Varsel och jobb som försvinner

Herr talman! Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att skapa goda förutsättningar för nya jobb i Sverige och hur jag avser att se till att Arbetsförmedlingens resurser används så att omställningen för dem som står utan arbete blir bra och effektiv.

Jag vill inledningsvis börja med att säga att det är viktigt att skilja på uppsägningar och varsel. Tidigare uppföljningar visar att ungefär två tredjedelar av alla varsel leder till uppsägningar och att många av dessa uppsagda hittar nya jobb direkt. Självklart är det här något som gäller övergripande och inte för varje enskilt varsel.

När det gäller företagens förutsättningar för att anställa och behålla personal är det centralt med ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv. Det är angeläget att arbeta brett med insatser som främjar individers och företags förmåga och vilja till tillväxt. Regeringen har därför en jobbstrategi som bygger på en rad insatser inom tre områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det första handlar det om investeringar för framtiden i transport- och it-infrastruktur, bostäder, forskning och ett bättre klimat.

För det andra behöver vi fler och växande företag. Vi vill stärka hela innovationskedjan, så att fler företag, innovatörer och entreprenörer lyckas utveckla sina idéer till framgångsrika produkter och tjänster. För att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft har regeringen tillsatt ett innovationsråd som ska upprätthålla en löpande dialog mellan politik, näringsliv, akademi och fackföreningsrörelse.

För det tredje behövs utbildning för rätt kompetens och matchning, vilket kräver investeringar i skola, högskola och vuxenutbildning.

När det gäller frågan om hur Arbetsförmedlingens resurser används är det myndighetens uppdrag att använda de arbetsmarknadspolitiska verktyg som finns och att se till att resurserna fördelas så att de gör bäst nytta. Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar och erfarenhet att agera utifrån större varsel. Arbetsförmedlingen har tillgång till olika insatser för att underlätta för de personer som drabbas av uppsägning. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen samverkar med andra aktörer, till exempel trygghetsorganisationerna.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Det var intressant. Mycket av det som sägs i svaret är ungefär det som den förra arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson sa i sina svar på många av de interpellationer som kom och som handlade just om varsel.

Skillnaden är att de förslag till åtgärder som ministern nu räknar upp har vi ännu inte sett någonting av. Det känns som väldigt mycket klassisk socialdemokratisk retorik. Det talas till exempel om insatser som främjar individers och företags förmåga och vilja till tillväxt. Det finns inte en människa som kan säga emot det. Men det säger absolut ingenting om vad man vill göra konkret, och framför allt inte med en rödgrön regering där det finns inre motsättningar om åt vilket håll man vill gå. Detta gör det oklart.

Man säger att man vill stärka Sveriges innovationsförmåga och utbilda människor. Det är mycket bra. Men vad nytt ska komma på detta område?

Politiken måste inriktas mot fler jobb. Det är jobb som försvinner och som förmodligen aldrig kommer tillbaka, i alla fall inte alla jobb inom industrin.

Vi behöver en reformerad arbetsmarknad med enklare regler och nya enkla jobb, och där det också är billigare och enklare för företagen att leva, verka och anställa. Alla kan inte bli ingenjörer och högutbildade.

De arbetare på plåtföretaget i Värnamo som jag nämner i interpellationen vill faktiskt bara ha ett nytt jobb. Precis som jag är de säkert oroliga för att regeringens politik, där man varslar om höjda skatter på företag och höjda skatter på arbete, ska motverka precis det som arbetsmarknadsministern säger i sitt svar.

Hur ska det kunna bli en framväxt av enkla och nya jobb och nya företag? I stället borde man tala om hur man ska sänka trösklarna, sänka kostnaderna och förenkla reglerna. Men det finns inte med i svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också intressant att arbetslösheten enligt ILO kommer att öka i Sverige fram till 2019. Det är tvärtemot regeringens mål. Men detta ville arbetsmarknadsministern inte kommentera när rapporten kom, och LO svarar att de inte tror på det.

Men det handlar om mycket som påverkar svensk arbetsmarknad, och vi måste då ha ett svar på de nya utmaningar som kommer.

Med ökade kostnader för att anställa unga och med ökade kostnader för att anställa människor över 65 år är det svårt att se hur det ska kunna bli fler i arbete. Tvärtom gör man det svårare, och förmodligen blir det färre jobb. När man ändrar på RUT och ROT som har varit jobbstimulerande blir det än svårare att se hur dessa jobb ska kunna ersättas.

Jobben skapas inte i Rosenbad. Det har ministern sagt tidigare, och det är sant. Men de politiska förutsättningarna skapas i Rosenbad. Det går inte att fortsätta i gamla socialdemokratiska hjulspår, utan det krävs ett nytänkande. Det är inte ökade ersättningar och höjd a-kassa som ger några nya jobb. Det skapas inte heller några nya jobb genom att man gör det lättare och lönsammare att inte arbeta. Det måste till ett nytänkande. Eller också kan man fortsätta med den politik som alliansregeringen hade, då det faktiskt tillkom ca 300 000 nya jobb, trots att vi vet att det var både kris och lågkonjunktur under många år.

Det vore därför intressant att få något konkret förslag från arbetsmarknadsministern i stället för vackra ord.

Herr talman! Det är svårt att förlora val, Katarina Brännström, och jag förstår att du längtar tillbaka till den tid då det var Moderaterna som styrde i både Finansdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Men det är en politik som väljarna har underkänt ganska kraftfullt, bland annat därför att man inte klarade av jobben och därför att vi har en skyhög arbetslöshet och mycket stora problem med matchningen på arbetsmarknaden.

Jag kommer säkert inte att kunna tillfredsställa Katarina Brännström eftersom hon skulle önska att den regering och den politik som fick underkänt av väljarna fick fortsätta. Men den regeringen fick inte fortsätta. Nu har vi en ny regering med en ny politik.

Förslagen som regeringen lade fram i höstas var en kraftfull stimulans för att få fram fler jobb genom stora och breda investeringar, genom satsningar på innovation och nyindustrialisering och genom stora satsningar på utbildning. Det var förslag som riksdagen röstade nej till. Därför har regeringen fått dröja med sina förslag. Men nästa vecka återkommer vi med våra budgetförslag, just för att skapa den stimulans för nya jobb som faktiskt krävs.

Jag delar inte uppfattningen att det framför allt är enkla jobb som behövs på svensk arbetsmarknad. Vi behöver många olika sorters jobb på svensk arbetsmarknad.

Vi ser i dag brister framför allt när det gäller yrkesutbildad arbetskraft. Vi har stora brister. Tittar vi bara ett eller två år framåt i tiden när det gäller den demografiska utvecklingen är det en mycket stor brist på yrkesutbildad arbetskraft. En av orsakerna är att gymnasieskolan, med de förändringar som genomfördes av den gamla regeringen, inte längre attraherar elever till yrkesprogrammen på samma sätt som tidigare. Men det är inte hela förklaringen, utan det finns också andra skäl till att det ser ut på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det en viktig del i arbetsmarknadspolitiken att se till att vi kan utbilda människor och säkerställa att de lediga jobben kan tillsättas, så att de företag som har möjlighet att växa också kan göra det genom att på ett enkelt sätt få tag i personal med rätt kompetens.

Herr talman! Jag kan kontra med att säga att det är ännu svårare att vinna val än att förlora val. Och jag tror att det är ännu svårare att ta över regeringsmakten, framför allt efter alliansregeringen.

Vi har nu den svagaste regeringen i modern tid. Det är mycket som är svajigt och osäkert, och vi har ännu inte sett några förslag. Det ska bli spännande att se om det verkligen kommer några innovationer och något nytänkande på politikens område. Det som vi mest har hört talas om är vackra ord som innovationskatapult och industrikansler. Det känns väldigt gammaldags.

Det är nämligen inte där de nya jobben skapas eller växer till, utan det är i de nya branscherna - inom tjänstesektorn och genom en inhemsk efterfrågan. Även inom den industri som faktiskt fortfarande är stark i Sverige ersätts ju industrijobb med robotar och andra tillverkningsmetoder, vilket gör att det inte är fler anställda som kommer till. Därför behövs det jobb som de som nu har blivit varslade och kommer att bli av med sina jobb inom de här företagen och industrierna faktiskt kan ta. Alla kommer inte att kunna bli ingenjörer, även om Sverige skriker efter det.

Jag håller med ministern om att det är stor brist på högutbildad personal inom många områden. Men sanningen är ju att vi också har en stor grupp människor som har många svårigheter. Det är inte bara att de saknar utbildning, utan det kan vara andra svårigheter - som språk, funktionshinder och annat - som gör att de har väldigt svårt att komma in på svensk arbetsmarknad. Vad tänker regeringen göra för just dessa människor? Det behövs ju en bred pensel för att måla fram nya jobb, eller framför allt måla fram förutsättningar för nya jobb.

Varför behöll regeringen till exempel den sänkta restaurangmomsen? Vi införde den, och ni skällde på den under hela förra mandatperioden. Jo, ni behöll den därför att Miljöpartiet förmodligen säger att det är viktigt för jobben i restaurangbranschen. Det är väldigt många ungdomar som har fått jobb där; det är en inkörsport till arbetsmarknaden. Det blir nämligen billigare, och då blir det också en större efterfrågan och omsättning.

Svenskt Näringsliv har också kritiserat regeringen och säger att regeringen blundar för jobbskapande åtgärder, särskilt inom tjänstesektorn och i småföretag. Ministern säger att hon träffar arbetsmarknadens parter, och det är jättebra. Men vad får hon höra? Vad lyssnar man på? Vad är det de säger när det gäller jobbstimulerande förslag? Vi har ännu inte sett någonting.

Jag tror alltså att ILO:s farhågor visst kan bli sanna. Vi har allt fler som kommer till Sverige, och vi har stora utmaningar framför oss. Regeringen tar lite lättvindigt på det genom att komma med vackra ord snarare än konkreta förslag. Jag efterlyser fortfarande något förslag. Det är märkligt att ha suttit åtta år i opposition, i väntan på att få ta över makten, och inte ha ett helt förråd av nytänk utöver 90-dagarsgarantin och de jobb som skulle bli till i offentlig sektor - som vi förmodligen inte kommer att se alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Man vet inte riktigt vad man ska svara på Katarina Brännströms svada, men låt mig säga så här: Det Sverige behöver för att skapa nya jobb är bland annat ekonomisk tillväxt. Vi behöver också stärka innovationsförmågan och innovationsklimatet för att kunna skapa förutsättningar för nya jobb att växa fram i hela landet. Vi behöver stärka forskningen och samarbetet mellan den offentligt finansierade forskningen och den forskning och utveckling som sker i det privata näringslivet.

Regeringen har tagit initiativ till ett innovationsråd där flera ministrar ingår tillsammans med ledande företrädare från näringsliv och forskning. Vi förbereder underlag för den forskningspolitiska propositionen. Vi har tillsatt en entreprenörskapsutredning som ska utreda innovations- och entreprenörskapsklimatet. Vi har börjat ta fram en nyindustrialiseringsstrategi. Vinnova har fått i uppdrag att finansiera företagsutveckling som sker i inkubatorer runt om i landet. Vi har aviserat en ny upphandlingsmyndighet.

Det är en lång rad förslag som handlar om skapandet av förutsättningar för nya jobb - många gånger i nya branscher, men inte bara där. Det skapas nämligen förnyelse även i gamla branscher; även om jobben och produktionen förändras blir branschen kvar, men med ett annat innehåll. Den förnyelse och innovation som sker inom branscher är alltså minst lika viktig som att nya branscher växer fram. Till detta vill jag lägga det mycket viktiga arbetet med att stimulera och underlätta svensk export. Vi är ett oerhört exportberoende land, och det är en viktig del av svensk ekonomisk tillväxt att vi kan ha en god export.

De här delarna ligger dock inte inom mitt ansvarsområde, utan mitt ansvarsområde är arbetsmarknadspolitiken. Där handlar det framför allt om hur vi kan rusta människor för att de ska kunna ta de lediga jobben och hur vi kan hjälpa människor som hamnar i situationer av till exempel varsel som leder till arbetslöshet. Här gör regeringen, och vill göra, stora investeringar både i utbildning - det gäller framför allt reguljär utbildning - och i arbetsmarknadspolitiken. Förslagen om budgetmässiga förstärkningar har röstats ned av riksdagen, och vi återkommer nästa vecka med nya förslag.

Många delar har dock kunnat genomföras redan nu. Därför har vi redan påbörjat en kraftfull avreglering av både arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen, för att på ett bättre sätt kunna möta arbetslösas behov och arbetsgivarnas behov. Arbetsförmedlingen lägger nu om sitt arbete för att på ett helt annat sätt än tidigare kunna koncentrera sig på kontakter och möten med arbetsgivare, för det är till syvende och sist arbetsgivare som ska anställa. Därför är det oerhört viktigt att arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens arbete utformas så att man möter arbetsgivarnas behov, för att kunna säkerställa att de får tag i personal med rätt kompetens. Får man den matchningen att fungera leder det i sin tur till att företag kan växa, så att nya jobb skapas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kan hålla med om väldigt mycket av det arbetsmarknadsministern säger. Det är klart att vi behöver ekonomisk tillväxt - men hur? Det är det som är problemet. Det är klart att vi behöver innovationer, men det skapas inte heller i Rosenbad. Innovationer kommer nedifrån, oftast på områden där vi i politiken inte ens har fattat att de kommer.

Det behövs forskning - ja. Sverige är redan ett av de mest framstående länderna när det gäller forskning. Det finns ju ingen brist där. Det är jättebra att det kommer mer forskare, att forskningen utökas och att det sker förnyelse inom forskningsområdet, men det är ju inte så att det har stått still.

Ministern säger att det kommer en utredning om entreprenörskap. Det är jättebra, men entreprenörskap skapas ju där ute. Det handlar om möjligheten att starta och driva företag. Den gamla S-regeringen fördubblade aktiekapitalet, vilket gjorde det ännu svårare för mindre företag. Det är numera sänkt, och vi var på väg att sänka det ytterligare - till 25 000 kronor - för att unga, nya innovatörer och ungdomar med goda idéer skulle få möjlighet att skapa egna jobb. Ni måste ju komma med sådana förslag och inte bara sitta i olika utredningar.

Det känns väldigt mycket som strategier, men jag ska vänta och se. Det är väldigt spännande att se vad regeringen tänker göra. Det går nämligen inte att peka uppifrån, varken för att öka svensk export eller annat, utan det handlar om ett gynnsamt företagsklimat och om att göra det möjligt - och enklare - att anställa. Där har vi många utmaningar kvar på svensk arbetsmarknad. Sverige är det svåraste landet när det gäller att komma in och få ett fast jobb, och arbetsmarknadsministern borde fundera över vad vi kan göra åt det.

Herr talman! Jag vet inte vilka arbetsgivare Katarina Brännström har talat med. Alla jag talar med ber regeringen göra insatser för att främja svensk export. Man klarar sig inte utan stöd från en aktiv regering som arbetar för att främja svensk export. Arbetsgivare jag talar med understryker också vikten av att regeringen skapar förutsättningar för ett gott innovationsklimat, och där tror jag att vi också har att lära av andra länder.

Även om det är sant att Sverige satsar mycket på forskning gäller det huvudsakligen forskning som bedrivs inom företagen; vi är inte lika framstående när det gäller den offentligt finansierade forskningen. Jag menar att ett litet land som Sverige inte har råd att inte använda de resurser som satsas inom forskning och utveckling i det privata näringslivet i god samverkan med delar av den forskning som bedrivs inom universitet och högskolor. Jag tror att vi har mycket att vinna på att hitta effekter av samverkan mellan dessa olika områden. Det finns alltså enligt min och regeringens uppfattning betydande delar där politiken spelar roll, och den här regeringen prioriterar de frågorna.

Avslutningsvis vill jag säga att det finns en ideologisk skillnad mellan min och Katarina Brännströms syn på hur man ska matcha människor mot arbetsmarknaden. Man kan välja att sänka priset på arbete, eller så kan man välja att höja värdet på människor. Jag väljer det senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.