekniknämndens hemsida. Där röstar Miljöpartiet och även Vänsterpartiet konsekvent nej till precis allt.

De reserverar sig mot vartenda beslut om att tillåta vad som helst oavsett vad. Det kan handla om hybridaspar som kan innebära att vi får mer och bättre råvara till industrin. De reserverar sig mot saker och ting som kan innebära att vi får mer kunskap om fotosyntesen. Det är saker som kanske har enorma fördelar i framtiden för klimatförbättringar, en bättre miljö och människors hälsa. Allt det reserverar de sig mot.

Vi har ett parti som kallar sig för Miljöpartiet som gång på gång offrar miljö och klimat till förmån för ett dogmatiskt motstånd mot modern växtförädling. Det kan inte vara att sätta vetenskapen främst. Därför är det viktigt att dessa debatter sker så att landsbygdsministern ser att det finns en tydlig vilja från riksdagens sida att inte överge de vetenskapliga målen.

Fru talman! Det är dessutom inte bara landsbygdsministern som ansvarar för detta. Jag tror att vi har åtta eller nio GMO-myndigheter i Sverige varav en del lyder under Miljödepartementet.

Fru talman! Jag hade inte tänkt att gå in i debatten men gör det när man från talarstolen diskuterar vilka partier som tycker vad och hänvisar till partier som inte finns representerade här.

Jag har haft förtroendet och förmånen att få sitta i miljö- och jordbruksutskottet sedan 2002. GMO-frågan har ständigt varit på tapeten och diskuterats. Samtliga partier har varit rätt så restriktiva i hållningen till införandet av GMO.

De två partier som har varit allra mest restriktiva är Miljöpartiet och ännu mer Kristdemokraterna. Kristdemokraterna vet jag ingår i något som kallas för Alliansen. Min fråga till min kollega Fredrik Malm är: Hur har ni klarat av frågan i åtta år när du har haft en sådan konstant motståndare som Kristdemokraterna?

Man måste naturligtvis diskutera sig fram och se hur förhållandet är i riksdagen. Jag är helt övertygad om att landsbygdsministern klarar av att lösa frågan på ett bra sätt framgent, lika bra som det har skötts under de åtta år som har passerat där vi har haft en ganska sammanhållen åsikt i miljö- och jordbruksutskottet.

Fredrik Malms har farhågor vad gäller Miljöpartiet. Jag tror inte att du behöver oroa dig i den här tappningen. Det är nog bättre om du tittar inom Alliansen för att se hur ni ska få ett stadigt stöd i den frågan.

Fru talman! Världens livsmedelsförsörjning är en jättestor fråga och en jättestor utmaning. Visst kan den diskuteras och beröras. Men som jag sa i mitt förra inlägg är det mycket större och mycket som påverkar om vi ska lyckas öka livsmedelsförsörjningen med 70 procent fram till 2030 som FN-organen har tittat på, och som för övrigt Fredrik Malm skriver i sin interpellation.

Vad gäller attackerna på Miljöpartiet tänker jag inte bemöta dem. Regeringen är ett kollektiv, och vi fattar kollektiva beslut. Man ska inte gå ut och bara ta en position. Det är inte alls omöjligt att en ny regering diskuterar igenom vilken politik man ska ha.

När det gäller de myndigheter som i huvudsak hanterar dessa frågor är det Jordbruksverket och Livsmedelsverket, och de ligger under nya Näringsdepartementet.

Om man tittar på odlingen i Sverige har vi tidigare haft odling av exempelvis stärkelse i form av potatis. Den har företaget som gjorde det tagit bort från marknaden. Det pågår utveckling av grödor som behöver mindre kväve eller kan ersättas av exempelvis oljebaserade produkter. Men det finns i nuläget ingen produkt på marknaden som för närvarande är särskilt intressant att odla i Sverige.

Även om det kan finnas scenarier som skulle kunna påverka miljön positivt får de inte samtidigt utgöra en risk för människors och djurs hälsa eller miljö - det vill jag säga.

Fru talman! Jan-Olof Larsson gick upp här i talarstolen och menade att han ville försvara Miljöpartiet, som han ansåg felaktigt apostroferades eftersom partiet inte är närvarande i debatten. Därefter levererade han en kraftfull attack på Kristdemokraterna. De är mig veterligen inte heller närvarande i denna debatt, vill jag påpeka.

De var däremot med i den förra. De har skrivit en interpellation där de på samma sätt som jag gör i min interpellation uttrycker kritik mot att regeringen frångår de vetenskapliga rekommendationerna. Jag uppfattar inte att Kristdemokraterna är något problem i de här frågorna. Det är möjligt att det har funnits en annan hållning tidigare, men i Alliansen har vi följt de vetenskapliga rekommendationerna. Vi tycker att vetenskapen är viktig, och vi tycker att biotekniken är viktig. Europa ska inte halka efter andra kontinenter.

Jag vill ändå tacka landsbygdsministern för svaret. Det finns några delar i det som är positiva, fru talman. Det gäller framför allt det femte och sjätte stycket, där man uttrycker sig mycket positivt om bioteknik och användningen av moderna molekylära metoder inom växtförädling. Man säger att detta har möjlighet att bidra till att man på snabbare sätt kan identifiera och behålla ett växtmaterial som är fritt från skadegörare, till exempel. Det kan handla om att det är mer näringsrikt och innehåller de genetiska förutsättningar som efterfrågas. Det kan handla om resistens mot sjukdomar, tålighet mot klimat- och miljömässiga utmaningar och så vidare.

Detta är mycket positivt, och min förhoppning är förstås att det också ska genomsyra Sveriges politik framöver på området. Frågorna är alldeles för viktiga för att vi ska tillåta Sverige och Europa att halka efter övriga världen. Detta är frågor där all den kunskap, det kunnande och det engagemang som finns i Sverige och i andra länder i Europa ska kunna mobiliseras för att också kunna förbättra världen och bidra till nya landvinningar. Det gäller inte bara det som rör livsmedelsproduktionen utan även till exempel råvara för industrin, drivmedel och mycket annat.

Fru talman! I interpellationen tar Fredrik Malm upp flera viktiga globala utmaningar. Vi står inför både en befolkningsökning och en klimatförändring. Det är sant att matproduktionen måste höjas och att klimatförändringen kommer att medföra att det blir svårare att odla på delar av den globala jordbruksmarken.

Svaret på dessa frågor kan, som jag har sagt tidigare, aldrig vara endast ett. Vi måste tillsammans bidra på många olika sätt för att hitta lösningar, och vi måste samverka.

Fredrik Malm! Jag tror inte att våra mål skiljer sig åt så särskilt mycket. Det är mycket glädjande, och det lovar gott för framtiden. Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.