Vargens påverkan på landsbygden

Herr talman! Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar inom mitt ansvarsområde för att minska vargens påverkan på landsbygden och djurhållningen samt om jag avser att öka ersättningen till dem som verkar inom de areella näringarna och drabbas av varg.

Regeringens ambition är, och har under hela mandatperioden varit, att bringa ordning och reda inom svensk viltförvaltning. Vad gäller rovdjurspolitiken är det långsiktiga målet att dessa arter ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Samtidigt som vi har livskraftiga rovdjursbestånd ska de som lever och verkar på landsbygden kunna känna trygghet, bedriva jakt och hålla tamboskap.

Rovdjursförvaltningen är regionaliserad. För förankring och trovärdighet inom viltförvaltningen behövs lokalt inflytande, samverkan och reell delaktighet, till exempel så som sker genom viltförvaltningsdelegationerna. I dessa sammanhang finns möjlighet till samråd och faktiskt inflytande i myndigheternas processer.

Regeringen värdesätter delegationernas roll i detta sammanhang och har nyligen stärkt det lokala inflytandet genom att utöka delegationerna med två representanter för olika lokala intressen.

Regeringen har också förbättrat möjligheten att ge ekonomiskt stöd till jordbruket för åtgärder för att förebygga och ersätta rovdjursskador. Under mandatperioden har regeringen gjort stora höjningar av anslaget, från drygt 30 miljoner kronor till drygt 52 miljoner kronor. För att förenkla att dessa medel får sin tänkta nytta hos enskilda jordbrukare beslutade regeringen den 23 november 2017 om regler som underlättar stöd till nämnda ändamål.

Avsikten är att detta ska kunna bidra ytterligare i den långsiktiga förankringen av rovdjurspolitiken, det vill säga minska påverkan från rovdjur för dem som lever och verkar på landsbygden.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag trodde att den fråga som är enklast att svara på är vilka åtgärder statsrådet vidtar inom sitt ansvarsområde för att minska vargens påverkan på landsbygden och djurhållningen. Jag hade kanske förväntat mig något om att vargstammen faktiskt är lite för stor i Sverige och att vi borde se över hur många vargar som verkligen finns på vår landsbygd och i våra skogar. Men tack ändå för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger i svaret att tamdjurshållningen inte påtagligt ska försvåras. Ministern säger också att människor på landsbygden ska känna trygghet, bedriva jakt och hålla tamboskap.

Vi har en vargstam som ligger långt över den nivå som riksdagen har beslutat om: 170-270 individer. Det är en vargstam som på vissa ställen har gjort det helt omöjligt att släppa jakthundar, som allvarligt har fått människor på landsbygden att sluta med sin djurhållning för att de inte orkar längre och som har gjort att älgjakten tvingats ställas in för att det är för få älgar på grund av vargen.

En inventering har nyligen gjorts där man konstaterade att vi har minst 400 vargar. Jag tror att landsbygdsministern precis som jag när jag reser runt i landet får en tydlig bild av vad människor där ute anser om vargstammen. Man anser att den är för stor, och man vädjar till oss politiker att göra något.

Herr talman! Jag lyssnar på vad människorna säger, och det är en av de stora anledningarna till att vi har denna debatt i dag. Det är här vi måste fatta någon form av beslut och ha något slags inriktning för när vi anser att vi har för många vargar i landet och vad vi kan göra åt situationen.

Herr talman! Läget är inte acceptabelt. Tamdjurshållningen och jakten har försvårats högst påtagligt. Ministern är ansvarig för det som sker, även om ministern och Socialdemokraterna uppenbarligen har förhandlat bort vargfrågan och lämnat över den till Miljöpartiet att sköta i regeringsställning. I de interpellationsdebatter vi haft här tidigare har det varit uppenbart att det inte är Socialdemokraterna och ministern som styr detta utan Miljöpartiets ideologi.

Ministern har helt enkelt offrat landsbygdens människor och deras trygghet, tamdjur, hundar och jakt för att hålla Miljöpartiet på gott humör. Detta är ett svek mot landsbygden.

I stället för att öka livsmedelsproduktionen och ta vara på de möjligheter vi har att producera mer djur och mer mat på landsbygden har regeringen valt att se till att vargstammen får öka där.

Herr talman! Landsbygden behöver svar på några frågor som kommer här: Anser ministern att nuvarande vargstam är acceptabel för landsbygden och att den inte på något sätt hämmar tamdjurshållningen? Anser ministern att nuvarande vargstam inte påverkar jakten påtagligt? Anser ministern att landsbygden helt enkelt får tåla denna nivå av vargar i Sverige?

Herr talman! Jag fick samma dag som interpellationen lämnades in en skriftlig fråga av ledamoten Sten Bergheden med exakt samma innehåll, som jag har svarat på. Det blir nu ett svar igen på samma fråga, nu i form av en interpellation. Jag är lite förvånad över hur dessa instrument hanteras, men okej.

Jag vill inleda med att tacka för möjligheten att på nytt få debattera rovdjursförvaltningen i riksdagen. Det är en mycket viktig fråga för mig och regeringen och i synnerhet för landsbygden och de människor som bor där. Jag känner till den mycket väl som landsbygdsbo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har kontinuerligt och konsekvent arbetat för att bringa ordning och reda inom svensk viltförvaltning. Regeringen har en långsiktigt hållbar förvaltning som beaktar alla möjligheter och utmaningar som rovdjuren innebär.

Herr talman! När regeringen tillträdde hösten 2014 var det total oordning när det gäller jakten efter varg. Den rättsordning som den dåvarande alliansregeringen satte på plats skapade total oordning. Det gick till och med så långt att den underkändes av Högsta domstolen. Det var ett lotteri om det skulle bli jakt eller inte. Jag förstod ganska snabbt den uppgivenhet som fanns på svensk landsbygd över denna rättsordning och oordning.

Herr talman! Rovdjuren är en del av den svenska biologiska mångfalden och en självklarhet i vår natur. Det är också viktigt med ett livskraftigt bestånd. Det är lika viktigt att rovdjurspolitiken tar hänsyn till de människor som lever i de områden där rovdjuren finns, det vill säga främst på landsbygden.

För en förankring av politiken behövs en nära dialog med de människor som berörs av rovdjuren. Det är därför förvaltningen är regionaliserad till länsstyrelserna. Dessa har lokal kännedom och förankring, vilket behövs för att de beslut som de ska ta och den politik som ska genomföras ska spegla verkligheten där ute.

Regeringen har bringat ordning och reda när det gäller denna jakt. Regeringen har också närapå fördubblat anslaget för att kunna skydda tamdjur, från 30 till 52 miljoner.

Herr talman! Om ministern med ordning och reda i Vargsverige menar att vargstammen får öka utan att något mer händer och att landsbygden får tåla detta kan det stämma, om det var syftet med att bringa ordning och reda. Regeringen har låtit vargstammen öka på landsbygden - på landsbygdsbefolkningens, tamdjurens och hundarnas bekostnad.

Det är jättebra att vi ska ha en lokal kännedom och en dialog med människor som är drabbade, men vad gör vi när vi ser att situationen inte håller där ute och att vi måste börja diskutera? Vi har faktiskt fattat ett beslut om 170-270 vargar i Sverige, och vi har enligt inventeringen över 400 vargar. Självfallet måste vi börja diskutera om nivåerna håller och om människor verkligen ska tåla detta.

Jag ställde tre frågor till ministern om detta är acceptabelt för landsbygden, och jag tror att ministern har noterat dem. Innan debatten är slut kanske jag får ett svar på dem. Än så länge har jag inte fått det.

Herr talman! Vi har över 250 000 vargar i världen. De flesta länder i Europa har vargar, och i de andra länderna jagar man varg. I vissa länder är vargjakten helt fri. I övriga Europa har vi ingen debatt om utrotningshotade vargar, utan där betraktas vargen som vilket vilt som helst.

Sverige har ungefär 400 vargar, enligt inventeringen, men det kan vara många fler. Finland ligger däremot på 220-245 vargar, på en mycket större yta. Den lilla yta vi har varg på i Sverige är mindre än Finlands totalyta med varg, och de har ungefär hälften så många vargar.

Självfallet får vi stora skador och problem med en vargstam som är så tät som den är i dessa områden. Det är detta som är det centrala bekymret. Om vargstammen hade varit 270 vargar som var utspridda över hela landet hade det varit en helt annan sak, men nu är de koncentrerade till vissa områden. Där blir det stora skador, och där har människor börjat ge upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU har nu skapat nya förutsättningar för att flytta arter från rödlistade till jaktbart vilt. Det skulle underlätta jakten på varg i Sverige om vi fick den överflyttad från rödlistad till jaktbart vilt.

Sveriges riksdag har givit ett tillkännagivande till regeringen om att upprätta en ny viltmyndighet dit vargen skulle flyttas från Naturvårdsverket. Ministern har vid ett flertal tillfällen sagt att denna fråga bereds på Regeringskansliet. Nu har regeringen haft lång tid på sig, sedan mars 2015, att ändra och se till att tillkännagivandet verkligen uppfylls. Även om regeringen kanske inte är så snabb i sitt arbete borde väl ändå nästan tre år räcka för att nu presentera ett förslag på en ny viltmyndighet?

Här har vi inte heller sett någon vilja från regeringen att faktiskt tillmötesgå riksdagens beslut om att lägga fram ett förslag om en viltmyndighet.

Mina frågor blir återigen:

Ska människor på landsbygden tåla den nivå på vargstammen som vi har i dag med tanke på jakten, tamboskapen och hundarna?

Tänker ministern på något sätt jobba för att flytta vargen från att vara rödlistad till att vara jaktbart vilt i Europa?

När kommer förslaget om en ny viltmyndighet att presenteras, efter tre års betänketid?

Herr talman! Sten Bergheden nämner vargen och vargpopulationen i Europa. Vargen är strikt skyddad inom EU enligt art- och habitatdirektivet. Det är ingenting som man kan ta beslut om på nationell nivå. Det finns ett skydd som är mycket hårt.

Jag vet inte vilken inventering av varg som ledamoten Sten Bergheden talar om. Men den officiella inventering som finns visar att det finns 355 individer. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för genomförandet av politiken och som också gör en kvalitetssäkring.

För 2018 års licensjakt har länsstyrelserna beslutat om 22 individer. Besluten är överklagade och har lämnats över till Förvaltningsrätten i Luleå som har fastställt besluten. Domen har dessutom blivit överklagad.

Vi har nu bringat ordning och reda inom vargjakten. För det första har länsstyrelserna ålagts att ta beslut en månad tidigare. För det andra har vi inte som tidigare flera instansdomstolar som tar beslut på helt olika sätt, utan det är en förvaltningsdomstol i Luleå. Domar där kan överklagas till Kammarrätten i Sundsvall. Detta har gjort att vi har fått ordning och reda inom vargjakten. Det var total oordning när denna regering tillträdde 2014. Den rättsordning som alliansregeringen hade satt på plats skapade ett lotteri när det gällde om det skulle bli jakt eller inte. Det var så illa att den till och med upphävdes av Högsta förvaltningsdomstolen. Nu är det ordning och reda inom vargjakten.

Vi har också ökat anslagen från 30 till 52 miljoner för att kunna skydda tamdjuren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Även om man reducerar ned det antal som har kommit fram vid inventeringen till 355 har man självklart inte hittat alla individer vid den inventeringen heller. Och 355 individer är såvitt jag vet mer än de 170-270 individer som riksdagen har ställt sig bakom.

Det är uppenbart att jag inte får något svar på vad landsbygden ska tåla när det gäller antalet vargar. Ministern anser tydligen att landsbygden får tåla denna vargstam. Jägarna får uppenbarligen tåla att viltstammarna minskar och att de får sina hundar uppätna. Ministern har inte jobbat fram något förslag om en viltmyndighet, som jag kunde tolka det som han sa, efter tre års betänketid. Ministern har inte heller här i dag tydligt sagt något om han har som ambition att flytta vargen från att vara rödlistad till att bli jaktbart vilt i Europa, vilket skulle kunna vara möjligt.

Regeringen har alltså inte gjort någonting mer än att låta vargstammen växa i Sverige på landsbygdens bekostnad. Under tiden har man lugnt suttit tillsammans med Miljöpartiet i Regeringskansliet och väntat. Det blir mer och mer uppenbart att ministern och regeringen har tagit ut julledigheten lite väl tidigt. Nu måste regeringen och ministern vara ordentligt utvilade efter tre års vila i Regeringskansliet. Jag önskar ändå ministern lite julefrid, även om jag inte är helt säker på att tomten kommer att besöka ministern.

Avslutningsvis önskar jag både talmannen och ministern en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Herr talman! Inte blev det någon vila när vi tillträdde med tanke på den oordning som rådde i fråga om vargjakten när alliansregeringen lämnade över. Det var mycket hårt arbete för att få detta på plats. Frågorna om rovdjursförvaltningen är viktiga, och man kan inte slarva med dem. Man måste ha ordning och reda. Jag har stor förståelse för de landsbygdsbor som drabbas av detta. Det är också därför som regeringen har ökat anslagen för att tamdjuren ska kunna skyddas. Det är en viktig del i detta.

Men det går inte att hantera dessa frågor så slarvigt som man gjorde från den tidigare regeringen. Nu har vi skapat ordning och reda, och vi kan också hantera vargstammen på ett vettigt sätt. Vargstammen är skyddad, men inte genom nationella beslut. Sverige kan inte upphäva de skydd som vargen har inom EU.

Överläggningen var härmed avslutad.