Vattkoppsvaccination i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att inom mitt ansvarsområde, i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendation, snarast införa vattkoppsvaccination i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn samt ikappvaccination för barn upp till 18 år som ej tidigare haft vattkoppor.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet har bidragit till att sjuklighet i vanliga infektionssjukdomar har minskat kraftigt eller helt upphört. Inom ramen för det nuvarande svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuds alla barn skydd mot elva sjukdomar.

Sedan 2013 regleras nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Den 30 september i år lämnade Folkhälsomyndigheten in ett beslutsunderlag till regeringen om vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten har bland annat gjort en analys av sjukdomsbördan, vaccinets effektivitet och säkerhet, kostnadseffektivitet och etiska aspekter och gjort en samlad bedömning av om vaccinationen uppfyller smittskyddslagens kriterier för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram.

Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination mot vattkoppor uppfyller kriterierna för nationellt vaccinationsprogram och föreslår att vaccination mot vattkoppor ska inkluderas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Myndigheten föreslår också att ikappvaccination genomförs bland äldre barn upp till 18 år som inte haft vattkoppor.

Vaccinationsutredningen, som tillsattes i juli 2022, har haft i uppdrag att se över de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret. I januari 2024 överlämnade utredningen betänkandet Ett samordnat vaccinationsarbete - för effektivare hantering av kommande vacciner till regeringen (SOU 2024:2). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag och utredningens betänkande utgör tillsammans ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med frågan om huruvida vaccin mot vattkoppor bör införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret.

Folkhälsomyndigheten har lämnat förslag till regeringen om att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Utredningen har ju pågått sedan 2018. Man gjorde uppehåll under pandemin, av naturliga skäl, innan den återupptogs 2022.

Vaccination mot vattkoppor förhindrar inte bara sjukdom utan innebär också stora kostnadsbesparingar för samhället. Inkluderingen i det nationella barnvaccinationsprogrammet kommer dessutom att minska vårdklyftorna mellan dem som i dag har råd att vaccinera sig privat och människor som inte har det. Det är därför vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att regeringen snarast möjligt inför kostnadsfri vattkoppsvaccination som backas av en nationell budget - i vårt budgetförslag ligger den på 135 miljoner för år 2025 - som täcker kostnaden för det kommande året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför tycker jag då att man behöver skynda på? En anledning är att utredningen har tagit lång tid - vilket naturligtvis inte är konstigt, med tanke på pandemin - och att barn även fortsättningsvis helt i onödan drabbas av sjukdom som i en del fall ger komplikationer som kräver sjukhusvård. Dessvärre tar sjukdomen omkring åtta liv per år, vilket inte är så känt.

Detta skulle vara en väldigt lönsam affär för staten, för enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar skulle en investering på ungefär 300 miljoner kronor i allmän vattkoppsvaccination ge 440 miljoner kronor tillbaka redan efter fem år. Efter 15 år skulle besparingen uppgå till nästan 2 miljarder. Om man hade ikappvaccination skulle besparingen bli ännu större. Cirkulationen av viruset förväntas dessutom försvinna helt inom sex till åtta år. Det är ett tidsspann som halveras vid tillägget av ikappvaccination, vilket naturligtvis är önskvärt.

Herr talman! En annan aspekt av vattkoppors påverkan på samhället är att viruset aldrig försvinner ur kroppen hos den som en gång smittats. I vuxen ålder kan det latenta viruset leda till sjukdomen bältros, och även den kan ge allvarliga komplikationer, i synnerhet för äldre personer. Det virus som finns i vaccinet har mindre benägenhet att återaktiveras i form av bältros än det virus som finns kvar i kroppen efter att man har haft vattkoppor. Detta innebär att antalet fall av bältros kan förväntas minska på sikt, även om jag är väl medveten om att det tar många år. Bältros är inte sällan en väldigt besvärlig sjukdom att få.

Föräldrar som vill vaccinera sina barn mot vattkoppor har hittills fått betala ur egen ficka - jag tror att två sprutor kostar ungefär 1 600 kronor. Detta leder till vårdklyftor. Om man till exempel tittar på Region Stockholm ser man stora socioekonomiska skillnader. Inom regionens socioekonomiskt starka områden finns en växande grupp föräldrar som låter vaccinera sina barn och betalar ur egen ficka. Ett exempel är Täby kommun, vars uppskattade vaccintäckningsgrad på 89 procent är högst i Sverige. I Salems kommun är vaccinationstäckningsgraden ungefär 1 procent. Att inkludera vattkoppsvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige skulle alltså bidra till att minska också vårdklyftorna i vårt samhälle.

I Finland inkluderades vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet 2017, och antalet vårdbesök minskade drastiskt både hos den primära målgruppen och hos övriga barn tack vare flockimmuniteten. Antalet personer som behandlats i primärvården i Finland i samband med vattkoppor har minskat med 70-80 procent. Inom EU erbjuder tolv länder vattkoppsvaccination till barn i allmänna vaccinationsprogram, och fler är på gång. USA införde detta redan på 90talet.

Min fråga är återigen: Varför dröja med ett införande som har så många goda effekter?

Herr talman! Jag noterar att det inte är första gången Ewa Pihl Krabbe tar upp viktiga folkhälsofrågor i kammaren.

Vi fick in underlaget den 30 september, alltså för mindre än två månader sedan. Det förefaller vara en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd, men det är viktigt att bereda underlaget ordentligt och sedan återkomma med hur vi ser på detta. Det behöver förstås tas fram medel för det, och det behöver vägas mot andra insatser. Ett remissförfarande krävs också för att bereda detta på ett bra sätt. Ewa Pihl Krabbe tar dock upp många viktiga aspekter, och det tycks finnas ett gott stöd för att detta skulle vara en bra åtgärd att genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ojämlikhet i vaccination kan ju också innebära ökade risker för de personer som inte får vaccinet. Man kan till exempel bli smittad längre upp i åldrarna än vad man annars skulle ha blivit, vilket också kan förändra sjukdomsförloppet. Den typen av aspekter måste också beaktas.

Vi har som sagt fått in underlaget och kommer att bereda det och återkomma. Men som jag konstaterade måste detta ställas mot andra ändamål, och man behöver se till att det finns medel. Så som regelverket ser ut nu behöver det också finnas medel för kostnadstäckning för regionerna.

Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret.

För barn i lägre åldrar kan vattkoppor vara en mycket plågsam sjukdom. Vanligtvis går den över på några veckor, men i svårare fall kan sjukdomen ge övergående balanssvårigheter och i sällsynta fall drabba hjärnan och ge bestående skador. I Sverige behöver 300-400 barn årligen sjukhusvård på grund av komplikationer av vattkoppor, och som jag tidigare sa avlider åtta personer i Sverige varje år till följd av vattkoppor. När vi nu har ett bra och säkert vaccin kan jag inte förstå varför vi inte skyddar våra barn från denna sjukdom. Barnen är ju så viktiga. Det finns rapporter från till exempel Skåne om små barn som har fått stroke av detta virus. Det är mycket ovanligt, men det händer.

Jag minns mycket väl när vi började vaccinera mot rubellaviruset, alltså röda hund. Jag mötte flera personer under min tjänstgöring som psykolog som skadats mycket svårt i livmodern när mamman smittats under graviditeten, och de hade fått svåra livslånga handikapp som följd. I Sverige har sjukdomen i det närmaste helt försvunnit, men i låginkomstländer utan allmän vaccination är sjukdomen fortfarande vanlig, med fosterskador som följd.

Min pappa fick polio när jag var ett år. Själv fick jag poliovaccin när det efter ganska lång tid kom, och det är jag ju tacksam för.

En utmaning för många familjer är att vattkoppor innebär långa vabperioder. Först drabbas ett barn och efter ett par veckor nästa. Har man två tre ovaccinerade barn kan det innebära frånvaro under många veckor, med påföljande kostnader för familj och samhälle. Enligt en svensk hälsoekonomisk studie kostar vattkoppor nästan 340 miljoner kronor i produktionsförlust varje år på grund av vård av barn, vilket motsvarar ungefär 150 000 förlorade arbetsdagar per år.

I Sverige är graden av vaccinationstäckning för vattkoppor totalt 18 procent; jag tror att det är fjolårets siffra. Mest vaccineras det i Region Stockholm och minst i Blekinge.

Jag förstår att det inte finns några tveksamheter, men varför dröjer det?

Herr talman! Låt mig åter tacka Ewa Pihl Krabbe för viktiga frågor.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet är en enorm framgång och har betytt otroligt mycket. Vaccinationsprogram i världen är också otroligt viktiga för att lyfta människor ur fattigdom och ge flickor och pojkar goda livschanser och säkra deras möjlighet att leva ett gott och hälsosamt liv. Vad är vackrare än verkningsfulla vaccin i världen? Det brukar jag tänka ibland, just utifrån den enorma betydelse detta har för utvecklingen i världen. Samtidigt ser vi nu konspirationsteorier om vaccin flöda över världen och så skepsis mot något som har inneburit så mycket liv för så många, och det gör mig djupt bekymrad. Då är det bra att vi har en sådan här diskussion där vi lyfter fram det positiva och möjligheterna som finns med vaccin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför dröjer det? Vi fick in underlaget den 30 september, och det var efter att budgetpropositionen hade avlämnats till riksdagen. Nu behöver underlaget beredas och remitteras. Vi behöver även väga denna åtgärd mot andra åtgärder som också är samhällsekonomiskt lönsamma och bidrar till hälsa på olika sätt. Resurserna är ju inte obegränsade. Som jag konstaterade finns här dock saker som tyder på att det finns en god samhällsekonomi i detta. Nu behöver det göras ett ordentligt beredningsarbete, och ibland tar det lite tid. Men vi har fått in ett bra underlag, och jag ser fram emot att jobba vidare med det.

Herr talman! Folkhälsomyndigheten har lämnat sitt förslag till regeringen om att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet, och det tycks inte finnas några tveksamheter från något håll. Smittskyddslagen fastslår att smittsamma sjukdomar ska omfattas av nationella vaccinationsprogram om kriterierna uppfylls, vilket Folkhälsomyndigheten har bedömt vara fallet när det gäller vattkoppor. Alla kriterier är alltså uppfyllda.

Jag förstår det statsrådet säger om att detta kommit in sent i budgetprocessen, men jag hoppas att regeringen ser till att vi tillsammans kan skydda våra barn från en sjukdom som ingen faktiskt behöver ha. Dessutom kan man spara in stora summor till staten som kan användas till andra viktiga ändamål. Utredningen har helt förståeligt tagit lång tid på grund av pandemin. Men det är av yttersta vikt att regeringen snarast implementerar Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer.

Jag tackar socialministern för debatten.

Herr talman! Jag vill också tacka för debatten.

Det är oerhört viktigt att skydda barn och ge dem goda och jämlika livschanser, både i Sverige och i resten av världen.

Nu har vi fått in ett underlag om att addera ytterligare ett vaccin till det framgångsrika barnvaccinationsprogrammet, och jag ser fram emot att bereda det ytterligare. Men som jag också har sagt behöver detta vägas mot andra åtgärder, och man behöver se om det finns eller går att skapa utrymme för att göra olika saker.

Stort tack för interpellationen och möjligheten att belysa en viktig fråga, Ewa Pihl Krabbe!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.