Världskulturmuseets framtid

Fru talman! Gunilla Carlsson i Hisings Backa har, mot bakgrund av den rapport om Världskulturmuseet som revisionsbyrån KPMG inkommit med, frågat mig dels om rapportens förslag innebar att staten ämnar lämna över ansvaret för Världskulturmuseets verksamhet till andra huvudmän, dels vad jag är beredd att göra för att utveckla och stärka Världskulturmuseets framtid. Regeringen angav redan i budgetpropositionen för 2008 att en översyn av Världskulturmuseet skulle göras. Det har alltså varit väl känt för museet och dess ledning att en sådan utredning skulle genomföras. Bakgrunden är bland annat myndighetens återkommande ekonomiska problem. KPMG:s rapport är ämnad att fungera som ett av flera underlag för att skapa förutsättningar för att utveckla museets verksamhet i framtiden. I min roll som statsråd ingår att ta ett tydligt ansvar för mina myndigheter och deras styrning. Det var skälet till att KPMG fick i uppdrag att utvärdera satsningen på ett världskulturmuseum i Göteborg. Gunilla Carlsson skriver i sin interpellation att museets ledning aldrig blev tillfrågad under utredningen. Jag vill tydligt understryka att detta inte stämmer med de uppgifter jag har fått. Både myndighetschef och museichef samt hela ledningsgruppen har blivit intervjuade av KPMG på plats i Göteborg och i Stockholm. KPMG har också vid ett antal tillfällen besökt museet.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka kulturministern för svaret, även om det inte gav mig något svar på min fråga. Men det kanske kulturministern hade tänkt ge mig här i dag under dagens interpellationsdebatt. Jag hoppas verkligen på det. Min fråga gällde just framtiden för Världskulturmuseet i Göteborg. Precis som kulturministern här har framfört var det känt att man skulle göra en utvärdering av verksamheten. Revisionsbyrån KPMG fick uppdraget av regeringen. För några veckor sedan kom utvärderingen till kulturministerns bord. Det är knäpptyst. KPMG kommenterar inte sin utvärdering, utan hänvisar till Kulturdepartementet. Kulturministern säger inte heller någonting. Medierna, både Kulturnyheterna och Göteborgs-Posten, som är den tidning som finns där jag befinner mig på helgerna har försökt få en kommentar från ministern. Men det kommer ingenting. Varför denna tystnad, kulturministern? Utvärderingen har fått skarp kritik från myndigheten, Statens museer för världskultur, som säger att man från KPMG knappt har velat träffa museiledningen. Man har träffat ledningen; jag tar tillbaka det jag skrev i frågan om att man inte hade gjort det. Det var felaktigt. Men det är ett fåtal gånger man har haft någon dialog med myndigheten. Utvärderingen har också kritiserats för att innehålla mängder av sakfel. Man ifrågasätter även att rapporten inte har lyft fram någon av alla de framgångar som museet har visat under de drygt tre år som verksamheten har varit i gång. Ledningen för museet har varit i kontakt med departementet under utvärderingens gång för att uppmärksamma kulturministern på att man upplever utvärderingen som undermålig. Men kulturministern har valt att inte agera i frågan. Jag ställer mig frågan: Varför väljer ministern att utvärdera just Världskulturmuseet? Jag har också ställt en skriftlig fråga till kulturministern om detta. I svaret hänvisar man till att det är de ekonomiska problemen som gör att kulturministern har startat utvärderingen. Men ministern vet precis som jag att det handlar om hyran och om hyreskompensationer som inte hänger med. Detta är ingen ny fråga, och definitivt inte en fråga som är anledning till att utvärdera ett av alla de statliga museernas verksamhet. Den frågan berör ju allihop. Nej, det är nog något annat som ligger till grund för utvärderingen. Kulturministern kanske kan utveckla det i sitt svar till mig. Varför valde kulturministern ut just Världskulturmuseet för utvärdering? Nu svarar kulturministern mig att utvärderingen ska fungera som underlag för den fortsatta utvecklingen av museets verksamhet. Min fråga blir då ganska självklar, fru talman. Kan kulturministern använda ett så undermåligt, kritiserat och felaktigt underlag? Även KPMG själv erkänner att man har skrivit fel siffror i en del av materialet. Ska detta material ligga till grund för det fortsatta arbetet med utvecklingen av museet?

Fru talman! Det är inte särskilt märkligt att vi från Kulturdepartementets eller regeringens sida regelbundet ser över våra verksamheter. Det är ingenting som säger att man inte kommer att se över andra myndigheter också. Vi vill ju att de ska fungera så bra som möjligt. När det har gällt Världskulturmuseet och hela myndigheten har det funnits ett antal frågetecken ända från början, det vill säga från 90-talet. En hel del av frågetecknen finns fortfarande kvar. Därför tyckte vi att det var absolut rimligt att man gjorde en översyn av verksamheten. Det är inte en total genomlysning eller utredning, utan det är en översyn. Jag har inte samma uppfattning som Gunilla Carlsson om att rapporten skulle vara absolut undermålig. Så har jag inte heller läst de artiklar som har publicerats i bland annat Göteborgs-Posten om detta. Man har haft en stor förståelse för att utvärderingen har gjorts. Det gäller också en hel del av de slutsatser man har kommit fram till i utvärderingen. Vad den rapport som har lämnats in och de felaktigheter som kan ha funnits i siffror anbelangar är inte det någonting som jag går ut och kommenterar i medierna. Det innebär inte att jag är ovetande om det, men den diskussionen för vi inte där. Det gör vi inte heller vad gäller samtalen med ledningen för Världskulturmuseet. Det skulle inte heller se särskilt snyggt ut. Dessa förs från departementets sida. Men det finns en hel del frågetecken - inte bara de ekonomiska kring hyror och verksamhet. Det gäller även en hel del andra frågor vad gäller uppdraget, hur man samverkar och hur man vill utveckla verksamheten. Det är det vi nu tar med oss jämte ett antal andra underlag. Vi kan också konstatera att det är glädjande att det i rapporten hålls fram att det finns många barn och unga bland besökarna. Men det är inte vår uppfattning att museet har fungerat optimalt. Att man ser över verksamheten i syfte att få den bättre är väl någonting som även Gunilla Carlsson borde välkomna. Som Gunilla Carlsson säkert har märkt eller läst i tidningen går departementsrådet Göran Blomberg in och ersätter Eva Gesang-Karlström när hon slutar som myndighetschef den 1 oktober i år. Jag tror att det kommer att bli väldigt bra. Sedan kommer vi att utannonsera tjänsten precis såsom vi avser att göra fortsättningsvis också med andra tjänster.

Fru talman! Jag tycker inte alls att det är konstigt att man som minister och ansvarig för området ser över verksamheten. Jag ställde frågan: Varför valde man att bara titta på Världskulturmuseet? Varför valde man dessutom att göra en utvärdering via en revisionsbyrå? Jag förmodar att kulturministern har en dialog med alla de verksamheter som ligger inom Kulturdepartementets område - kanske inte själv muntligen men via sitt departement och via underlag inför budgetdiskussioner och annat. Jag tycker inte alls att det är konstigt att man har den diskussionen. Men jag tycker att det är märkligt att man använder en revisionsbyrå. Jag fick inte heller nu något egentligt svar på varför man hade valt ut just Världskulturmuseet. Jag skulle vilja uppmana kulturministern att bestämma ett möte med museiledningen på Världskulturmuseet. De kan då också berätta för kulturministern om all den verksamhet man faktiskt genomför. Satsningen på ett världskulturmuseum i Göteborg var en stor kultursatsning, och ingen okontroversiell sådan. Det var många diskussioner innan det till slut landade i Göteborg. Det fanns de som var emot detta, men det fanns också många starka som var för det. Det visade sig vara en lyckad satsning som den socialdemokratiska regeringen genomförde. Museet har faktiskt visat sig vara väldigt framgångsrikt. Ca 950 000 besök har gjorts på museet sedan det öppnades för drygt tre år sedan. Uppdraget var att speciellt nå en ung publik och en museiovan publik. Det har man lyckats med. I dag är runt 60 procent av museets besökare under 30 år, 14 procent är födda utomlands, och ännu fler har en icke-svensk bakgrund. Detta är siffror som övriga museer är avundsjuka på. De skulle gärna vilja nå detta resultat. Enligt uppdraget skulle man jobba på ett lite annorlunda sätt. Man har använt sig mycket av programverksamhet med dans, musik och teater kopplat till utställningarna. Och skolbesöken ökar i antal. Detta är alltså ett museum som ligger i framkant och som verkligen har lyckats med sin verksamhet. Sedan finns det säkert många delar där man kan utveckla den mer. Men Världskulturmuseet, precis som alla andra statliga museer, har fått helt andra förutsättningar att driva sin verksamhet. Den moderatledda regeringens borttagande av fri entré på statliga museer drabbade Världskulturmuseet precis som alla andra museer. Det tycker jag är olyckligt eftersom vi vet att antalet museibesök minskar genom att man ska betala entréavgift. Det har också Världskulturmuseet varit tvingad att införa för att dra runt ekonomin. Men trots det lyckas man nå en ny publik till museerna. Man jobbar också väldigt mycket med evenemang. Det är många föreningar som kommer in och har verksamhet i lokalerna. Också det är ett sätt att ta klivet in i museet för första gången. Jag upplever att kulturministern ifrågasätter Världskulturmuseets verksamhet. Att det dessutom ligger i Göteborg kanske inte är till dess fördel. Också myndigheten känner i dag en jättestor oro. Vad är det kulturministern vill med denna utvärdering? Vilka ambitioner och visioner har kulturministern för Världskulturmuseets fortsatta verksamhet i Göteborg?

Fru talman! Självklart har jag träffat museiledningen. Jag har naturligtvis också flera gånger varit på Världskulturmuseet, så det är inte någon främmande verksamhet för mig. Givetvis har vi samtal, mål- och resultatdialoger som det bland annat kallas, med samtliga våra myndigheter och myndighetschefer, även om det inte är alltid jag som leder dem utan också statssekreteraren därför att vi har väldigt många myndigheter. Men detta är ett museum som trots att det får runt 140 miljoner kronor om året och har fått nya pengar flera år i rad inte klarar av att ha ekonomin i balans. Det finns också ett antal frågetecken som har gällt hur man har arbetat, hur man har sett på samlingarna - man har till exempel inte basutställningar - och hur man samverkar med regionala aktörer som har gjort att det är fullkomligt självklart, som jag ser det, att man också ser över verksamheten. Att just KPMG har fått göra det beror på att de har gjort andra liknande undersökningar tidigare. De har därför en god kompetens när det gäller just museisektorn. Den delen är inte särskilt konstig. De har lämnat ett antal förslag som alla syftar till att stärka Världskulturmuseets verksamhet, och jag tycker att det är intressanta förslag. Dem tar vi nu med oss. Sedan kommer Göran Blomberg när han tillträder att utveckla verksamheten och dialogen med de övriga museerna som finns inom myndigheten. Det är nämligen ytterligare tre som råkar ligga i Stockholm. Men när det gäller den här, skulle jag vilja säga, lätt paranoida uppfattningen - jag hoppas att Gunilla Carlsson inte menar allvar - att lokaliseringen i Göteborg skulle innebära ett extra skäl till att man vill se över det, så finns det absolut inte någon sådan tanke. Vi tycker att det är väldigt bra att det finns kultur i hela landet, inte bara i Stockholm. Men det finns fortfarande en hel del som man kan göra för att utveckla Världskulturmuseet. Just världskultur och frågor om identitet, nationalitet och annat är väldigt intressanta frågor. Jag tror därför att detta museum skulle kunna göra mycket mer än man redan gör. När det gäller entréavgifterna har jag för mig att det i huvudsak trots allt är fri entré till Världskulturmuseet. Man betalar första gången, men sedan behöver man inte betala mer när man går fortsättningsvis under resten av året. Och barn och unga har rätt att gå in gratis upp till 19 års ålder. Det gäller också när man har separatutställningar, vilket är en framgång jämfört med hur det var tidigare när Socialdemokraterna styrde. Då hade man rätt att gå in fritt bara till basutställningarna, men man måste betala för specialutställningarna. Det villkoret har vi nu tagit bort.

Fru talman! Det är som kulturministern säger. Man betalar 40 kronor för att gå in. Sedan kan man gå in hur många gånger man vill resten av året. Men om det där första besöket aldrig blir av för att det kanske är en spärr att man får betala första gången, så lär ju inte andra, tredje och fjärde besöket heller bli av. Det kanske är det som är tanken med att det ska vara fri entré på museerna. Men som kulturministern nu säger har man lämnat ett antal förslag i denna utvärdering. Men jag hoppas också att kulturministern tar till sig alla de synpunkter som museiledningen har lämnat in. Man har lämnat in ett flertal synpunkter på utvärderingen som man anser är undermålig och att den har missat ett flertal olika moment eller saker som museet jobbar med och som de är duktiga på. Man har också valt att inte rapportera in siffrorna för antal besök under vissa år och egentligen inte analyserat varför besökssiffrorna har dalat på Världskulturmuseet, vilket de faktiskt har gjort på alla andra museer. Jag tycker att det finns mycket att ifrågasätta i denna utvärdering. Museet har också fått kritik för att man inte har digitaliserat verksamheten. Jag fick häromdagen reda på att museet är ett av de mest digitaliserade museerna bland de statliga museerna och att man har mest samarbete med universitetet, vilket också sägs att man inte har. Musea som ligger i samma hus innebär att man har ett bra samarbete med både svenska och internationella studenter. Man har också väldigt mycket studiebesök utifrån som just tittar på Världskulturmuseet som ett bra exempel på hur man kan jobba med etnografiska museer. Vi ligger i framkant, men det känns inte som om kulturministern tar till sig det. Det känns som om man bara pekar på att detta måste utvecklas och göras bättre i stället för att man tittar på att vi faktiskt är väldigt långt framme när det gäller Världskulturmuseet. Man måste se också det som är positivt. Det är inte roligt för ett museum att man bara pekar på det som är negativt utan att man också får fram det som är positivt och nytt.

Fru talman! Nu får Gunilla Carlsson bestämma sig, antingen har man lyckats behålla och få fler nya besökare, eller också har man inte gjort det. Jag tycker att det var en viss sammanblandning i argumentationen här alldeles nyligen, att det har varit svårt eftersom man skulle få betala. Men samtidigt är vi eniga om att väldigt många har hittat till Världskulturmuseet i Göteborg. Det är bra så. Jag blir så fundersam över hur Gunilla Carlsson väljer att ta upp frågan, som att det är föreslaget att Världskulturmuseets saga nu är all. Det har aldrig varit diskussionen. Men det är inte märkligt att vi ber i detta fall KPMG att se över verksamheten när man ständigt dras med underskott. Det finns problem, och man kan också konstatera att de mål som finns inte har uppfyllts. Frågan är vad man då kan göra för att det ska bli bättre. Den domedagsstämning som Gunilla Carlsson på något sätt försöker sprida känner jag inte igen. Jag tycker att det är fullkomligt självklart, som jag sade tidigare, att vi ser över våra verksamheter därför att vi vill att de ska fungera bra. Det är också därför som museikoordinatorn har ett väldigt viktigt uppdrag att se hur man kan stärka verksamheten på de statliga museerna. Det är ett uppdrag som dessutom har väckt stort intresse hos de lokala museerna och länsmuseerna. Jag är lugn för min del, och jag är säker på att när departementsrådet Göran Blomberg nu går in från och med i höst kommer han att göra en hel del för att museet också ska kunna bli bättre och förhoppningsvis dra ännu fler besökare.