Vårdköerna

Fru talman! har frågat mig vilken av vårdkriserna i de socialdemokratiskt styrda landstingen jag anser vara mest akut att lösa. Han har också frågat mig om jag ämnar tillsätta en kriskommission som ser över sjukvården i hela Sverige.

Landstingen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård och för att planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingens ansvar. Det är landstingens ansvar att säkerställa att de skattemedel de förfogar över används ändamålsenligt och att medborgarna erbjuds en hälso- och sjukvård i enlighet med de lagar som riksdagen har beslutat om.

Regeringen granskar kontinuerligt vården i hela Sverige, främst genom sina myndigheter men också genom att tillsätta offentliga utredningar. Socialstyrelsen har exempelvis nyligen rapporterat sitt årliga regeringsuppdrag om vårdens tillgänglighet. Även Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och Inspektionen för vård och omsorg har kommit med belysande rapporter på detta område. Myndigheternas rapporter innehåller i många fall också landstingsspecifik statistik och resultat som bidrar till att öppet redovisa och belysa de problem som finns inom hälso- och sjukvården i alla landsting.

Det långsiktiga arbete som bedrivs inom utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård är ett exempel på att regeringen har sett ett behov av att nationellt se över lagstiftning och andra åtgärder i syfte att stimulera ett utvecklingsarbete som bland annat ska öka tillgängligheten till och kvaliteten i vården. Även den nyligen tillsatta utredningen Ordning och reda i vården och betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård är goda exempel på detta.

Regeringen har sett behov av att utreda former och ändamålsenlighet för besluts- och genomförandeprocesser i samband med upphandlingar och investeringar när det gäller avtalsreglerat samarbete mellan det offentliga och privata inom hälso- och sjukvården. Detta sker mot bakgrund av fallet Nya Karolinska Solna, NKS.

Tillgängligheten i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Behoven av vård har ökat, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Stora pensionsavgångar och en ansträngd personalsituation innebär utmaningar för att säkerställa en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vårdproduktionen har ökat - men inte tillräckligt mycket för att motsvara de ökade behoven. Oavsett orsakerna kan vi självklart inte vara nöjda med dagens tillgänglighetsiffror. Tillgänglighetsfrågan i vården låter sig dock inte lösas med en enskild enkel åtgärd. Den måste angripas från flera olika håll utifrån det komplexa hälso och sjukvårdssystem vi har i Sverige.

Regeringen valde att inte fortsätta med kömiljarden, bland annat då den angrep problemens symtom snarare än deras orsaker. De köer vi ser i dag har byggts upp över tid ända sedan 2013, och kömiljarden bidrog inte till att lösa problemen långsiktigt. Kömiljarden kritiserades även för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetider.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stödja landstingen i arbetet med att komma till rätta med tillgänglighetsproblemen. Det görs bland annat stora satsningar på att stärka arbetet med att säkra vårdens kompetensförsörjning. Regeringen har också föreslagit en förstärkt vårdgaranti i primärvården för att fler patienter snabbare ska kunna få en medicinsk bedömning från legitimerad hälso och sjukvårdspersonal. Delar av satsningen patientmiljarden ska stötta införandet av en sådan. För att ytterligare förstärka de pågående satsningarna för ökad tillgänglighet tillför vi nu dessutom 600 miljoner kronor i vårändringsbudgeten.

Fru talman! Det sprudlar kanske inte av engagemang för svensk sjukvård, det svar som Annika Strandhäll avger. Alla de människor, närmare en halv miljon, som väntar på att få rätt vård - numera i fel tid - känner sig knappast tryggare av att möta en ansvarig minister som inte kan uppbåda ett större engagemang för att svara på frågor.

Fru talman! Annika Strandhäll har fördubblat sjukvårdsköerna i Sverige sedan hon tillträdde som minister. En av orsakerna till det är givetvis att man har gjort om de ekonomiska styrsystemen, vilket gör att sjukvårdens pengar inte längre på det sätt som de borde används till att ge vård till dem som behöver den. I stället har Annika Strandhäll och hennes regering prioriterat en rad olika politiska viljeriktningar och projekt som det saknas stöd för att de på något sätt skulle komma patienterna till del, göra sjukvården mer funktionell eller ge bättre vård i rätt tid. Annika Strandhäll har fördubblat sjukvårdsköerna, och allra sämst går det i de landsting som Annika Strandhälls partikamrater styr. Där är sjukvårdsköerna mycket långa och det mänskliga lidandet mycket stort.

Annika Strandhäll väljer att helt avfärda de metoder som historiskt sett har visat sig korta dessa köer och ge dessa människor högre livskvalitet och en bättre vardag. Det gör Annika Strandhäll givetvis av helt politiska skäl - det passar inte in i den politiska föreställningsvärld av socialdemokrati som hon befinner sig i. I stället låter man en halv miljon människor vänta på vård.

Man gör gärna ett stort nummer av att man höjer bidrag - givetvis lagom till en valrörelse så att människor kan få några hundralappar extra när det är dags att gå till valurnorna. Men vad händer i Gävleborg, i Västerbotten, i Norrbotten, i de skyltfönster som Annika Strandhäll har för sin vårdpolitik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tar Gävleborg som exempel. Där har sjukvårdsköerna ökat dramatiskt - från att nio av tio fick vård i tid till att sex av tio får vård i tid - under det ledarskap som Annika Strandhäll har slagit an tonen för i socialdemokratin och i regeringen.

Hur kan Annika Strandhäll vara nöjd med detta, och varför säger Annika Strandhäll nej till de tre extra kömiljarder som vi vill tillföra vården? Varför är det så viktigt med politiska käpphästar och invanda mönster?

De människor som står i vårdkö är givetvis oroliga över Facebookuppdateringar och Instagramuppdateringar om bästaste tjejgänget och inte minst över den typ av Strandhällaffärer som vi nu har på Försäkringskassan. Allt fokus flyttar ju från det som är Sveriges riktiga och stora problem, nämligen att sjukvårdsköerna har fördubblats.

Jag undrar varför Annika Strandhäll inte kan säga detta: Under min tid som minister har sjukvårdsköerna fördubblats, och det beror på politiska skygglappar som jag har haft på mig. Nu tänker jag ta av dem och ta till mig av den politik som faktiskt fungerar. Det är en politik där landstingen får rätt incitament och rätt drivkrafter och där sjukvårdspersonalen - vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare - får rätt verktyg för att bedriva den vård som faktiskt behövs i Sverige. Varför är det viktigare med olika vänsterpolitiska experiment, vinstdebatter och regleringsdebatter och att sparka generaldirektörer än det är att se till att välfärdens resurser kommer de människor till del som behöver dem? Varför är socialdemokratin och det socialdemokratiska maktinnehavet viktigare än patienternas tillgång till sjukvård?

Fru talman! Tack, Niklas Wykman, för denna interpellation och ditt nyvaknade engagemang i vårdfrågan! Niklas Wykman har flera partikamrater som jag har debatterat med i den här frågan i den här kammaren. Jag kan konstatera att de uppenbarligen är mycket mer pålästa i hälso och sjukvårdsfrågor än Niklas Wykman är.

Jag tror att Niklas Wykman vet att Annika Strandhäll inte styr landstingen - jag hoppas i alla fall det med tanke på att han är riksdagsledamot - utan att landstingen styrs av de politiska ledningar som väljs av de svenska väljarna i respektive landsting. Åtta av Sveriges landsting styrs till del eller helt av moderater eller ett annat alliansparti.

När man förminskar de viktiga hälso och sjukvårdsfrågorna på det sätt som Niklas Wykman nu gör blir det en otroligt tråkig och faktiskt dålig debatt. Väljarna förtjänar bättre.

Vi har jättestora utmaningar inom hälso och sjukvården i Sverige. Behoven ökar snabbt. År 2023 kommer vi att ha 300 000 fler 70-plussare. De fantastiska medarbetare som vi har i de svenska landstingen sliter varje dag för att möta de snabbt ökande behoven. Jag är ute i både borgerligt och socialdemokratiskt styrda landsting varenda dag. De kämpar med precis samma utmaningar för att möta behoven och klara kompetensförsörjningen. Det är det som har skett under den här mandatperioden.

Niklas Wykman talar om kömiljarden. Jag vet inte om Niklas Wykman vet detta, men jag vet att hans partikamrater gör det: Vi har tillfört 13 miljarder under den här mandatperioden som det har varit möjligt att använda som kömiljarder ute i landstingen. Inget landsting har valt att göra det, för man kommer inte att lösa vårdkrisen genom att befintlig personal ska springa snabbare. Marginalerna finns inte. Om man inte har några operationssjuksköterskor har man inga operationssjuksköterskor som kan springa snabbare för att utföra operationerna, utan då är det tomt i operationsrummen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var därför regeringen valde att lägga om politiken, och det är därför vi har byggt ut antalet utbildningsplatser till specialistsjuksköterska, undersköterska, barnmorska och sjuksköterska under den här mandatperioden med över 3 000 platser. De som går dessa utbildningar kommer att komma ut och förstärka vården, vilket är precis i enlighet med vad både borgerliga och socialdemokratiska politiker ute i landstingen säger att de behöver.

Jag tycker att det är tråkigt att man reducerar frågan till vilket styre det handlar om i de olika landstingen. Det handlar inte om det. I så fall kan man ju dagligen och stundligen läsa om Stockholms läns landsting, som kämpar med sina utmaningar - som ser precis likadana ut - och får skicka patienter till socialdemokratiskt styrda landsting för att beta av sina operationsköer. Eller titta på Västra Götalandsregionen, som varit styrd av Moderaterna under den här mandatperioden och som står för ungefär 27 procent av ökningen av vårdköerna i Sverige. Men jag vill inte att vi ska sänka oss till den nivån. Det här kräver ett vuxet samtal, det kräver vuxna åtgärder och det kräver långsiktighet. Det är vad vårdens personal förtjänar av oss politiker - inte att man står här och refererar till Instagraminlägg och annat.

Fru talman! Jag hänvisade till Annika Strandhälls Instagraminlägg, och jag förstår att ministern tycker att det är på låg nivå att göra det med tanke på vad ministern framför i dessa inlägg om bästaste tjejgäng och annat som inte är värdigt när man ska ta ansvar för ett land och styra ett land.

När det gäller nivån på debatten säger Annika Strandhäll att det inte handlar om vilken ledning de olika politiskt styrda landstingen har. Senast i går sa Annika Strandhäll med anledning av att ett avloppsrör hade gått sönder att landstinget behöver en ny ledning, både på sjukhuset och i själva landstingsstyret. I dag står Annika Strandhäll här och säger att det inte spelar någon roll vad vi har för ledningar. I går drog ministern kiss-och-bajs-skämt om ledningar.

Detta är inte ett hållbart sätt att styra Sverige på, Annika Strandhäll. Man kan inte ha en så låg nivå i den politiska debatten. Man kan inte ge en myndighet ett uppdrag om minskade sjuktal, besparingar och åtgärder och dra in människors assistans för att sedan, när myndigheten gör det, sparka generaldirektören och skicka en nota på 5,8 miljoner kronor till skattebetalarna för att arbete som man själv har beställt inte ska utföras - för att man i en valrörelse ska kunna säga att man vill något annat än det man nyss har genomfört. Svenska folket ser igenom detta. Det går att följa upp vad som har hänt.

Det spelar ingen roll vad det är för politisk styrning i de olika landstingen, säger ministern. Men det är väl alldeles självklart att det gör det. Sjukvårdsköerna är ju mycket längre i de socialdemokratiskt styrda landstingen. Det är där sjukvårdsköerna ökar allra mest och är som längst. Ta Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten - var har man de längsta sjukvårdsköerna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Stockholm, där ministern ju ägnar sig åt en mycket stor partipolitisk kampanj och lägger regeringens och Sveriges resurser och svenska skattebetalares pengar på att specialbeställa utredningar och granskningar för att försöka komma åt ett moderatstyrt landsting, är tillgången till primärvård och specialistsjukvård om inte bäst i Sverige så bland de absolut bästa. Det är svårt att i sjukvården tävla med moderatstyrda Halland, som har den absolut bästa tillgängligheten till sjukvård i Sverige. Men Stockholm har, om inte bäst, så näst eller tredje bäst tillgänglighet till sjukvård i Sverige. Ändå säger ministern att det inte spelar någon roll vilka som styr.

Men Annika Strandhäll, styret i Gävleborg, där sjukvårdsköerna ökar dramatiskt, i Västerbotten, där sjukvårdsköerna är mycket långa och ökar, och i Norrbotten är ju socialdemokratiskt. Där styrs med en nitisk politisk vilja: Man får inte ha drivkrafter att utföra sjukvård. I stället för att ta tag i sjukvårdens problem och köerna och införa de tre kömiljarder som Moderaterna föreslår sitter Annika Strandhäll fast i en politisk modell där det är så viktigt att just hon får vara med och detaljstyra hur saker och ting ska utformas.

Det är inte jag som är ansvarig för sjukvården, utan det är landstingen, säger Annika Strandhäll. Samtidigt berättar hon glatt om olika satsningar och om de pengar som regeringen och Annika Strandhäll ska tillföra sjukvården för att den ska bli bra. Man måste välja vilken fot man vill stå på, Annika Strandhäll. Det är inte så att du är ansvarig för de bra sakerna och någon annan är ansvarig för de dåliga sakerna. Antingen är man ansvarig eller så är man det inte, och tyvärr är du ytterst ansvarig för den politik som bedrivs i Sverige. Detta har resulterat i fördubblade sjukvårdsköer.

Om vi nu verkligen ska prata sjukvård och bortser från alla dina personliga förolämpningar mot mig om att jag inte kan, inte är påläst och så vidare, svara då i stället på frågan, ministern: Varför har sjukvårdsköerna fördubblats i Sverige under den tid du har varit minister?

Fru talman! Jag noterade i början av Niklas Wykmans inlägg att han gjorde precis det som jag sa: Han talade inte alls om vare sig sin interpellation eller hälso- och sjukvård. Jag antar att du tyckte att det var skönt att slippa.

Jag svarade i mitt förra interpellationssvar precis på varför köerna ökade i den svenska hälso- och sjukvården, Niklas Wykman. Återigen gör du denna debatt till något som är på helt fel nivå. Du mäter olika landsting mot varandra. Vad ska vi säga om Jämtland Härjedalen, där socialdemokrater och moderater styr tillsammans? I fyra landsting styr vi faktiskt blocköverskridande.

Detta blir en jättemärklig debatt. Det är klart att de ansvariga hälso och sjukvårdspolitikerna i respektive landsting har ansvar för de skattemedel man tar in och för att bedriva operativ hälso- och sjukvårdsverksamhet. Sedan har jag ett ansvar för att se till att det utbildas tillräckligt många och att landstingen har sjysta förutsättningar att klara sitt uppdrag. Därför har regeringen också tillfört betydande medel till landstingen under denna mandatperiod. Jag går inte in och detaljstyr i Landstingssverige. Det hoppas jag att Niklas Wykman vet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är också, tycker jag, oerhört kränkande mot den hälso- och sjukvårdspersonal som varje dag gör ett otroligt bra jobb. Låt mig ta ett exempel från Västra Götalandsregionen, som styrs av Alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Där har man en situation där behoven i akutsjukvården har ökat exponentiellt. Jag träffade för två veckor sedan personalen på akuten på Sahlgrenska och satt och pratade med dem. Jag träffade bland annat deras chef, som tidigare varit chef för akuten på Östra sjukhuset i fyra år. Han beskrev att antalet besök på akuten under hans tid som chef där ökade med 42 procent.

Jag tror att vi alla förstår att vi inte kan lösa de bekymmer vi har i hälso och sjukvården med miljarder med fräcka namn. Bilden är komplex, och det handlar om att vi är en snabbt åldrande befolkning i Sverige. Människor lever allt längre. Man är multisjuk, och vi har extremt många kroniker. I dag går 80-85 procent av vårdens resurser till patienter med minst en kronisk sjukdom.

Detta gör att vi kommer att behöva lägga om den svenska hälso- och sjukvården, något som påbörjades under min företrädare Göran Hägglunds tid. Han var ändå kristdemokratisk partiledare och tog sig faktiskt väldigt seriöst an frågan. Han tillsatte Göran Stiernstedt, som utredde vården. Detta har vi tagit vidare under denna mandatperiod, just i syfte att se till att vi långsiktigt får en hälso- och sjukvård som är både modern och nära medborgarna och som svarar upp mot de ökade behoven.

Parallellt med detta utbildar vi fler och skjuter till resurser för att möta de ökade behoven. Men jag tror att du också vet att staten står för en bråkdel av resurserna inom hälso- och sjukvården.

Den kömiljard som Niklas Wykman talar om hade vilket landsting som helst kunnat införa när som helst. Men den var utdömd av professionen, SKL och många andra företrädare och myndigheter för att den ledde till undanträngningseffekter och inte var effektiv. Köerna började öka redan tidigt 2013.

Fru talman! Under den tid som Annika Strandhäll har varit ansvarig minister har sjukvårdsköerna i Sverige fördubblats. Annika Strandhäll menar att det är landstingets ansvar och att hon inte har något ansvar för detta. Men det är genom de lagar, regler och ekonomiska styrsystem som vi antar i riksdagen, och som regeringen föreslår, som man ger förutsättningar för landstingen att bedriva verksamhet.

Detta har kraftigt försämrats under Annika Strandhälls tid som ansvarig minister, och det är också därför sjukvårdens köer har fördubblats. Allra mest ökar sjukvårdsköerna i de landsting där Annika Strandhälls partikamrater styr. För detta har Annika Strandhäll självklart ett ansvar som går utöver att bara vara minister. Det är ett ansvar som vilar på hela socialdemokratin. En halv miljon människor får nu vänta i sjukvårdsköer för att få den vård de behöver för att må bra och kunna återvända till arbetet.

Annika Strandhäll säger att det inte hjälper med käcka namn. Annika Strandhäll har själv en del förslag med käcka namn, patientmiljard och så vidare. Våra satsningar är konkreta. Det är bland annat 3 miljarder för att korta köerna. Vi har också en kraftig satsning på cancervård. Vi gör i vår budget vad man kan göra för att motverka både cancer och köer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Annika Strandhäll lägger i stället en enorm kraft på att kampanja mot det landsting som troligtvis har bäst sjukvård i hela Sverige, nämligen Stockholms läns landsting. När vi lägger fram förslag på förslag för att mota köer och bota cancer kallar Annika Strandhäll i stället till presskonferens, där hon förklarar att man i just Stockholm måste byta landstingsledning. Där tillsätter hon statliga resurser för att utreda sjukvården, men inte i de landsting som inte levererar vård.

Fru talman! Jag har svarat på Niklas Wykmans frågor, och ärligt talat tänker jag inte bidra till att sänka debatten till den nivå som Niklas Wykman önskar. För att lösa hälso- och sjukvårdens utmaningar, något som är viktigt för varenda svensk, krävs seriösa förslag och en seriös debatt och, för att citera Niklas Wykmans partiledare, vuxna i rummet.

Vi kan konstatera att det finns bekymmer i flera landsting. Västra Götalandsregionen står som sagt för den största ökningen av köerna under den här mandatperioden. Det beror på precis de saker som jag har lyft fram i den här debatten.

När det gäller Nya Karolinska Solna är jag inte ensam om att vara upprörd över det faktum att man där har satt sprätt på ungefär 60 miljarder av skattebetalarnas medel. Nya Karolinska Solna är dessutom inte bara en Stockholmsfråga, utan det är ett av de sjukhus i Sverige som har ett rikssjukvårdsuppdrag och ska serva hela landet. Därför är det väsentligt att Nya Karolinska Solna fungerar. Framför allt är det mitt ansvar som minister och regeringens ansvar att se till att det haveri vi har sett där inte uppstår igen. Därför behöver vi lära oss mer om vad det är som har gått fel på vägen. Det står jag för.

Regeringen har under den här mandatperioden gjort stora satsningar på att stötta landstingen när det gäller att öka och förbättra tillgängligheten. Vi har utbildat tusentals nya medarbetare som kommer att förstärka hälso och sjukvården. Vi har också gett ett tydligt vallöfte om ytterligare 14 000 fler anställda i hälso- och sjukvården fram till 2022. Vi sätter också resurser bakom våra löften och har sagt att vi vill tillföra minst 20 miljarder till välfärden under nästa mandatperiod för att möta de utmaningar som vi ser.

Överläggningen var härmed avslutad.