Varbergstunneln

Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig om regeringen och jag kommer att säkerställa att Varbergstunneln byggs, om det är regeringens och min intention att byggstart ska ske senast 2019, om regeringen och jag kommer att säkerställa att det inte krävs ytterligare finansiering från Varbergs kommun samt om det enligt mig finns en risk för att projektet Varbergstunneln ersätts av den dyra höghastighetstågssatsningen. Ola Johansson har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att dubbelspåret genom Varberg ska prioriteras i den nationella planen och om jag har några besked till Varberg och andra västkustkommuner om vad de själva kan vidta för åtgärder för att medverka till det. Jag har valt att svara på frågorna i ett gemensamt svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025, som den dåvarande regeringen beslutade om i april 2014, återfinns objektet Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum. Objektet ingick därefter i regeringens senaste beslut om vilka projekt som får förberedas för byggstart inom fyra till sex år, det vill säga 2018-2020, som fattades i december 2014.

Valet av tunnellösning har föregåtts av många års arbete och flera utredningar. Genom bygget av tunneln utvecklas ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel för person- och godstrafik på hela Västkustbanan. Projektet har tillåtlighetsprövats, och dåvarande regering beslutade i mars 2013 att ge tillåtlighet för projektet. Nu pågår Trafikverkets arbete med att ta fram en järnvägsplan för projektet. I det här skedet i investeringsprojektet kan berörda kommuner, i det här fallet Varberg, bidra till projektets framskridande genom att medverka i planeringsarbetet och se till att kommunens arbete med eventuella förändringar av detaljplaner går i takt med Trafikverkets arbete.

I maj i år informerade Trafikverket regeringen om att kostnadsprognosen för objektet ökat kraftigt. Myndigheten meddelade att detta framför allt beror på klimatanpassningar och förändringar av utförandet av bergtunneln. Det har också framkommit att de förorenade massor som finns inom järnvägsområdet och som måste tas om hand är betydligt mer omfattande än vad som tidigare varit känt, vilket orsakar betydande kostnadsökningar.

Det är viktigt att Trafikverket arbetar för att valda lösningar genomförs på ett samhällsekonomiskt och kostnadseffektivt sätt. Det kan innebära att Trafikverket ser över flera olika möjliga kostnadsbesparande åtgärder för objekt i gällande plan i de fall de beräknade kostnaderna för objektet ökat.

Regeringen har fattat beslut om att detta objekt ingår i nationell plan utifrån förutsättningen att merparten av objektet finansieras med statliga anslag. Frågan om eventuell ytterligare finansiering från Varbergs kommun eller de andra parterna än vad som överenskommits mellan parterna är inte en fråga för regeringen utan för Trafikverket.

Den 11 oktober 2016 lade regeringen fram propositionen Infrastruktur för framtiden - Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling, med förslag om ekonomiska ramar och inriktning för perioden 2018-2029, för riksdagen. Efter riksdagens beslut om propositionen fortsätter arbetet med åtgärdsplanering, som ska leda fram till en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet 2018-2029. I åtgärdsplaneringen identifieras de objekt som ska prioriteras. Regeringen avser att uppdra åt Trafikverket att lämna förslag till nästa nationella plan. Regeringen avser sedan att fastställa planen under våren 2018.

Den nuvarande nationella trafikslagsöverskridande planen för utveckling av transportsystemet omfattar perioden 2014-2025. Den gäller givetvis tills något annat beslutats. Jag kan inte föregripa framtida beslut men noterar samtidigt att de flesta objekt brukar kvarstå när en ny plan beslutas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I propositionen Infrastruktur för framtiden - Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling slog regeringen fast att utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg ska ske i den takt ekonomin tillåter.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag kan tycka att det var ett väl genomarbetat svar även om jag får känslan att ministern skjuter frågan lite ifrån sig och lite på framtiden. Hon hänvisar till Trafikverket och till framtiden.

Det här är allt annat än framtid, ser man om man tittar tillbaka. Varbergstunneln har diskuterats i bortåt 25 år vad gäller Västkustbanans dragning i tunnel under Varberg.

Som nämndes fattade alliansregeringen beslut om detta under sin tid i regeringsställning. Det tillåtlighetsprövades och kom in i den nationella planen.

Det finns också ett avtal mellan Trafikverket, Region Halland, Varbergs kommun och Jernhusen om delfinansiering från de tre senare parterna. Trafikverket har sin nationella finansiering.

Det är alltså enkelspår i Varberg. Det är en av sträckorna på Västkustbanan där det fortfarande är enkelspår. Det är klart att det är en stor utmaning när det gäller kapaciteten, och det är den frågan som vi på något sätt måste få löst. Det är en utmaning inte bara för Varbergs kommun utan för hela Västkustbanan.

Ju fortare dubbelspår kommer på plats, desto fortare blir ju kapaciteten bättre. Det är viktigt för såväl privatpersoner som företag. Det gäller naturligtvis pendling, då Varbergs kommun har en ganska stor andel människor som pendlar både från och till Varberg. Av den anledningen är detta viktigt, men det är också viktigt för godsförsörjningen. Vi har en hamn i Varberg, som stora mängder sågade trävaror går ut från. Även utifrån det perspektivet är det viktigt.

Pendlingen är också en kompetensförsörjningsfråga. Kompetensförsörjning är en av de frågor som företag ofta lyfter fram som ett hinder för att växa, och genom att stärka arbetsmarknadsregionen med bra infrastruktur kan man lösa kompetensförsörjningsproblematiken.

Vi behöver i Sverige som helhet en järnväg som fungerar här och nu, och detta är ett område där vi skulle kunna öka kapaciteten ganska mycket. Det är därför vi i Moderaterna säger nej till höghastighetsjärnväg i Sverige.

Här skulle jag vilja be ministern att vara lite tydligare i nästkommande debattrunda. Kan ministern ge tydligt besked om att dyra stambanor för höghastighetståg inte kommer att trycka undan ett objekt som Varbergstunneln, som redan finns i den nationella planen, och vad kommer ministern att göra för att säkerställa att dubbelspårets dragning i tunnel genom Varberg finns kvar i den nya nationella plan som regeringen så småningom ska besluta om?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet Anna Johansson, för svaret!

Ända sedan jag var en rebellisk tonåring och ungdomspolitiker har jag argumenterat för dubbelspåret. Det gick så långt på den tiden att Centerpartiets Ungdomsförbund, som jag tillhörde, hellre såg dubbelspåret förverkligas än att E6 blev motorväg hela vägen till Göteborg.

Jag är säker på att om man börjat i rätt ände, om dubbelspåret byggts först, skulle vi ha haft både en järnväg utan flaskhalsar och motorvägen. Tågpendlingen har ökat kraftigt, inte minst i norra delen av Halland som jag kommer från. Den utvecklingen kunde ha kommit tidigare.

Behovet av ändamålsenliga stationer och resecentrum med fler tågstopp längs vägen genom Halland är akut. Störningsfri trafik med fler avgångar står också högt på Hallands tågpendlares önskelista.

Med facit i hand om motorvägen kan man lära sig en sak: Det är ingen idé att bygga en väg med hög standard om det inte görs längs hela sträckan. Halvgjort arbete är ogjort arbete. Det gäller också Västkustbanan.

När Hallandsåstunneln nu äntligen byggts färdigt måste ett dubbelspår mellan Helsingborg och Ängelholm bli färdigt och tunneln till en ny station i Varberg genomföras på det sätt som bestämts i samråd med Region Halland, Varbergs kommun, Jernhusen och Trafikverket.

Jag tror att statsrådet själv har stått på perrongen i Varberg och hört plinget från bommarna som går ner, i väntan på att Öresundståget ska komma in längs enkelspåret söderut. Det är en skam att det fortfarande är så!

Av statsrådets svar kan utläsas att det fortfarande är hennes bedömning att Varberg finns med bland de projekt som kan startas före 2020 även om kostnadsbilden förändras på det sätt som Trafikverket varnat för; man har talat om fördyringar på ungefär 1 miljard kronor. Det baserar hon på tidigare erfarenhet av hur det brukar vara.

I svaret som Jörgen Warborn och jag får kan också utläsas att Trafikverket ska se över olika kostnadsbesparande åtgärder. Det kan de göra, men bara så länge det inte påverkar resecentrumets tillgänglighet med fler inkommande spår och en anslutning med ett vändspår genom tunneln för Viskadalsbanan, som går mellan Varberg och Borås.

Jag kan berätta att jag besökte Varbergs hamn för bara två veckor sedan, tillsammans med Anders Åkesson, Centerpartiets trafikpolitiske talesperson, som också skulle ha varit här. Efter att ha talat med Trafikverket förstod vi att det finns en osäkerhet kring hur stadsutvecklingsprojektet och flytten av hamnen kan komma att påverkas om tunneln dröjer eller kanske rent av inte byggs.

Det är möjligt, men inte önskvärt, att Varberg tillsammans med Trafikverket kan prestera mer medfinansiering och förändra modellen, men det är knappast någon idé att dra igång en sådan process om det inte påverkar utgången. Därför, herr talman, är ministerns svar på frågan i dag viktigt, och det är också viktigt att det inte går att misstolka.

Därför frågar jag dig, Anna Johansson, igen: Kan du lova att dubbelspåret genom Varberg fortsatt kommer att vara en del av den nationella planen 2018-2029?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har fått liknande frågor om många olika objekt, och mitt svar har varit likadant varje gång. Min och vår ambition är inte att göra omfattande förändringar i den gällande nationella planen, utan utgångspunkten är att lagt kort ligger. Men självklart måste man också kunna ompröva om förutsättningarna väsentligen har ändrats sedan beslutet om den nuvarande planen fattades 2014. Utgångspunkten är dock att det som finns i den gällande nationella planen ska ligga kvar.

Det är problematiskt när ett projekt blir så pass mycket dyrare än vad det finns medel avsatta för i form av anslag. Det innebär nämligen att man riskerar att tränga ut andra objekt, som också namnges och finansieras i den gällande planen. Därför är det angeläget att Trafikverket tillsammans med andra intressenter fortsätter arbetet för att säkerställa att detta kan fortskrida på ett bra sätt, självklart utan att andra åtgärder äventyras.

Det leder mig in på förtydligandet av svaret på frågan om utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen skulle kunna vara till men för tunneln. Svaret på den frågan är nej. Vi har varit väldigt tydliga med att höghastighetsbaneutbyggnaden är viktig för att säkerställa hög tillgänglighet, ökad nytta och stärkt kapacitet i järnvägssystemet i Sverige. Men vi har varit lika tydliga med att det måste ske på så sätt att vi också beaktar andra behov i infrastruktursystemet runt om i vårt land. Det ska därför ske på ett sätt som är samhällsekonomiskt klokt, och i den takt som ekonomin tillåter.

Varje gång man väljer att vidta en åtgärd väljer man ju i någon mening bort något annat, i en värld av ändliga resurser. Men att försöka koppla fördyringen av Varbergstunneln och svårigheter med att hålla tidsplanen till höghastighetsbaneutbyggnaden är väl ändå att sträcka sig lite långt, för att uttrycka sig försiktigt.

Herr talman! Jag skulle vilja lyfta in även bostadsfrågan här. Som Ola Johansson nämnde är ju ett stadsutvecklingsprojekt också kopplat till detta, åtminstone sett ur Varbergs kommuns perspektiv.

I samband med att tunneln ska byggas ska också en hamn flyttas eller yteffektiviseras. Då frigörs stora marker, och det uppstår stora möjligheter att bygga en helt ny, hållbar stadsdel. Där kommer ganska många bostäder att kunna byggas, och det behöver Varberg verkligen. Varberg är ju en tillväxtkommun; rimligt många människor flyttar in. Detta ger en möjlighet att bygga fler bostäder - jag ser att det finns fler här i salen som är engagerade i den frågan.

Det finns i grund och botten ett avtal mellan Varbergs kommun, Region Halland, Jernhusen och Trafikverket, och jag tyckte att ministerns svar i denna omgång var något tydligare när det gäller det avtalet. I avtalet ingår en tidsplan, och jag skulle gärna vilja höra statsrådet kommentera den. Finns det i dag något som antyder att tidsplanen skulle kunna förskjutas på något sätt?

Jag har förstått att detaljplanearbetet är igång - Varbergs kommun ligger väl i fas med det. Där finns alltså inget som skulle kunna utgöra ett hinder. Saker och ting kan ju hända i stora infrastrukturprojekt, men jag skulle ändå vilja ha en kommentar till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tyckte också att det var väldigt bra att ministern var tydlig med att Varbergstunneln alltså inte kommer att flyttas ur den nationella planen till förmån för höghastighetstågsprojekten.

Ministern nämnde också i svaret att det är väldigt ovanligt att projekt lyfts ur planen. Finns det något som skulle kunna leda till att så sker, eller kan ministern verkligen lugna människor i Varbergs kommun i den frågan?

Herr talman! Jag tror, precis som statsrådet Johansson, att det är viktigt att inte blanda samman frågan om höghastighetstågen med Västkustbanan på det sätt som görs.

Om Sverigeförhandlingen leder fram till att höghastighetsbanor byggs, vilket förväntas leda till att vi får fram nya bostäder på andra orter, med snabbare tågkommunikationer som blir ett miljövänligt alternativ till flyget, är det något Centerpartiet välkomnar. Det kräver dock att ett sådant projekt kan finansieras och även gynnas ekonomiskt av en fortsatt god tillväxt i Sverige, med stabila statsfinanser och en fungerande jobbpolitik med låga företagsskatter, så att kostnaderna för det inte överstiger vad som är samhällsekonomiskt försvarbart.

Om höghastighetsbanan byggs behöver stambanorna och de öst-västliga förbindelserna i Halland fungera. Då är Varberg och även Halmstad C viktiga.

Men låt oss lämna Varberg och Halland för en stund! Jag nämnde i min interpellation Nordiska triangeln mellan huvudstäderna Köpenhamn, Oslo och Stockholm, som även sträcker sig hela vägen till östra Finland. EUkommissionen har ett antal delprojekt, små och stora. Några är färdiga eller under byggnad, och några är på planeringsstadiet. Detta kännetecknar i väldigt hög grad Västsvenska paketet, som jag följt även som kommunpolitiker i ministerns grannkommun Kungsbacka.

För Hallands del är det mycket viktigt att paketet, som tillkom medan Åsa Torstensson och Centerpartiet ansvarade för infrastrukturen, genomförs i sin helhet, även som en del av det stora europeiska projektet: TENTbanan och Nordiska triangeln. Halland och dubbelspåret genom Halland är en viktig del i byggandet av Västlänken så att flaskhalsar, som tidigare har försvagat Västsverige, försvinner.

Alla dessa projekt har ett långsiktigt syfte, och det råder en bred enighet om att de måste genomföras. För många kommer det att betyda olägenheter på kort sikt, men ganska snart kommer, som Jörgen Warborn också var inne på, värden att realiseras i form av fler bostäder, i och med att Varbergs stad kan möta havet.

Vi kommer att öka tillgängligheten för ytterligare ett transportslag, sjöfarten, där hamnarna i Halmstad och Varberg kompletterar varandra. I Varberg skeppas, som Jörgen också var inne på, en del av den svenska skogen ut - en av våra basnäringar. Vi har också en färjeförbindelse till Danmark.

Det är kanske många hallänningar och Varbergsbor som lyssnar och som kommer att läsa om detta i tidningarna i morgon. Jag känner mig efter den här diskussionen lite mindre orolig, men jag hade ändå hoppats på lite klarare besked från Anna Johansson. Kommer hon att verka för att Varbergstunneln påbörjas före 2020, och kan hon lova att den kvarstår i den nationella planen för 2018-2029?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Man ska naturligtvis inte vara onödigt formalistisk. I just de här frågorna har jag dock försökt ha exakt samma hållning. Vår ambition är inte att göra några stora justeringar av gällande nationell plan. Men de beslut som ska fattas 2018 ska vi inte föregripa. Jag kommer inte att ge några konkreta eller entydiga besked om några objekt innan dess. Därför håller jag mig till den ståndpunkten även i det här fallet.

Ett projekt som Varbergstunneln ligger tydligt i linje med de prioriteringar som regeringen gör i infrastrukturpropositionen, där vi framhåller vikten av att bygga ut kapaciteten i järnvägssystemet, betonar sambandet mellan ökat bostadsbyggande och förbättrad infrastruktur, sätter fokus på att järnvägen blir punktligare och på att vi får kortare restider och så vidare. I ett principiellt perspektiv är det självklart att Varbergstunneln tillhör de objekt som är viktiga och ligger väl i linje med regeringens politik.

Sedan är det bekymmersamt. Att Varbergstunneln över huvud taget kommer upp här handlar inte om att det har skett någon annan politisk bedömning av behovet av tunneln. Problemet är att det har uppstått betydande fördyringar i förhållande till det avtal som har nämnts i diskussionen och i förhållande till de medel som finns avsatta i gällande nationell plan. Jag utgår från att de parter som är involverade i detta nu arbetar på för att hitta en bra lösning. Jag förutsätter att man också är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att sänka kostnader och hitta bra finansieringslösningar, i den mån det krävs sådana.

Jag är inte beredd att här och nu göra några utfästelser. Nu får Trafikverket, som har uppdraget, och andra intressenter i projektet göra sitt jobb. Så får vi eventuellt återkomma till en politisk diskussion om det skulle bli nödvändigt senare.

Herr talman! Debatten om Varbergstunneln handlar om infrastruktur, men egentligen handlar den om människors resande, om pendling och om kompetensförsörjning för företag. Den handlar om bostäder och om klimatnytta. Det finns en möjlighet att lösa en hel del stora utmaningar. En del av utmaningarna kan lösas med hjälp av detta projekt.

I slutändan var det ett bra svar. Jag tolkar det som att ministern har en hållning att inte vara alltför tydlig innan beslut fattas, och det kan jag ha respekt för. Jag tolkar det dock som att det verkar klart att det här projektet kommer att vara kvar i den nationella planen. Det enda som det möjligtvis hänger på är kostnadsfrågan. Där jobbar Trafikverket på. Min avslutande fråga får bli: Vad kan statsrådet göra för att sätta tryck i den frågan eller för att underlätta det arbetet? Finns det något ministern kan göra där? Det vore bra att få ett svar på det.

Jag vill avsluta med att önska talmannen, statsrådet och kammarkansliet en god jul och ett gott nytt år.

Herr talman! Då kan jag ta vid där Jörgen Warborn avslutade och önska de båda närvarande statsråden god jul och gott nytt år, liksom talmannen, kansliet och övriga närvarande ledamöter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tolkar debatten här som att det sannolikt inte kommer att ske några justeringar i planen för 2018-2029. Den bedömning statsrådet gör är att projektet kan genomföras i tid, men hon vill inte lämna några säkra besked av formella skäl.

Jag har också fått klargjort att det inte finns någon motsättning mellan tunnelbygget och dubbelspåret i Varberg och planerna på att eventuellt, om ekonomin tillåter, genomföra en satsning på höghastighetståg. Det är också ett viktigt klargörande. Det finns alltså ingen undanträngningseffekt där.

Jag är glad över att vi hann få detta besked före jul, så att vi slipper bekymra oss om detta under julhelgerna. Jag tror också att tolkningen hemma i Halland är att det finns goda chanser att projektet genomförs. Vinsterna med ett dubbelspår och ett fullt genomförande av Västsvenska paketet är betydande, inte bara i Halland.

Vi kan bara beklaga fördyringarna. Det finns säkert goda skäl till dem. En del är klimatrelaterat, och vi gör alla vad vi kan för att minska klimatpåverkan i framtiden. Men de effekter som redan är orsakade kan vi inte göra så mycket åt annat än att försöka begränsa skadeverkningarna.

Det är inte önskvärt att vare sig försena eller försämra genomförandet av Varbergsprojektet. Det är heller inte önskvärt eller troligt att det kommer att bli några utträngningseffekter av detsamma. Med detta säger jag: Tack för svaret, Anna Johansson!

Herr talman! Jag å min sida hoppas naturligtvis att Trafikverket, Varbergs kommun och övriga intressenter kommer att hitta bra lösningar som innebär att projektet kan genomföras som planerat och att man hittar sätt att åstadkomma kostnadsreduceringar, alternativt att man hittar bra sätt att fördela de tillkommande kostnaderna i projektet. Från regeringens sida finns ingen ambition att ifrågasätta projektet som sådant. Däremot är det problematiskt med de ökade kostnaderna. Jag vill ändå ha sagt detta i slutet av den här diskussionen.

Jag tackar ledamöterna för frågorna och tillönskar er båda och alla andra närvarande i salen en riktigt god jul och så småningom också ett gott nytt år.

Överläggningen var härmed avslutad.