Vattenfalls köp av ryskt kärnbränsle
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenMattias Bäckström Johansson (SD)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenMattias Bäckström Johansson (SD)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenMattias Bäckström Johansson (SD)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 71 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om jag avser vidta någon åtgärd med anledning av att ett svenskt statligt bolag köper kärnbränsle av ett ryskt statligt bolag som även har en kärnvapenavdelning.
Den grundläggande principen är att staten inte pekar ut vilka leverantörer som enskilda bolag - inte heller de statligt ägda - ska använda sig av. Regeringen gör löpande utrikes- och säkerhetspolitiska analyser av alla frågor som rör våra förbindelser med andra länder. När Vattenfall handlar med ryska bolag följer de Utrikesdepartementets rekommendationer och internationella sanktioner.
Regeringen ställer krav på de statligt ägda bolagen att de ska agera föredömligt, vara transparenta, samarbeta, ha ett strategiskt arbete på plats samt utgå från internationella riktlinjer i sitt arbete. Handel med kärnbränsle följer regelverk och riktlinjer från Euratom Supply Agency (Esa) och International Atomic Energy Agency (IAEA). Areva, Westinghouse och TVEL är granskade enligt Vattenfalls uppförandekod för leverantörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utöver Ryssland, som levererat bränsle till Sverige i 40 års tid, är även Kanada, Kazakstan, Australien och Namibia viktiga leverantörer till Vattenfalls anläggningar. Vattenfalls inköpsstrategi är i linje med EU:s strävan efter en diversifierad tillförsel och att undvika beroende av enskilda länder. Vattenfalls nya inköp bygger på detta, och aktuella leverantörer för kommande år, franska Areva, amerikanska Westinghouse och ryska TVEL, ligger i linje med inköpsstrategin att vara oberoende av enskilda länder och leverantörer.
Anf. 72 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Bakgrunden till interpellationen är att Vattenfall under väldigt lång tid jobbat med provning och licensiering av kärnbränsle från det ryska bolaget TVEL som ägs av den statliga aktören Rosatom.
Det har varit ett enträget arbete där TVEL haft väldigt svårt att komma in på den europeiska marknaden med bränsle till tryckvattenreaktorer. Det har varit svårt att hitta någon operatör som vill ta på sig de ekonomiska och säkerhetsmässiga riskerna. Vattenfall har under en längre tid hjälpt till i det arbetet i syfte att kunna få fram ytterligare aktörer som kan förse de svenska kärnkraftsreaktorerna med bränsle och få in en tredje aktör.
Nu har man tagit arbetet och processen i mål. Man har nyligen skrivit ett miljardavtal om kärnbränsleleveranser fram till 2025. Avtalet ger också TVEL goda möjligheter att sälja bränsle vidare även till andra tryckvattenreaktorer runt om i Europa. Vattenfall har hjälpt dem att öppna marknaden. Det är någonting som man inte sticker under stol med i det pressmeddelande som det ryska bolaget skickade ut där man är tämligen stolt över att ha fått till stånd avtalet.
Det jag ifrågasätter är inte just affärsmässigheten i detta. Där tror jag att man gör en alldeles korrekt bedömning kopplat till prisbilden på det bränsle man ska köpa och även till redundansen så att man har fler leverantörer att gå till. Men frågan är om det finns någon bortre gräns för affärsmässigheten där det kan finnas andra intressen som överväger inom exempelvis säkerhetspolitiken och sett till säkerhetspolitiska aspekter av ett sådant avtal. Det är lite den fundering som kvarstår till näringsministern.
Anf. 73 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack för interpellationsdebatten. Det är inte första gången den har förts. Jag tror att den förts med olika ministrar och också under olika färger på regeringar. Carl Bildt har svarat på liknande frågor, Margot Wallström har tidigare svarat på frågor om detta, och nu gör jag det. Vi svarar ungefär samma sak. De statliga bolagen har att följa de lagar och regler som gäller.
Vi har i det här fallet inte gett Vattenfall något särskilt direktiv eller särskilt uppdrag från staten annat än att vara affärsmässig i sin verksamhet och att bedriva energiverksamhet så att det är ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion. Det innebär att vi inte pekar ut vilka leverantörer bolaget ska använda sig av men att bolaget har att förhålla sig att de utrikespolitiska och säkerhetspolitiska bedömningar som Sverige gör som nation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har på det här området inte några sanktioner eller begränsningar i vår handel med Ryssland. Det är fritt fram att föra en sådan diskussion. Men vi kan inte ha en situation där ett bolag ska tillämpa andra regler än andra bolag. Det är i varje fall inte så vi hitintills har styrt de statliga bolagen.
Det är viktigt att vara väldigt tydlig med att Vattenfall inte bryter mot några lagar, regler eller praxis och att vi vågar vara tydliga med det också i kammaren. Annars skapas det en bild av det. Den andra saken är att Vattenfall också har varit transparent med detta och fortsatt är det. Det tycker jag att det ska vara. Det är ingen hemlig verksamhet.
Jag blir ändå lite förvånad att diskussionen om ryska säkerhetsintressen lyfts upp av Sverigedemokraterna. Ni har inte alltid agerat helt konsekvent i de här frågorna i Sverige och framför allt inte på Europanivå där mycket av dessa säkerhetspolitiska diskussioner nu förs. Det är inte minst viktigt att Europa har en enad linje för att markera hur Putin har agerat i Europa.
Där tycker jag att Sverigedemokraterna på Europanivå har visat väldigt stor undfallenhet mot försök från Europa att markera mot Putins agerande. Sverigedemokraterna stod i Europa också upp för rysk militär upptrappning mot grannländerna. Det var inte bra. Ni motarbetade även en ökad öppenhet och granskning av vilka ryska pengar som ges till olika europeiska partier.
Jag tycker att man ska vara öppen och transparent i de här frågorna. Det har också skapats osäkerhet kring Sverigedemokraternas hållning i den här kammaren kopplat till vissa anställda och andra som har funnits på kansliet. Att försöka misstänkliggöra Vattenfall för att det bedriver en väldigt öppen och transparent process på området är fel.
Anf. 74 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Vi kan försöka hålla debatten till Vattenfall och de affärer som finns om kärnbränsle, statsrådet. Det är viktigt att betona att Vattenfalls roll inte är vild på något sätt. Det har gjort affären utifrån affärsmässiga grunder. Man har tittat på att ytterligare kunna skapa diversifiering av leverantörer och en redundans med att kunna ha olika försörjningskanaler för bränsle.
Det är viktigt att lite grann hålla isär begreppen. I svaret från statsrådet klumpar man ihop köpet av urandioxid med kärnbränsle. Det får man verkligen skilja åt i och med att urandioxid på intet sätt är någon form av högteknologisk produkt utan mer att betrakta som en bulkvara i sammanhanget.
De kärnbränsleknippen som man nu ska köpa in och har licensierat är den högteknologiska produkten. Där har man hjälpt det ryska statliga bolaget att vidga och komma in på den europeiska marknaden och kunna stärka sina förutsättningar att komma i beroendeställning i förhållande till andra nationer vad gäller kärnenergi. Det är sant i sak att man har följt alla lagar, regler och praxis som finns. Man har från bolagets sida varit fullständigt transparent. Men det är den politiska kontexten som är mer intressant.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har varit en affär som varit väldigt utdragen under en längre tid såväl under Alliansens år vid makten som under den nu socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen. I opposition har båda agerat med att lyfta fram det olämpliga i att köpa just kärnbränsle från ett bolag med en rysk statlig ägare och som jobbar med kärnvapen jämte den civila användningen av kärnkraft.
Det som gör de två regeringsalternativen lika är att man i regeringsställning i stället har pekat på affärsmässigheten i bolagen och placerat sig själv som åskådare i processen, trots att det tidigare alltså har låtit väldigt annorlunda. Det kan jag tycka är väldigt märkligt i den här kontexten. I vissa andra sammanhang bryter man ned frågan till om man ska använda en hamn eller inte, men man ser mindre säkerhetspolitiska bekymmer med att ett svenskt statligt bolag köper kärnbränsle från ett ryskt statligt bolag som även framställer kärnvapen åt Putin.
I den kontexten vore det intressant att höra om man nu helt och hållet bortser från den problematik som ändå finns. Då får man frikoppla detta från det som sker inom ramen för Vattenfalls verksamhet eller civil användning av kärnkraft, för det är inte den jag vill åt på något sätt.
Anf. 75 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Om vi fokuserar på den delen: Sverige stöder EU-sanktioner mot Ryssland på grund av landets olagliga annektering av Krim och dess militära inblandning i östra Ukraina. Förutsättningarna för samarbete med Ryssland har försämrats och kommer fortsatt att vara försämrade så länge den nuvarande ryska politiken förs. Margot Wallström konstaterade också i dag, vid det toppmöte mellan Sverige och Ryssland som ägde rum, att man inte är överens om allting. Vi har alltså olika uppfattningar.
Sverige backar upp de europeiska besluten på det området. Vi bestämmer gemensamt i Europa att vi har sanktioner eller inte vill handla med vissa produkter eller vissa sektorer, och då följer Sverige det. Vi är även pådrivande för att sanktionerna både ska vara kvar och tillämpas fullt ut. Sedan är det så att vi, givet att det finns sanktioner, på andra områden fortsatt vill ha ett samarbete i Östersjöområdet. Vi har inte sagt att svenska företag helt ska sluta handla med Ryssland, utan de ska kunna ha utbyten.
Har vi då inte bestämt oss för att bojkotta eller ha handlingsrestriktioner är det fritt fram för både privat och statligt ägda företag att handla med de leverantörerna. Skulle vi börja arbeta med detta företag för företag eller produkt för produkt, på egen hand, tror jag både att den europeiska sanktionspolitiken mot Ryssland skulle försvagas och att vi inte skulle uppfattas som tillräckligt starka i ett gemensamt agerande mot Ryssland.
Jag tycker alltså att det är viktigt att stå upp för de sanktioner som finns mot Ryssland, men i de områden där det inte finns sanktioner är det fritt fram för företag att handla med Ryssland. Man måste göra sina egna bedömningar, och det ansvaret ligger på styrelsen för Vattenfall. Den har också gjort sin bedömning i enlighet med den logik du själv beskriver, Mattias Bäckström Johansson.
Anf. 76 Mattias Bäckström Johansson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är korrekt att det inte finns några sanktioner för just denna produkt, men det finns trots allt saker som kan vara olämpliga även om de fortsatt ska vara lagliga. Det behöver inte sitta just i den juridiska kontexten.
Jag tycker att inköp, framtagande och licensiering av kärnbränsle kanske inte är att jämställa med vilken produkt som helst. Ryssland är en kärnvapennation, och inom ramen för samma bolag har man framställning av kärnvapen. Vi köper kärnbränsle av en annan division i bolagskoncernen. Någonstans kan det finnas ett moraliskt ansvar att utifrån den säkerhetspolitiska kontexten inte hjälpa Putin att öppna sitt bolag för en bredare europeisk marknad, med de tryckvattenreaktorer som finns där. Vi underlättar då för bolaget att komma in som en aktör jämte andra leverantörer till tryckvattenreaktorer.
Jag tycker ändå att det ligger någon form av ansvar på oss att politiskt beakta även dessa aspekter, i och med att detta skiljer sig från andra produkter som inte är lika lätta att ersätta. Man kan lätt hamna i en beroendeställning till Ryssland på energisidan, vilket andra länder också har gjort. Jag och Sverigedemokraterna anser att det är ytterst beklagligt att man helt och hållet väljer att bortse från den säkerhetspolitiska kontexten, vilket någonstans förenar Alliansen i regeringsställning och den nu rödgröna regeringen.
Anf. 77 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag tycker inte att Sverigedemokraternas agerande, vare sig här i riksdagen eller i Europaparlamentet, har uppvisat den säkerhetspolitiska oro kopplat till Rysslands agerande som nu framförs i talarstolen.
Jag tror att det är otroligt viktigt att Europa fortsätter vara enigt och att vi är tuffa mot Ryssland. Vi ska stå upp för de sanktioner som har införts som en markering mot den olagliga annekteringen av Krim och den militära inblandning som fanns i östra Ukraina. Att Sverige via sitt ägande i ett statligt bolag skulle bestämma att en viss produkt inte ska handlas från Ryssland tror jag däremot är fel väg att gå. Ska man ha sanktioner mot Ryssland ska det ske i ett större sammanhang. Det finns inga sanktioner, och därför tycker jag inte heller att det ansvaret ligger på Vattenfall.
Överläggningen var härmed avslutad.
Interpellation 2016/17:280 Vattenfalls köp av ryskt kärnbränsle
av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Under slutet av föregående år ingick det statligt ägda bolaget Vattenfall AB ett långvarigt kontrakt med Tvel Fuel Company, som ägs av det av ryska staten ägda Rosatom, om leveranser av kärnbränsle. Avtalet är en miljardaffär som har arbetats fram under lång tid, då man sedan 2008 har sett över möjligheterna att köpa in det ryska kärnbränslet.
Från det ryska bolaget framhålls att denna affär kommer att stärka Vattenfalls kärnkraftverk i Ringhals ekonomiskt, samtidigt som man nu gör sin första leverans av kommersiellt bränsle till denna reaktortyp och ser goda möjligheter att bredda sin geografiska marknad genom samarbetet med Vattenfall.
Inom det statliga bolaget Rosatom finns flera olika verksamhetsgrenar där just civilt använd kärnkraft återfinns, men man har även en division för framtagande av kärnvapen för försvarsändamål.
Jag undrar om ministern anser att det finns säkerhetspolitiska aspekter som går bortom de rent affärsmässiga som borde beaktas för de statliga bolagen, och jag vill därför fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Avser ministern att vidta någon åtgärd med anledning av att ett svenskt statligt bolag köper kärnbränsle av ett ryskt statligt bolag som även har en kärnvapenavdelning?