Västsahara

Herr talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig när jag avser att verkställa erkännandet av Sahariska arabiska demokratiska republiken, Västsahara, och vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige ska se till att det svenska humanitära biståndet till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet ökar.

Regeringen kommer att se över den svenska politiken i relation till Västsahara.

Denna översyn kommer naturligtvis att inkludera frågan om hur det sahariska folkets rätt till självbestämmande ska kunna förverkligas.

Regeringen stöder de ansträngningar som FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Västsahara, Christopher Ross, gör för att finna en rättvis, varaktig och ömsesidigt acceptabel politisk lösning. FN:s generalsekreterare har sagt att förhandlingarna inom denna FN-process måste göra framsteg senast i april 2015.

En översyn av politiken kommer också att inbegripa förutsättningarna för utökat svenskt stöd.

Som Lotta Johnsson Fornarve nämner har Sverige under många år förmedlat humanitärt stöd till flyktinglägren i Algeriet. Sedan 1998 har Sverige bidragit med ungefär 173 miljoner kronor i direkt stöd till flyktinglägren. Merparten av detta stöd har kanaliserats via organisationen Praktisk Solidaritet. Sida har fattat beslut om ytterligare stöd till Praktisk Solidaritet för 2014. Dessutom är Sverige en av de största bidragsgivarna till UNHCR, som genomför omfattande insatser i Tindouf i Algeriet. Sverige ger också stöd till flyktinglägren via EU/Echo.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Margot Wallström för svaret på min interpellation om att verkställa erkännandet av Västsahara som en fri och självständig stat.

Jag är glad för att regeringen ser positivt på frågan om det sahariska folkets rätt till självbestämmande och att regeringen ställer sig bakom FN:s ansträngningar för att hitta en rättvis, varaktig och ömsesidigt acceptabel lösning.

Jag har dock lite svårt att förstå vad det är som behöver ses över ytterligare när det gäller denna fråga. Den 5 december 2012 beslutade riksdagen att Sverige snarast bör erkänna Sahariska arabiska demokratiska republiken, Västsahara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också uppenbart att den tidigare borgerliga regeringen med Carl Bildt i spetsen medvetet förhalat erkännandet trots riksdagens beslut. Borde då inte den nuvarande regeringen, precis som när det gäller det utmärkta beslutet att erkänna Palestina, nu gå i spetsen och snarast verkställa det tidigare riksdagsbeslutet att erkänna Västsahara?

FN-styrkan Minurso, som sedan 1991 har till uppdrag att övervaka vapenvilan mellan Marocko och Front Polisario i Västsahara och att organisera en folkomröstning om territoriets framtid, har hittills förvägrats att genomföra sitt uppdrag, främst på grund av Marockos förhalande.

Minurso är den enda fredsbevarande operation som inte har ansvar för att bevaka de mänskliga rättigheterna. Jag vill därför passa på att fråga stadsrådet om Sverige är berett att verka i FN för att en särskild rapportör för mänskliga rättigheter i Västsahara inrättas samt om mänskliga rättigheter bör inkluderas i Minursos mandat.

FN:s sekretariat har under de senaste månaderna förtydligat att Västsahara är ett icke-självstyrande territorium och att dess erkända företrädare Polisario ska jämställas med Marocko. Ett svenskt erkännande är helt i linje med FN:s nya linje och kan ses som en förstärkning av denna. Vi har ju trots allt erkänt Marocko, även om det är en av världens hårdaste diktaturer.

Som statsrådet känner till har konflikten i området pågått sedan 1975 då Västsahara ockuperades av Marocko - en ockupation som den internationella domstolen i Haag anser vara rättsvidrig. I nästan 40 år har den västsahariska befolkningen levt i flyktingläger i Algeriet under väldigt svåra förhållanden samtidigt som deras släktingar i den ockuperade delen av landet lever under ständigt hot och betraktas som andra klassens invånare av den marockanska ockupationsmakten. Marocko har även byggt en mur genom landet för att dela befolkningen.

Västsahara har i dag erkänts av 84 stater i världen, dock ännu inte av något EU-land. Om Sverige nu går före skulle det sannolikt få efterföljare inom EU. Om inget händer finns en risk för att den fredliga processen avstannar och att den vapenvila som rått sedan 1992 bryts. Ett svenskt erkännande skulle innebära en positiv signal om hopp. Jag vill fråga statsrådet: När kommer erkännandet?

Marocko har på olika sätt försökt förhindra och sabotera FN:s ansträngningar att få fram en lösning. Kommer Sverige att intensifiera sina påtryckningar gentemot Marocko för att få till stånd en snabb lösning?

Herr talman! Jag tackar för kommentarerna.

Inget fall är det andra likt. Varje ärende av det här slaget måste förberedas väldigt noggrant. Jag kommer i mitt nästa interpellationssvar att förklara utförligt varför regeringen nu har erkänt staten Palestina.

Västsahara är på flera sätt unikt, som Lotta Johnsson Fornarve beskrev alldeles nyss. Sedan år 2000 pågår en FN-ledd process som syftar till att förverkliga det sahariska folkets rätt till självbestämmande. Det svar vi nu har fått från FN och dess generalsekreterare är att förhandlingarna inom FN-processen ska göra framsteg senast i april nästa år. Jag kan bara upprepa att regeringen kommer att se över den svenska politiken i relation till Västsahara och naturligtvis ta hänsyn till det och till vad FN:s rapportör säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag känner inte igen siffran att det skulle vara så många länder. Jag har fått uppgift om att det ska vara 45 stater och att en del stater har averkänt Västsahara på sistone.

När det gäller Minursos mandat finns vi inte i FN:s säkerhetsråd, i alla fall inte ännu, men vi vill gärna att Minursos mandat utökas till att inkludera möjligheten att övervaka respekten för mänskliga rättigheter. Den inriktningen stöder vi.

I övrigt är mitt svar att vi kommer att ta oss tid att se över hela denna fråga. Vi ska göra det på ett grundligt sätt och naturligtvis ta till oss vad FN:s representant säger och det arbete som bedrivs där. I FN-sammanhang kommer vi till exempel att verka för att Minurso ska se över bevakningen av mänskliga rättigheter.

Herr talman! Det är bra att regeringen tänker agera för att de mänskliga rättigheterna ska inkluderas i Minursos mandat.

Ett svenskt erkännande av Västsahara kan som jag tidigare sade få fler länder att följa det svenska exemplet och påskynda den pågående processen för en folkomröstning om självständighet för Västsahara. Det främsta hindret har hitintills varit Marockos vägran och ständiga förhalningstaktik.

Jag vill återigen fråga om statsrådet kommer att agera på något sätt gentemot Marocko som tilldelades en så kallad avancerad status av EU 2008. Marocko är det partnerskapsland som får mest bidrag från EU och som EU satsar mest på av de nordafrikanska partnerskapsländerna. Mot den bakgrunden är Marocko i allra högsta grad mottagligt för påtryckningar från EU-länder.

Ockupationen av Västsahara kostar Marocko hundratals miljoner dollar varje år, samtidigt som det är det land som får mest bidrag från EU. Därmed hjälper Sverige indirekt till att upprätthålla Marockos ockupation av Västsahara. Anser statsrådet att Sverige i EU bör ställa krav på att samtliga avtal som sluts med Marocko inte ska innefatta de ockuperade delarna?

Jag hoppas att Sverige även fortsättningsvis ska verka i EU för att inga fiskeavtal som inkluderar västsahariska vatten ingås med Marocko samt att EU när det gäller all handel med Marocko konsekvent utesluter varor från Västsahara.

Kommer statsrådet också att verka för att associationsavtalet mellan EU och Marocko upphävs så länge Marocko inte bidrar till en fredlig politisk lösning av Västsaharakonflikten? Det kan ske med hänvisning till avtalets andra artikel, som talar om respekt för demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter.

Jag är glad att Sveriges regering tänker öka stödet till de sahariska flyktinglägren. Situationen beskrevs redan för två år sedan som mycket akut. Som statsrådet säkert känner till lever de västsahariska flyktingarna under mycket svåra förhållanden i Saharas öken utanför Tindouf i Algeriet. Jag har besökt lägren vid två tillfällen och med egna ögon sett hur man är helt beroende av stöd utifrån för sin överlevnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under de senaste åren har biståndet från EU och FN varit instabilt. Flyktingarna befarar att biståndet kommer att användas som ett politiskt påtryckningsmedel för att tvinga dem att ge upp sin kamp för ett självständigt Västsahara.

Den ekonomiska krisen i södra Europa har inneburit att stora humanitära stöd från främst spanska organisationer har minskat drastiskt, vilket ledde till att västsahariska Röda Halvmånen vädjade om internationellt stöd redan 2012. Ett snabbt svenskt erkännande av Västsahara skulle bidra till att minska det mänskliga lidandet.

Herr talman! Jag vill först uttrycka min uppskattning över det engagemang som finns i den här frågan och som Lotta Johnsson Fornarve ger utryck för här. Det har jag också mött i e-post, synpunkter och frågor som har kommit.

Den här interpellationsdebatten handlar om två frågor som Lotta Johnsson Fornarve har ställt till mig, dels om ett eventuellt erkännande av Västsahara, dels om vilka initiativ vi ska ta för att öka det svenska humanitära biståndet. Mitt svar är fortfarande att vi i den svenska regeringen avser att se över hela den här frågan. Vi gör det kopplat till att det nu finns en tydlig tidsgräns för FN-rapportörens arbete.

Man måste också se över frågor som det folkrättsliga läget och ta hänsyn till en rad olika komplexa frågor som rör ett eventuellt erkännande. Det ska vi göra i sinom tid, när tiden för det är inne.

Sverige kommer naturligtvis att fortsätta att engagera sig i frågan, framför allt via vårt EU-medlemskap, i det EU-sammanhang där till exempel fiskepolitiken diskuteras och där mänskliga rättigheter tas upp. Där vill jag inte signalera någonting annat än att vi fortsätter att kämpa för att också Marocko ska respektera mänskliga rättigheter och strävan efter demokrati. Det kommer vi att fortsätta att hävda i EU-sammanhang.

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaren och ser fram emot att få fortsätta att följa och diskutera den här frågan. Jag hoppas att vi inom kort kommer att se ett svenskt erkännande av Västsahara, för det skulle betyda oerhört mycket för att skynda på processen för det västsahariska folket.

Jag tackar för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.