Vattenfalls roll i energiomställningen

Fru talman! Alf Eriksson har frågat mig om jag har för avsikt att ställa större krav på förnybara investeringar på Vattenfall än på övriga energibolag. Alf Eriksson har vidare frågat mig om jag avser att förtydliga Vattenfalls uppdrag om att vara det ledande företaget i omställningen till en uthållig svensk energiförsörjning. Jag vill börja med att påminna om att Sverige är det land inom EU som har högst andel förnybar energi, drygt 40 procent av den totala energianvändningen. Kommissionen har också föreslagit att Sverige ska nå en andel om 49 procent förnybar energi år 2020. Vattenfall bedriver sin verksamhet på affärsmässiga grunder. Vattenfalls produktion består av en blandning av olika energislag där det förnybara är en viktig del. Vattenfall kommer att från och med årsredovisningen för 2008 tydligare även redovisa sin utveckling inom förnybar energi. Jag vill också ta tillfället i akt att berätta vad Vattenfall gör inom det förnybara området i Sverige, Danmark och Tyskland. Under de kommande tio åren planerar Vattenfall att investera 82 miljarder i ny elproduktion i Norden. Av dessa beräknas den största delen, 41 miljarder, komma från vindkraft. Vattenfall har nyligen tagit i drift världens tredje största vindkraftpark till havs, Lillgrund utanför Malmö. Även i Tyskland undersöker Vattenfall möjligheterna att bygga större vindkraftsparker till havs. Sammantaget är Vattenfall i dag den tionde största vindkraftsproducenten i Europa och näst störst i världen på havsbaserad vindkraft. Vattenfall har också ett trettiotal biobränsleeldade värme- och kraftvärmeverk och är därmed en stor köpare och användare av biobränsle. De gör även många stora nyinvesteringar inom biobränsleområdet. I Hamburg har Vattenfall byggt ett kraftverk som baseras på returträ. I Danmark byggs för närvarande två kraftvärmeverk som ska drivas med halm. Det görs alltså mycket stora ansträngningar för att ställa om till en högre andel förnybar energi - men det tar också tid, inte minst med tanke på tillståndsprocesser. Jag välkomnar därför de förslag som Miljöprocessutredningen nyligen presenterade som bland annat innebär slopade krav på bygglov och detaljplan enligt plan- och bygglagen för tillståndspliktiga vindkraftsanläggningar. Arbetet med den bolagsgenomgång av statligt ägda företag som regeringen aviserat pågår. Denna genomgång omfattar även Vattenfall i den del som rör eventuella förändringar eller förtydliganden av uppdrag. Där kommer frågan om hur balansen mellan energiproduktionsslagen ska se ut att ingå som en viktig del. Jag har därför inte nu för avsikt att förtydliga krav eller göra förändringar av det tillägg i bolagsordningen som frågan gäller.

Fru talman! Först vill jag tacka näringsministern för svaret. Vattenfall är ett av våra statliga flaggskepp, ett mycket välskött energiföretag. Bakgrunden till interpellationen är att jag tidigare när jag frågat ministern fått svaret att hon inte ämnade ställa några andra eller större krav på Vattenfall än på andra energiproducenter. Det gjorde mig lite orolig. Ska vi nå fram i energipolitiken - i alla fall under förra mandatperioden och lite grann också dessförinnan var vi ju överens om de energipolitiska målen - behöver vi ett antal verktyg för att uppnå dessa mål. Vi har ekonomiska styrmedel, och vi har lagstiftning. Men vi har också ett tredje medel: det statliga ägandet. Låt mig gå tillbaka till erfarenheterna från den resa som halva näringsutskottet i fjol, för ungefär ett år sedan, gjorde till USA där vi studerade energiområdet. Bland annat var vi i Kalifornien. Vi åkte dit och trodde att där hände någonting. Vi fick klart för oss att man har väldigt höga ambitioner och väldigt bra målsättningar men inte tillräckligt med verktyg att plocka upp ur lådan för att liksom komma i väg. Det är kanske förklaringen till att man inte bara i Kalifornien utan i hela USA är väldigt intresserad av svensk energiteknik. Det kan hända att de medel som vi har använt och som vi har i vår verktygslåda, där Vattenfall ingår, är väldigt effektiva för att nå den tätposition som vi i dag har. Att vi har mycket förnybar energi beror inte bara på att vi har vår vattenkraft att falla tillbaka på. Jag är rädd att vi nu håller på att tappa tempo. Gång efter annan hör jag signaler om att vi ska invänta EU, att vi inte ska gå före EU, i energipolitiken. Ja, så låter det. Det är andra som ska göra det. Vi har gjort vårt. Det finns minst två skäl till att vi ligger på den nivå där vi ligger. Ett skäl är att vi för omvärlden kan peka på att det här går. Ett annat skäl är det rent egoistiska - precis som man upptäckt på andra sidan av Atlanten: Det går att tjäna pengar på detta. Jag brukar säga att den som sist gör den här nödvändiga omställningen kommer att vara den som förlorar, för den kan inte sälja sin nya teknik till någon annan. Så låt oss inte stanna upp, utan låt oss använda alla våra verktyg för att fortsatt kunna ligga i frontlinjen och kunna både vara ett föredöme och tjäna pengar på området! I svaret räknar ministern upp ett antal åtgärder som Vattenfall har vidtagit. Vilka av dem har tillkommit under den här mandatperioden? Det kan hända att jag har fel, men jag har för mig att i alla fall de flesta åtgärderna gäller sådant som sattes i gång under den tidigare mandatperioden och alltså inte är någonting nytt. Nu har mer än halva mandatperioden gått, så jag tycker att det är dags att ta nya tag och att flytta fram positionerna. Jag vill därför fråga ministern: Vilka krav tänker Maud Olofsson ställa på Vattenfall i den här nödvändiga omställningen?

Fru talman! Det är naturligtvis betydelsefullt att Vattenfall spelar en viktig roll. Det gör man också i sina investeringar. Det är därför som jag försöker beskriva det här. Det som inte finns i svaret är den senaste investeringen, som gjordes i Storbritannien och som innebär en rejäl höjning av vindkraftsförvärvet. Man har köpt AMEC. Det blir en bra investering framöver. Den är långt mycket bättre än de kolkraftsköp som gjordes under den förra regeringens tid, även om man nu försöker hitta en mer klimatvänlig politik också i det sammanhanget. Jag håller med om att Sverige har väldigt mycket att vinna på att ligga långt framme på det här området. Det är också därför som USA är intresserat av ett samarbete med oss på området. Vi har just haft en diskussion med Chemrec i Piteå tillsammans med en pappersmasseproducent från Michigan eftersom man nu samarbetar med för att få fram svartlutsförgasning, vilket är väldigt bra. Vi försöker dela med oss av våra erfarenheter när det gäller kraftvärmeproduktionen. Man är väldigt intresserad av den teknologi som vi på ett väldigt bra sätt har utvecklat i Sverige. Det har vi faktiskt gjort utan statliga subventioner. I stället har marknaden verkligen sett till att man har utvecklat detta. I går hade vi ett möte med afrikanska energiministrar och samtalade med dem om hur vi kan dela med oss av våra erfarenheter från energiproduktion, framför allt från det förnybara, och kombinera bistånd och affärsutveckling med det kunnande som Sverige har på energiområdet och också se till att den afrikanska kontinenten får en bra energiproduktion. När Alf Eriksson säger att Sverige inte ska gå före i energipolitiken i EU känner jag absolut inte igen mig. Jag vet inte vad Alf Eriksson tänker på. Sanningen är att 49 procent ska vara förnybart enligt den klimat- och energiöverenskommelse som finns. Det är den största andelen som något EU-land över huvud taget har. Vi har ju drivit fram den här klimat- och energiöverenskommelsen. Dock vill jag säga att det nu finns anledning även för er i det socialdemokratiska partiet, om ni har sådana möjligheter, att försöka påverka på EU-nivå, för vi möter också en diskussion där om att man nu när det är finansiell kris inte ska ha samma höga ambitioner i klimatfrågan. Jag hoppas att den socialdemokratiska parlamentsgruppen verkligen håller fast vid att man ska höga ambitioner. Jag tror nämligen att världen när det är kris och besvärligt behöver ta krafttag. Sverige ska vara med i den delen. Nu finns det möjligheter att använda klimatutmaningen som en hävstång för att skapa tillväxt, utveckling och nya jobb. Energiområdet är en väsentlig del i detta. Det är klart att Vattenfall ska spela en viktig roll där. Det är också det som ligger i den genomgång som Vattenfall nu gör av sina strategier här framöver - hur de ska jobba, vad de ska investera i och så vidare. Det är också ett arbete som pågår. Vidare har vi tagit initiativ - Vattenfall har där varit med - till den nordiska diskussionen om energipolitiken. Så sent som förra veckan var det en stor sammankomst i Malmö där Vattenfall var med och finansierade en konferens om det förnybara. Det händer väldigt mycket på olika områden. Vi har, som jag sade i den förra interpellationsdebatten, också tagit initiativ för att få en bättre och en väl fungerande nordisk elmarknad. Jag vill att Vattenfall och andra företag ska vara aktiva i att bygga framtidens energiproduktion på nordisk basis. En god förutsättning för det är att vi energiministrar som nu jobbar gemensamt på nordisk nivå är fast beslutna om att vi ska ta en ledande roll i det förnybara. Vi har möjligheter att också öka utbyggnaden av nät och annat och även öka forskningsinsatserna. Det finns alltså otroligt mycket positivt på det här området som vi har anledning att vara stolta över.

Fru talman! Först gäller det detta med att gå före. Visst hör jag signaler, inte minst från statsministerns presskonferenser - ibland tillsammans med näringsministern - där det sägs att vi ska satsa pengarna på andra ställen för att åstadkomma en energieffektivisering, minskade koldioxidutsläpp och så vidare eftersom vi i Sverige har kommit så långt. Jag vill då bara påminna om att den inställningen, enligt min uppfattning, är ganska farlig. Den skickar nämligen signalen att vi inte behöver göra någonting här förrän den övriga världen, i alla fall EU-länderna, har kommit ifatt oss. Men då tappar vi allt det där med att både vara ett föredöme och kunna vara teknikledande. Naturligtvis hade vi kunnat diskutera dessa frågor om vi hade kommit till skott i överläggningarna mellan oppositionen och regeringen om energipolitiken. Mer än halva mandatperioden har nu gått, och vi har inga klara spelregler över energipolitiken efter nästa val, inte från regeringens sida. Vi hade naturligtvis kunnat ta upp diskussionen om hur vi ska använda Vattenfall i ett framtida energisystem, för det är ett av de viktiga verktyg som vi har att tillgå i verktygslådan. Den socialdemokratiska regeringen förtydligade år 2005 på bolagsstämman uppgiften för Vattenfall. Beslutet blev så här: Bolaget ska inom ramen för kravet på affärsmässighet vara det ledande företaget i omställningen till ekologiskt och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning. Den ligger i botten till min fråga till ministern: Gäller den fortfarande? Enligt mitt förmenande gör den det. Vilka initiativ har näringsministern tagit under den här mandatperioden för att flytta fram positionerna för Vattenfall, för att öka uppgifterna och hela tiden ligga på så att vi kommer att ha det här försprånget? Inte minst är det viktigt mot bakgrund av den diskussion som var för en stund sedan om vår basindustri. Jag är övertygad om att det är en affärsmässigt stor nackdel för Vattenfall om man inte kan erbjuda basindustrin konkurrenskraftiga elpriser så att industrin överlever. Skulle man inte göra det tappar Vattenfall en väldigt väsentlig kund, och det skulle vara negativt för Vattenfall som energibolag. Därför har vi i tidigare interpellationer diskuterat hur näringsministern kan använda Vattenfall för att erbjuda basindustrin konkurrenskraftiga avtal om elleveranser. Det är ytterligare en viktig del där vi bör använda vårt statliga Vattenfall. Nu när vi äger det måste vi använda det som ett verktyg, annars är det inte någon vits med att äga det.

Fru talman! Jag hoppas verkligen att Alf Eriksson inte menar att vi ska ha statlig prispolitik på energiområdet, för det är verkligen inte min avsikt. Menar han det står vi väldigt långt ifrån varandra. Det är Vattenfall och dess styrelse som ansvarar för driften av bolaget. Jag är väldigt noga med att styra bolaget på det sättet och lägga ansvaret på styrelsen. Precis som jag sade pågår en genomgång av alla de statliga bolagen, där vi tar fram strategier för respektive bolag. Det arbetet pågår just nu under ledning av ny ordförande i Vattenfall. Vad är det som styr energipolitiken? Ja, jag tycker att vi ska ha klara spelregler. Alf Eriksson säger att det inte finns några spelregler och att det inte händer någonting. Men det är inte sant. I så fall har Alf Eriksson helt tappat kontrollen på vad som händer ute i samhället. Utsläppshandeln och de gröna elcertifikaten är otroligt styrande i dag. De gröna elcertifikaten, som ju Centerpartiet och Socialdemokraterna kom överens om och som var en gammal centerpartistisk idé, är ett alldeles utmärkt instrument för att skynda på produktionen av det förnybara. Utöver det tillför regeringen resurser för att snabba på hanteringen av investeringarna i det förnybara, till exempel vindkraftsparker. Vi har precis presenterat en utredning som ska underlätta plan- och byggprocessen. Vi ser till att stärka de kunskapsområden som vi har i Sverige när det gäller vindkraft. Vi agerar nordiskt, vilket jag tycker är väldigt bra, för att förbättra på det här området. Sverige kan och ska vara världsledande i detta, både teknologiskt och i fråga om omfattning. Det gör att den energi- och klimatöverenskommelse som vi har på EU-nivå kommer att vara styrande för vad vi ska göra här hemma. Jag tycker att det är fantastiskt bra om Socialdemokraterna vill vara med om en sådan dialog. Jag välkomnar det, det har jag sagt hela tiden. Men innan man kan föra samtal om detta måste vi veta vilka förutsättningar som gäller. Jag tror inte att Socialdemokraterna har något bättre svar på vad som kommer att hända på EU-nivå än vad jag som minister har. Jag uppmanar snarare Socialdemokraterna att se till att man håller fast vid de höga ambitionerna också i den socialdemokratiska gruppen på EU-nivå. Det är inte säkert att man orkar det när det nu är finansiell kris och annat. Men vi kan hjälpas åt.

Fru talman! Det kan inte vara ministern obekant att det ställs krav på spelregler. Varje gång jag träffar näringslivsorganisationer frågar man: Hur blir det med energipolitiken i framtiden? Varje gång jag träffar representanter för fackföreningsrörelsen, i alla fall dem som jobbar inom basindustrierna, frågar de: Vilka besked finns det om den framtida energipolitiken? Även vi uppvaktas ofta av energibolagen, som efterlyser vilka spelregler som gäller för energipolitiken framöver. Nog finns det en väldig undran ute hos den så kallade marknaden. Det är det som är det viktiga. När de ställer den här frågan finns det en ovisshet som gör att man inte handlar genom att göra investeringar, forska och så vidare, för det gör man först den dag som man vet vilket håll man ska inrikta sig på. Regeringen har möjligheter i min hemstad Varberg att diskutera er samman i de här frågorna och komma fram till hur ni ska möta oppositionen så att vi kan sätta oss ned, kanske med det snaraste. Vi försökte så sent som i dag i näringsutskottet att lyfta fram elcertifikaten och få en tidig diskussion om den frågan, men det gick inte. Det brådskar, och jag har fortfarande inte fått något svar på om ministern tänker ställa andra krav på Vattenfall än hon kommer att ställa på andra energiproducenter.

Fru talman! Det är viktigt att som riksdagsledamot hålla sig till sanningen och försöka beskriva verkligheten som den är också när man träffar människor utanför. Det är inte sant att det inte finns några långsiktiga spelregler. Socialdemokraterna har själva varit med om att ta fram dem. Utsläppshandel och elcertifikat är två mycket styrande verktyg. Jag tycker snarare att Alf Eriksson ska vara glad över att han och hans parti har varit med och tagit fram de långsiktiga spelreglerna. Basindustrin och de stora företagen har långsiktiga avtal med Vattenfall och andra bolag. Det har skapats genom att man har en kapacitet att se till att det kan tecknas långsiktiga avtal. Det är inte ett underskott, det är ett överskott, som vi ser fram emot. De spelregler som vi har satt fast i den överenskommelse som vi har träffat i den här regeringen har, tillsammans med de styrmedel som har funnits, skapat sådana spelregler att man törs investera. Jag var i Piteå för inte så länge sedan och invigde en vindkraftspark som skulle omfatta 50 miljarder kronor, ett av Europas största industriprojekt över huvud taget. Det här händer runt om i Sverige. Det är inte sant att det inte händer någonting. Det är viktigt att riksdagens ledamöter talar om för näringsliv och fack att det inte är någon katastrof på energiområdet. Det kommer ny energiproduktion. Men vi kommer att behöva sikta ännu högre när vi vet vilka mål som EU har. Det är där vi driver på för att få fram ett beslut, och vi hoppas att det franska ordförandeskapet ska göra det. Under tiden kan Alf Eriksson, tillsammans med sina kolleger i vänsterkartellen, sätta sig ned och fundera hur den gemensamma energipolitiken ser ut på ert håll. Ni kommer att behöva svara oss den dag som vi bjuder in att tala om detta. Då finns det en del knäckfrågor, som vi alla känner till. Jag tror att det är bra om ni använder tiden till att förbereda den sortens svar som vi kommer att vilja ha. Jag tackar för att jag ska få komma till Varberg. Det ska bli väldigt trevligt att komma dit.