Vårdköer för prostatacancerpatienter

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att fler ska få behandling mot prostatacancer i rätt tid.

Regeringen gör stora satsningar på att korta väntetiderna i cancervården. Under mandatperioden har vi satsat en halv miljard kronor årligen. De pengarna har framför allt gått till att successivt införa standardiserade vårdförlopp i cancervården. Vi ser i flera utvärderingar positiva effekter för tillgängligheten och att jämlikheten ökar.

I arbetet har vi tillsammans med landstingen slagit fast vilka tider som är rimliga för varje specifik cancerdiagnos, från en välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart. Det ska finnas tid att göra alla behövliga prov och tester, men det ska inte finnas några onödiga väntetider.

Målet om max fyra veckors väntetid sattes i en tidig fas i cancerarbetet, innan det här arbetet var gjort. Genom att vi tillsammans med landsting och profession har slagit fast specifika tider för olika cancerdiagnoser är det generella fyraveckorsmålet överspelat. Men ambitionen och engagemanget är fortsatt starkt. Vi fortsätter att jobba hårt för att hjälpa landstingen att korta väntetiderna i cancervården, och regeringen kommer under 2018 att återkomma med en långsiktig inriktning för det nationella cancerarbetet.

När det gäller prostatacancer specifikt finns det utmaningar kvar. Prostatacancer är den diagnos i svensk cancervård som under flera år haft störst problem med långa väntetider. Därför är vägen till målet lång.

En konkret utmaning har varit att få in fler patienter i standardiserade vårdförlopp för prostatacancer. Inrapporterade väntetider för 2016 visar att patienter med cancer som utretts enligt standardiserade vårdförlopp får behandling snabbare än tidigare.

När det gäller cancervårdens tillgänglighet visar de senaste årens uppföljningar att väntetiderna ofta kan vara långa och att de regionala skillnaderna är stora. I vissa delar av landet får cancerpatienter vänta längre än i andra delar av landet, till exempel på start av behandling. Landstingen har kommit olika långt i arbetet med att korta väntetiderna, och här finns mer arbete att göra.

För att komma till rätta med de långa väntetiderna krävs ett fortsatt nationellt engagemang. Regeringen arbetar därför med att ta fram förslag utifrån de synpunkter som inkom under regeringens rådslag för framtidens cancervård. Detta kommer att ligga till grund för den långsiktiga inriktningen för regeringens politik på cancerområdet.

Därtill är regeringens arbete med strukturförändringar inom hälso- och sjukvården centralt även för cancervården. Det handlar till exempel om utvecklingen av en stärkt primärvård, arbetet med att koncentrera den högspecialiserade vården och satsningen på kvinnors hälsa. De utmaningar som gäller hela sjukvårdssystemet gäller också cancervården. Därför är det viktigt att ha ett systemiskt perspektiv och att angripa utmaningarna från olika håll.

År 2017 tillförde staten sjukvården 55 miljarder kronor. För 2018 blir det ca 62 miljarder kronor. Det innebär att 20 procent av landstingens budget är statliga pengar. Under den här mandatperioden har vi dessutom gjort stora satsningar på hälso- och sjukvården. Bara i den senaste budgeten uppgår de historiskt stora satsningarna till 5,5 miljarder kronor. Det är pengar som ska gå till en bättre vård för patienter och bättre förutsättningar för personalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hälso- och sjukvårdens medarbetare är dess viktigaste resurs och en förutsättning för en god och jämlik vård av hög kvalitet. För att korta köerna måste vi angripa de bakomliggande problemen, såsom arbetsmiljön och arbetssituationen för vårdens medarbetare. Med bättre förutsättningar vill fler jobba inom vården, och då kan vårdplatser hållas öppna och operationer utföras. Då kortas också köerna.

Därför har regeringen avsatt 3 miljarder för att förbättra personalens villkor. Det handlar om att utveckla arbetsmiljön för medarbetarna och arbetsorganisationen. På det sättet stöder vi landstingen i arbetet med att ge goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare och därmed för patienter.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Det är ett långt svar som tyvärr har väldigt lite substans. Framför allt besvaras inte min tydliga och raka fråga: Vilka konkreta åtgärder tänker socialministern vidta för att fler ska få behandling mot prostatacancer i rätt tid?

Det handlar om människoliv. Årligen insjuknar 10 000 män i prostatacancer, och 2 400 dör. Folk dör därför att cancern inte upptäcks i tid och därför att det går alldeles för lång tid mellan diagnostisering och behandling. I Sverige har vi en sjukvård av absolut världsklass. Men människor får inte vård i tid.

Det går inte att beskriva ångesten och smärtan hos någon som är drabbad men måste vänta månad efter månad på behandling. Ibland är det för sent, och metastaserna hinner sprida sig i hela kroppen. Då finns det bara en utgång.

Går det att säga till en cancersjuk patient som väntar på behandling att regeringen tillsammans med landstingen har slagit fast vilka väntetider som är rimliga, från välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart? Nej! Att ni har fastslagit vilka väntetider som är rimliga gör inte väntetiderna kortare, inte i någon mån.

Ministern säger att målet om max fyra veckors väntetid sattes i en tidig fas i cancerarbetet och att det generella fyraveckorsmålet nu är överspelat. Jag förstår att ministern inte kan säga rakt ut att Stefan Löfven har brutit sina vallöften. Men detta är fakta. Den medicinska vetenskapen har inte ändrat sig i det avseendet. De långa väntetiderna är förkastliga nu, och de var förkastliga redan för fyra år sedan.

För att citera Stefan Löfven: "Ovissheten och bristen på besked skapar en stor otrygghet för de patienter som drabbas. Socialdemokrater i alla landsting och regioner går till val på att garantera alla patienter behandling inom fyra veckor efter remiss." Är det inte besvärande för ministern att just de landsting och regioner som leds av socialdemokrater har de längsta väntetiderna?

Ministern nämner standardiserade vårdförlopp i cancervården och den halvmiljard som regeringen satsar på införande av dessa. Ministern glömmer dock att nämna att regeringen efter bara en månad vid makten avskaffade den så kallade kömiljarden, som alliansregeringen hade infört. Det var en satsning som under flera år hade en positiv effekt när det gällde att minska vårdköerna. Den som kan räkna inser lätt att det går att åstadkomma dubbelt så mycket för 1 miljard som för en halv, om den miljarden används rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen insåg väldigt tidigt att vi måste göra något åt skillnaderna i landet när det gäller cancer, som är en livshotande sjukdom. Det får inte vara så att ens liv avgörs av var i landet man råkar bo. Därför införde regeringen standardiserade vårdförlopp. Cancer har hela tiden varit i fokus. Vi kan redan nu se positiva effekter. Det är väldigt glädjande att man ser så tydliga resultat efter en relativt kort tid. Det visar att vi måste fortsätta på den här vägen.

Precis som Annika Strandhäll nämner består 20 procent av landstingens pengar av statliga pengar. Det är en väldigt stor andel med tanke på att landstingen är självständiga och tar in egna skatter. Jag tycker att det är väldigt positivt att regeringen tar det här nationella ansvaret. Man skulle kunna säga att det är upp till landstingen själva, men regeringen ser sjukvården som en så oerhört avgörande fråga att den tar det nationella ansvaret. En del är dock fortfarande regional, och det är ytterst upp till landstingen hur de klarar sin verksamhet. Men regeringen förstärker det här arbetet, fortsätter hela tiden och tillskjuter mer pengar med specialsatsningar på extra viktiga områden, varav cancersjukvården är ett.

Prostatacancer är en väldigt vanlig sjukdom. Det är inte alltid den som är dödsorsaken; många äldre män som har prostatacancer dör av något annat. Men tyvärr är det dödsorsaken i många fall. Oavsett vilket leder prostatacancer till ett stort lidande för de drabbade. Därför är det här en väldigt viktig del av cancersjukvården.

En stor cancerform är bröstcancer. Det är kanske till och med den största. Det har varit lite konkurrens med lungcancer, men jag tror att bröstcancer är den största eller i alla fall ligger i toppskiktet. Bland män är prostatacancer en väldigt stor cancerform. Det är väldigt viktigt att vi visar att vi gör allt för att hjälpa både kvinnor med bröstcancer och män med prostatacancer och att man vidtar alla åtgärder och sätter in alla mediciner. Det finns till exempel mediciner som kanske inte leder till att man överlever i de värsta fallen men gör att man får ytterligare ett par månader eller kanske till och med år av livskvalitet, och då ska vi sätta in de medicinerna. Vi ska göra allt. Självklart är prio ett att rädda liv. Det ska inte behöva gå så långt. Men det handlar också om att förlänga livet så länge det går och höja livskvaliteten.

Precis som ministern nämner handlar det inte bara om pengar utan också om personalens villkor. Även när pengar finns kan det uppstå personalbrist. Personalen känner sig pressad. Det är en tuff arbetssituation. Därför är det viktigt att vi förbättrar arbetsvillkoren. Jag tror att resursförstärkningen till vården kan leda till det, för då kan man få fler arbetskamrater. Det är visserligen i avtalsrörelser man avgör löner, men det finns då mer resurser i det offentliga till löner, arbetsmiljö och arbetsvillkor, vilket jag tror är viktigt. Sedan handlar det om utbildningsplatser, som vi också satsar på. Då finns möjlighet till mer personal. Det blir attraktivare när man gör arbetsmiljön bättre. Allt det här samverkar.

Men vi får inte heller glömma att landstingen tar in skatter. I Skåne, som nämndes som exempel och som jag kommer från, blockerar tyvärr de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna en skattehöjning. Vi har den lägsta landstingsskatten i landet, men vi har inte de minsta behoven. Jag tror att vi behöver mer pengar, inte minst för att klara köerna i cancervården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Är det någon debatt där jag tycker att man ska hålla en verklighetsförankrad ton är det när vi pratar om cancer och cancervård. Därför skulle jag vilja inleda med att säga att jag som socialminister har den största respekt för det arbete som den tidigare socialministern Göran Hägglund från Kristdemokraterna gjorde på det här området. Han prioriterade cancerområdet. Han var med och arbetade fram den cancerstrategi som ligger till grund för det arbete som regeringen nu har tagit vidare.

Här ska vi vara seriösa och långsiktiga. Det är också det som regeringen har försökt vara. Därför avsatte vi särskilda medel för cancervård när vi tillträdde, den halva miljarden. Den ska inte jämföras med den kömiljard som Boriana Åberg talar om och som riktade sig till hela hälso och sjukvården. Vi gjorde detta för att införa de standardiserade vårdförloppen enligt plan i hela Sverige. Det var vad patientorganisationer och professionen ville, och nu har vi gjort det. I år införs de tre sista. Då kommer vi under den här mandatperioden att ha infört 18 standardiserade vårdförlopp i syfte att öka kvaliteten i cancervården och göra cancervården mer jämlik runt om i hela landet.

Vid slutet av det här året kommer de standardiserade vårdförloppen att täcka in 97 procent av alla cancerdiagnoser i Sverige, och väldigt många människor kommer att få mycket gott av detta när det är fullt infört. De kommer att veta vilka tider som gäller från ax till limpa. Personalen i alla landsting kommer att ha någonting att förhålla sig till. Precis som Hillevi sa alldeles nyss ser vi redan nu väldigt goda resultat med de standardiserade vårdförlopp som infördes redan 2015; kötiderna minskar vid flera olika cancerdiagnoser.

Köerna var dock väldigt långa när det gällde prostatacancer. Därmed var också utmaningen mycket större. Jag tycker därför att det blir väldigt missriktat när man pratar om att detta har att göra med den politiska styrningen i det ena eller andra landstinget. Så är det inte. Även Boriana Åberg vet att det inte är så över landet. Man skulle kunna prata om cancervården i Stockholm, där en förundersökning har inletts på grund av att folk dött i cancerköer. Men det beror på att man har haft problem i Stockholm men också i hela Landstingssverige med att rekrytera rätt kompetens för att kunna utföra de operationer som krävs. Det behövs lite seriositet i den här debatten.

Det är också därför som regeringen - utöver satsningen på standardiserade vårdförlopp och den generella höjningen av statsbidragen till landstingen - under den här mandatperioden har riktat särskilda medel för att få fler specialistutbildade sjuksköterskor och fler utbildade undersköterskor. Vi lägger nu även om läkarutbildningen och bygger ut den. Vi har dessutom skjutit till medel för att man ska kunna anställa mer personal, jobba med arbetsmiljön och göra det attraktivt att arbeta i Landstingssverige. Det är med rätt personal och med ordning och reda i cancervården som människor kommer att uppleva både en god kvalitet och kortare köer. Det gör att vi långsiktigt kommer att klara av cancerutmaningen i Sverige. Vi står inför en situation där medellivslängden ökar väldigt snabbt. Till 2040 kommer det att ske en dubblering av antalet cancerfall i Sverige. Då tycker jag att det är viktigt att vi har långsiktighet från politikens håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Självklart ska vi vara seriösa i debatten och hålla oss till den konkreta frågan och inte tala om till exempel skatterna i Region Skåne. Det finns för övrigt ingenting som heter statliga pengar. Det finns bara skattebetalarnas pengar.

Jag går nu åter till frågan om standardiserade vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp är en metod för att säkerställa kvalitet och en enhetlig behandlingsprocess för patienten. Målet är att minst 80 procent av cancerpatienterna ska utredas och behandlas i enlighet med det standardiserade vårdförloppet.

Vet ministern vad måluppfyllelsen för patienter med prostatacancer är i till exempel Skåne, som vi precis nämnde? Den är 16 procent. Det är en enormt stor skillnad mellan 16 procent och 80 procent. Situationen är densamma för andra relativt vanliga former av cancer som bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer och testikelcancer. Där är måluppfyllelsen under 40 procent, och köerna ökar ständigt.

Vi kan tala om brutna löften. Sommaren 2014 talade Stefan Löfven om vårdkontrakt och ökat inflytande för patienterna. Ni gick till val på att individen ska kunna påverka och ha information om hela vårdkedjan: besök, undersökningar, remisser och allt. Många som har drabbats av prostatacancer upplever att de inte har något inflytande alls.

Innan diagnostisering har skett tar man inte deras oro på allvar. Vissa har till och med vägrats tester. Det finns klagomål om att Socialstyrelsens broschyr om prostatacancer är skriven på ett sådant sätt att den som läser den uppfattar att det är fler nackdelar än fördelar med att testa sig.

Nyligen fattade Socialstyrelsen beslut om att allmänna tester för prostatacancer inte ska införas. För en lekman är det omöjligt att värdera det beslutet. Men när professorer och andra sakkunniga inom området ifrågasätter att Socialstyrelsen bara resonerar om så kallade PSA-tester när det finns andra tester som är säkrare och ger färre biverkningar är det lätt för en patient att bli ännu mer orolig och förvirrad.

Det är exempel på konkreta åtgärder som man skulle kunna vidta. Jag hoppas verkligen att ministern i sitt följande svar konkretiserar sig och inte svävar över en massa andra områden som arbetskamrater och arbetsmiljö. Det är väldigt viktiga områden. Men diskussionen handlar just om behandlingen av prostatacancer i rätt tid.

Fru talman! Det kan tyckas att diskussionen om hur många arbetskamrater man har, arbetsmiljön, arbetsvillkor och löner inte hör hemma här. Men den gör faktiskt det.

Vi kan se att det är många som jobbar inom vården som blir sjukskrivna på grund av tuff arbetsbelastning och tuffa villkor. Det är, med tanke på de behov vi har framöver, tyvärr alltför få som känner att det är ett framtidsyrke. Det nämndes inte minst att vi kommer att få fler äldre och dubbelt så många cancerfall. Vi behöver mer personal, och då måste det vara ett framtidsyrke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har i dag landsting som känner att resurserna inte är huvudproblemet, även om det ofta är ett mycket stort problem, utan brist på personal. Har man inte tillgång till rätt kompetens tvingas man ställa in operationer och andra behandlingar, och då blir det långa köer.

Därför hör frågan hemma i denna debatt. Just cancervården är till stor del specialistvård, och då krävs det specialistkompetens. Då måste vi se till att vi har den kompetensen genom att ha fler utbildningsplatser, något som regeringen satsar på, och genom satsningar på arbetsmiljö, arbetsvillkor och löner.

Det går hand i hand. Det finns ingen motsättning mellan att förbättra villkoren för personalen och utbilda fler och att satsa mer resurser på sjukvården. Regeringen gör verkligen sin del genom generella statsbidrag till landstingen men även speciella satsningar på olika områden. Det gäller inte minst standardiserade vårdförlopp för cancervården. Men regionerna måste också göra sin del.

Som jag nämnde är det i Skåne avgörande att vi har både brist på kompetens och brist på resurser. Vi behöver en skattehöjning, och vi behöver också mer personal. Det är viktigt vad regeringen gör, men landstinget måste också göra sitt till.

Fru talman! Jag ska först ta de frågor som Boriana Åberg inte ansåg hörde hemma i den här debatten. Man kan konstatera att hade landstinget i Skåne kunnat genomföra den skattehöjning som krävdes för att kunna höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och korta köerna hade det nog också hjälpt prostatacancerpatienterna där. Men det har de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna konsekvent motsatt sig under hela mandatperioden. Det får konsekvenser, för man kan inte trolla med knäna.

I den andra delen måste jag verkligen säga att frågan om personal är helt central inte bara för cancervården utan för all hälso- och sjukvård i Sverige. Behoven i den svenska hälso- och sjukvården ökar exponentiellt. Det kommer att vara 300 000 fler 70-plus år 2025. Det kommer att vara 300 000 fler barn i Sverige år 2025. Vi ser att med den snabbt åldrande befolkningen ökar till exempel de kroniska diagnoserna och inte minst cancer.

Det innebär att framtiden när det gäller den svenska hälso- och sjukvården kommer att handla om stora satsningar för vilken regering som än sitter. Men det är klart att om man i stället prioriterar skattesänkningar och avlövar den svenska hälso- och sjukvården resurser kommer vi inte att klara de utmaningarna.

Ska vi prata om personal kopplat till cancervården kan man inte genomföra några canceroperationer eller prostatacanceroperationer om det inte finns några operationssjuksköterskor, narkossjuksköterskor eller specialistläkare. Det är i dag ett av de grundläggande problemen och en av orsakerna till att köerna ökar.

Det är en av orsakerna till varför den här regeringen det första den gjorde lade om politiken. Faktum är att när vi tillträdde hösten 2014 hade sjukskrivningarna i Sverige ökat med 70 procent på fyra år. De som toppar den statistiken är just vårdens och omsorgens personal. Det är de som vi behöver bäst i takt med att behoven ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan konstatera att det är en helt ohållbar situation att tro att man kan fortsätta med en politik som inte utgår från att utbilda fler eller för den delen satsa på att se till att vi får mer drägliga arbetsvillkor så att människor orkar arbeta i hälso- och sjukvården utan att bli sjukskrivna. Annars går det inte ihop, och då kommer vi inte att kunna leverera någon god hälso och sjukvård.

När det handlar om screening av prostatacancer, som Boriana Åberg var inne på, är det inte vi politiker som ska tala om vilka medicinska metoder som ska användas i hälso- och sjukvården. Det ska experter, proffs, vetenskap och beprövad erfarenhet avgöra. Det är därför Socialstyrelsen har det uppdraget.

Den dagen Socialstyrelsen säger att nu har vi en tillräckligt bra metod för att screena prostatacancer kommer den här regeringen att vara den första att se till att införa det. Det har jag också varit tydlig med. Men vi kommer inte att införa metoder som inte Socialstyrelsen står bakom. Det kan vi inte göra.

Till sist kan man konstatera att när det gäller de standardiserade vårdförloppen är det extremt konkret. Det innebär tillgång till bland annat kontaktsjuksköterskor, stöd till primärvården och stöd till både profession och patientorganisationer.

Jag tillbringade delar av förra året i rådslag med patientorganisationer inom cancervården, profession från cancervården och forskare. De står enhälligt bakom de standardiserade vårdförloppen som en av de viktigaste metoderna för att förbättra kvalitet, korta väntetider och skapa en jämlik cancervård. Vi ska ha en seriös debatt i de frågorna.

Fru talman, socialministern och Hillevi Larsson! Skattehöjningar är inget universellt recept - tvärtom. Ni har höjt skatterna med 44 miljarder, och vårdköerna har fördubblats.

Ni socialdemokrater är över huvud taget väldigt bra på att gå i opposition mot er själva. När ni har regeringsmakten och det är något som inte fungerar är det alltid den föregående regeringens fel. Ni erkänner aldrig era tillkortakommanden.

Ni lockar alltid med nya löften: Under nästa mandatperiod kommer sjukvårdsköerna att försvinna. Prostatacancerpatienterna kommer att få vård i tid, och ni kommer att satsa på personalen. Allting kommer att ske nästa mandatperiod. Men ni har makten nu! Gör någonting nu! 2 400 män dör i prostatacancer varje år.

Fru talman! Att göra någonting nu - det är precis vad vi har gjort under denna mandatperiod när vi på riktigt har tagit tag i de problem som den svenska hälso- och sjukvården långsiktigt står inför. Vi har utbildat ungefär 3 000 fler som kan jobba inom hälso- och sjukvården. Vi har satsat på personalen, lagt om politiken och infört de standardiserade vårdförloppen. Vi har infört 18 sådana under mandatperioden, och de börjar visa goda resultat. Det är konkret, och det är att göra något. Det kommer att betyda jättemycket för de patienter som drabbas av cancer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker inte stå här och ägna mig åt popcornpolitik och säga att vi kan lösa cancervårdens utmaningar på sex månader, för det finns det ingen som kan göra. Det handlar om att även politiker 2018 måste våga säga: Vi lägger om det här, och det kommer att ta tid. Men vi ser redan resultat, och det ska bli ännu bättre.

Vi har ökat resurserna till landstingen under mandatperioden med 13 miljarder. Det är inte att göra ingenting. Pengar löser inte allting, och därför underbygger vi detta med metodförändringar och med standardiserade vårdförlopp. Vi utbildar mer personal och ser till att man får fler händer i vården.

Men jag tänker som sagt inte stå här och säga att det är någon quick fix. Ingen borde behöva vänta en enda dag för länge på sin canceroperation oavsett vem det är som styr det landsting man bor i. Det är min målsättning att man ska slippa det. Detta är jag som nationell minister och ansvarig för frågorna beredd att stötta landstingen i oavsett om det är moderater eller socialdemokrater som styr.

Överläggningen var härmed avslutad.