Verktyg mot grov brottslighet

Fru talman! Thomas Bodström har frågat mig vilka skäl jag har för att propositionen om lagring av trafikdata dröjer så länge att polisen riskerar den brottsbekämpande verksamheten samt när jag planerar att komma med nämnda proposition. Alliansregeringen anser att frågan om att lagstifta om operatörers skyldighet att lagra trafikuppgifter bör övervägas i ett bredare sammanhang. Skyddet för den personliga integriteten visavi verktyg för brottsbekämpningen måste tas på allvar. Polismetodutredningens förslag om vilka regler som ska gälla för de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifterna är nu föremål för övervägande. Regeringen har bland annat därför valt att avvakta med ett ställningstagande till hur Sverige ska införa det så kallade datalagringsdirektivet, och frågorna kan ses i ett sammanhang. Redan i dag har dock polisen möjligheter att få tillgång till den sorts uppgifter som frågan gäller.

Fru talman! Här är det om möjligt ännu svajigare. Det har inte ens gått sju månader sedan Beatrice Ask i den här frågan på den här platsen sade: Det är min avsikt att regeringen ska lägga fram en proposition i höst. Detta sades den 4 augusti 2009. I precis samma fråga har man nu alla möjliga olika argument för att inte genomföra det. Alla som har följt den här frågan vet att detta var inget annat än valtaktik. Det sker på bekostnad av Sveriges anseende i EU, där vi nu är fällda i domstol. Man trodde att man skulle få valtaktiska framgångar, för man trodde inte att de rödgröna skulle bli överens. Man räknade totalt fel, och så blir det ofta när man är övertaktisk. I augusti tänkte man lägga fram ett förslag, men kom sedan på: Aha, här kan vi dra några fördelar inför valrörelsen. Var står vi nu? Vi står med en splittrad allians, en högerregering som är splittrad i två partier för och två partier emot. Om du skrattar, Beatrice Ask, kan jag säga att det är ni moderater och Centern som står i ena hörnet och Folkpartiet och Kristdemokraterna i det andra hörnet. Det vet du likaväl som jag. Men nu handlar det inte om ifall man är för eller emot trafikdata, därför att det handlar om att följa de förpliktelser som Sverige har ingått i demokratisk ordning. På samma sätt som vi nu är överens om att en domstols utslag ska följas, att en förpliktelse ska följas, bör minst sagt en justitieminister ha lite större respekt för en domstol. Jag har många gånger kritiserat att vi har en justitieminister som inte har en förankring i rättsväsendet, som inte har någon som helst erfarenhet. Och jag tror att det är den enda justitieminister i hela världen som säger att om man blir fälld i en domstol så är det "ingen ko på isen". Vad ger det för signal till våra medborgare när hon säger att om man blir fälld i domstol är det ingen ko på isen? Vad ska våra medborgare tycka runt om i landet när vi har en justitieminister som säger att det inte gör någonting om man blir fälld i domstol, att det inte spelar någon roll, för vi gör ändå på ett annat sätt? Om man blir dömd i domstol i skadeståndsmål, ska man då säga att man inte tänker betala därför att man vill göra på ett annat sätt? Om man blir dömd i tingsrätten att betala skadestånd, ska man då säga att det inte gör någonting, för man tänker inte följa det utan göra på ett helt annat sätt? Det är på det sättet som du resonerar, Beatrice Ask. Vi blev fällda i domstol så sent som i förra veckan. Vi har hamnat i en situation där vi alltså riskerar att få betala skadestånd. Din enda reaktion är: Det är ingen ko på isen. Det gör inget. Beatrice Ask, jag tycker att du ska tänka om nu när valtaktiken har misslyckats och inse att detta inte var något annat än ett stort fiasko. Du har försatt Sverige i en pinsam situation, inte bara för att det är försenat - det hade vi haft respekt för; man kan ha mycket lagstiftningsarbete som krånglar till det - utan för att vi har en minister och regering som säger: Det gör inget om vi blir fällda i en domstol. Vi bryr oss inte om dessa förpliktelser som har gjorts i demokratisk ordning av en majoritet i riksdagen. Vi följer inte majoriteten i riksdagen. Det är ett förakt mot demokratiska processer och mot en majoritet som har ställt sig bakom och ålagt en skyldighet för den regering som sitter vid makten att fullfölja dessa. Du följer inte dem, Beatrice Ask. Du är inne på en farlig väg när du säger att du struntar i vad domstolar tycker. Tänk om, Beatrice Ask! Visa lite större respekt för domstolen, så kommer också vår respekt för dig att öka.

Fru talman! Thomas Bodström kanske ska läsa på lite bättre. Vi är inte fällda av domstolen, utan det är första steget i processen det handlar om. Datalagringsdirektivet gäller, vi har att införa det och vi är sena. Vi har informerat om skälet till det, vilket frågan gällde. Skälet är att det handlar om integritetskänsliga uppgifter om enskilda medborgare som vi ska tvinga privata företag att lagra. Vi har andra förslag som berör samma problematik, och vi tycker att det finns skäl att se det i ett sammanhang. Jag delar inte uppfattningen att det skulle vara ett förakt för demokrati och medborgare. Tvärtom anser jag att det är ett stort ansvar att se dessa frågor med den typ av bekymmer som de kan innebära. Det gäller även om frågan finns på EU-området. Det intressanta är att Thomas Bodström inte alls företräder en ening opposition, tvärtom. Dina kamrater i Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill snarast att vi begär att EU ändrar sin politik så att vi inte ska ha någon lagring av teledata över huvud taget. Det var en märklig reservation ni lade fram i går. Den säger ingenting. Det ni är överens om är att den registrering av enskildas förehavanden som ska genomföras med anledning av detta direktiv "är och får inte vara ett oproportionerligt ingrepp i den personliga integriteten". Det är väl jaså-information; det säger ingenting. Av det som sades på presskonferensen kan man konstatera att såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet tycker ungefär som jag, nämligen att det är centralt att fundera över vilket ingrepp man gör i den personliga integriteten. De är också kritiska, vilket de har varit under hela resans gång, till den lagring som du, Thomas Bodström, har drivit framför dig. Vi har ett direktiv som vi ska genomföra. Jag har stor respekt för det, men Sverige är inte ensamt om att tycka att det finns komplikationer med direktivet. Därför har vi informerat om att vi avser att arbeta med detta i ett sammanhang. Jag har nämnt i tidigare diskussioner med Thomas Bodström att det bland annat handlar om Polismetodutredningen som innehåller förslag som också handlar om att registrera information om enskilda medborgare som polisen ska ha användning för. Man behöver se den här typen av avvägningar i ett sammanhang när man implementerar lagstiftningen i det enskilda landet. Den rätten måste man förbehålla sig även om det ibland kan bli lite formellt besvärligt. Från EU har man konstaterat att vi är försenade; det är helt riktigt. Det här kommer att prövas stegvis. Men när Thomas Bodström målar upp att vi ska skulle vara dömda och tvingas betala jättelika skadestånd är det inte med sanningen överensstämmande. Det vore intressant att få veta vad Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är överens om. Är det Thomas Bodströms linje att lagra så mycket som möjligt så länge som möjligt utifrån polisens intresse som gäller? Eller är det att riva upp direktivet i EU som de andra säger som gäller? Ni kan inte både tycka att det ska genomföras fullt ut och att alltihop ska rivas upp. Någonstans får även oppositionen försöka hålla ihop sin politik och sina ställningstaganden. Det har ni hittills inte gjort.

Fru talman! I 42 månader har du varit minister, Beatrice Ask, och du är fortfarande i opposition. Vid minsta lilla kritik hamnar du i den roll du varit några gånger, nämligen i opposition. Det är du som har gjort fel, inte oppositionen. Det är du som har sjabblat bort detta. Det är du som har sett till att Sverige har blivit fällt och att Cecilia Malmström kommer att få kräva skadestånd av den svenska regeringen med 30 miljoner och därefter 300 000 varje dag. Det är du som har orsakat det, inte oppositionen. Om du ska citera personer som inte är här bör du citera dem rätt, Beatrice Ask. Det Alice Åström sade var att det är bättre att det är reglerat än inte reglerat. Vi har full respekt för varandras åsikter. Det som skiljer dig, Beatrice Ask, och Vänsterpartiet och Miljöpartiet åt är hederligheten att följa demokratiska beslut. Vi är tvungna att följa annat som den borgerliga regeringen har hittat på. Det ganska värdelösa Stockholmsprogrammet kommer vi att få införa om vi vinner valet. Det är vi skyldiga att införa trots att vi var kritiska mot det och trots att det skapar mer skada än nytta när det är en brist att man inte får offentlig försvarare. Vi är dock tvungna att följa det eftersom det fattades med demokratisk majoritet i riksdagen. På samma sätt har du, Beatrice Ask, varit skyldig att följa detta. Det är hederligheten och respekten för demokratiska beslut som skiljer ditt sätt att agera och Vänsterpartiet och Miljöpartiet åt. Det är nästan parodiskt att tala om integritet när man sitter i en regering som har genomfört FRA-lagstiftningen som är den i särklass mest integritetskränkande lagstiftningen i svensk historia. Efter att man har infört den säger man: Vi måste tänka på integriteten. Du har även förhandlat om Swift som också är mycket integritetskränkande uppgifter och som åkte på bakslag i går i Europaparlamentet. För att alla ska förstå: I FRA lagrar man uppgifter som innebär att man hör när A pratar med B. Man hör alltså precis vad A och B pratar om. Det tycker Beatrice Ask är helt okej att vi ska spara. Datalagring handlar om att A har ringt till B. Man har alltså ingen aning om vad som har sagts. Det tycker Beatrice Ask inte att vi ska reglera trots att det redan finns i dag. Du förstår väl själv, Beatrice Ask, att det inte kan vara mer integritetskränkande att veta att A ringt B än att man vet att A ringt B och dessutom hör innehållet i samtalet. Vi hamnar i en position som bara ger oss olika smashlägen i debatter. Det är nästan pinsamt att behöva förklara att FRA är så mycket mer långtgående än datalagringsdirektivet. Jag har full respekt för att man är emot datalagringsdirektivet, att man är emot buggning, att man är emot FRA, som jag själv är på det sätt som det har utformats, och mycket annat. Man har dock att en skyldighet att följa demokratiska beslut. Det handlar inte om att vara för eller emot datalagring. Jag säger inget i denna debatt om fördelarna som jag ser, för det är inte frågan om det. Det är redan beslutat 2005. Det handlar om att följa demokratiska förpliktelser och om att slippa att den nya svenska kommissionären Cecilia Malmström begär skadestånd av den svenska regeringen. Då går det inte att ha inställningen att man inte bryr sig om det och sedan hitta på det ena skälet efter det andra. Nu senast var det Polismetodutredningen. Den måste du ha känt till i augusti när du sade att du skulle lägga fram en proposition, Beatrice Ask. Den kan väl inte komma som en överraskning nu. När du i augusti sade att det skulle läggas fram ett förslag om datalagring kände du till Polismetodutredningen. Du visste att den skulle komma, så det argumentet håller inte. Det är inget annat än ett svepskäl.

Fru talman! Thomas Bodström är inte intresserad av att diskutera frågan om lagring av teledata, som ju alltihop handlar om, och huruvida Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker likadant i den frågan. Det är ändå det som är det centrala. Man vill inte diskutera om det finns brister när det gäller proportionalitet i kravet på att privata företag ska lagra information om enskilda människors agerande på nätet och i telefoni. Man pratar om FRA och Swift och om mig som person. Jag företräder ju inte mig själv; jag företräder regeringen och regeringens politik. Vår uppfattning är att frågor där vi gör intrång i den personliga integriteten alltid måste prövas i ett större sammanhang. Det är viktigt. Det är helt riktigt som Thomas Bodström säger att många beslut som berör enskilda människors integritet har fattats de senaste åren. Det är buggning, preventiva tvångsmedel med mera. Det är också en typ av frågor som man ska lägga i vågskålen. Vi kommer att hantera även denna fråga. Samtidigt som Thomas Bodström säger att ni är helt överens om att man ska genomföra detta får jag frågor om det. Jag fick en häromdagen från Miljöpartiet de gröna där man vill veta vilka initiativ jag tänker ta för att lyfta fram frågan om att arbeta om datalagringsdirektivet så att det inte kränker den personliga integriteten och skapar ett övervakningssamhälle. Hela argumentationen från Miljöpartiet är ju att det direktiv som Thomas Bodström bär ansvar för innebär oproportionalitet och en inskränkning i personlig integritet. Vad är ni överens om? Det är helt obegripligt. Andra partier i oppositionen anser, precis som regeringen, att det finns goda skäl att väga dessa aspekter mot brottsbekämpningens behov av information. Jag har väldigt svårt att se att det skulle vara någon kritik. Den fråga som interpellanten ställde var: Vad är skälen? Jag tycker att jag har redovisat skälen. Skälen är att det finns anledning att visa viss omsorg om den personliga integriteten. Vi har haft en remissomgång när det gäller Polismetodutredningen. Vi vet vad den kan tänkas innehålla. Det finns skäl att arbeta med detta i ett sammanhang. Det kunde jag ha sett i höstas, sade Thomas Bodström. Nej, inte riktigt. Då hade det inte stått på propositionsförteckningen. Det är ändå rimligt att man tar intryck av synpunkter som kommer och att man vågar ändra på beskeden till riksdagens kammare om huruvida man tänker lägga fram ett förslag eller inte. Det gjorde jag direkt när detta var klart. Jag sade att vi inte kommer att lägga fram detta enligt den tidsplan vi har haft tidigare. Jag konstaterar att betydande delar av oppositionen nog håller med om den bedömningen. Någon gemensam uppfattning har ni inte. Om ni har det har du fått lägga dig platt för den kritik mot lagring av teledata som Miljöpartiet och Vänsterpartiet har stått för här i riksdagen under resans gång. Påståendet att jag inte respekterar domstolen är fel. Det finns tydliga regler för processen. Vi argumenterar givetvis utifrån vad regeringen har kommit fram till när det gäller avvägningar. Vi är i gott sällskap med flera andra länder.

Fru talman! Så ska jag säga till mina klienter när de blir dömda i domstol: Det gör ingenting eftersom andra personer också har blivit dömda att betala skadestånd. Det är ett otroligt argument från en justitieminister: Det gör ingenting att bli dömd eftersom andra länder har blivit det. Ni är dömda i domstol. Det är det som det här handlar om. Det handlar inte om för eller emot datalagring. Det är något som det beslutades om 2005. Har man genomfört FRA ska man hålla en väldigt låg profil när det gäller argument för integritet. Nu kommer du med ett nytt häpnadsväckande uttalande: Det stod inte på propositionslistan. Du känner väl till saker innan de hamnar på propositionslistan på Justitiedepartementet. Det är väl någon beredning innan det hamnar där. Vem är det som sätter upp det på propositionslistan? Ni har kalkylerat fel, Beatrice Ask. Ni har varit valtaktiska på ett sätt som gör att ni nu står bundna vid masten och väntar på skadeståndsbeslut från EU. Vi är en samlad opposition. Jag har mycket riktigt fått anpassa mig. Vi har backat. Vi har sagt att två år är oproportionerligt lång tid. Vi kommer antagligen att få lägga oss på den lägsta nivån, sex månader. Det är ett kompromissande. Det är jag som har fått ta steget tillbaka i förhållande till Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Vi är helt eniga. Vi anser alla tre att vi ska genomföra detta. Vi anser att man ska ha respekt för demokratiska beslut. Det är det som skiljer oss från dig som tycker att man kan hitta på att argumentera för en utredning. Det håller inte. Vi kommer att genomföra förändringarna, men det kommer inte att bli lika lång tid som jag har sagt tidigare. Vi ansåg att det är oproportionerligt. Jag förstår att det är en enorm besvikelse för dig och borgarna att ni kunde räkna så fel, att ni står dömda i domstol och att vi står eniga om att följa demokratiska beslut. Tala om platt fall, Beatrice Ask! Jag har aldrig sett något liknande.

Fru talman! I Norrland, där jag växte upp, finns det ett talesätt som lyder: Den som sa det var det. Det kanske finns någon i kammaren som vet vad det innebär. Resonemanget om valtaktik är ovärdigt i riksdagen. Jag har försökt redovisa att regeringen tycker att integritetsfrågor är centrala och att vi försöker hantera ett direktiv som i många stycken ställer frågor på sin spets när det gäller avvägningen mellan integritet och brottsbekämpning. Det besked som vi nu har fått från Thomas Bodström om oppositionens inställning, där han försöker ge intryck av enighet, är att man tycker att man ska följa domstolsbeslut. Det tycker väl alla. Det är inget konstigt med det. Thomas Bodström säger att han har fått anpassa sig när det gäller hur länge privata företag ska spara information om enskilda människor. Det var ju väldigt intressant. Det man skulle vilja veta är ju om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är helt överens om vilka data som ska omfattas. Är det nu socialdemokratisk politik att man ska riva upp datalagringsdirektivet? Det är ju den frågan från Miljöpartiet som jag ska besvara om en vecka eller två: Är jag beredd att agera för att vi river upp datalagringsdirektivet i EU? Det är den linje som drivs därifrån. Det här visar att det finns olika uppfattningar mellan de olika partierna. Vi inom majoriteten kan se den problematik som förslaget innebär. Ni är inte överens om detta, men ni är överens om att ni inte tycker om alliansregeringen. Det räcker inte i ett politiskt sammanhang.