Väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin

Herr talman! Dennis Dioukarev har frågat mig om jag har förtroende för att den officiella statistiken för väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin är pålitlig och vad jag anser bör göras för att få fram adekvat statistik på området.

Låt mig börja med ett något bredare perspektiv. Regeringen har höga ambitioner när det gäller hälsa. Regeringen har satt det långsiktiga målet att inom en generation sluta de påverkbara hälsoklyftorna. För även om hälsan i Sverige generellt är god är den inte det för alla. Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Andelen personer som upplever och rapporterar besvär på grund av psykisk ohälsa har ökat sedan början av 1990-talet.

År 2016 antog regeringen en ny strategi inom området psykisk hälsa, som gäller för åren 2016-2019. Regeringens strategi ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt men också tidiga insatser till dem som inte mår bra eller är i risk för psykisk ohälsa.

Regeringen avsätter 2017 över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting avsätter regeringen 885 miljoner kronor av satsningen under 2017 för att stimulera och stödja huvudmännens arbete med psykisk hälsa. Regeringens strategi ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt men också tidiga insatser till dem som inte mår bra eller är i risk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt den nationella vårdgarantin ska man få ett första besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar. Efter beslut om behandling ska man få denna inom ytterligare 90 dagar.

Följer man tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utifrån dessa tidsgränser är den relativt god. 95,1 procent av patienterna i kön hade väntat kortare än 90 dagar på första besök i planerad specialiserad vård i maj 2017.

I ett pilotprojekt har en nationell modell för uppföljning av Första linjens verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa arbetats fram. Första linjen är den funktion eller verksamhet i kommuner och landsting som först möter ett barn eller en ungdom med ett indikerat problem. Alla Första linjen-verksamheter erbjuds att delta, och i dagsläget följer omkring 35 verksamheter upp sin tillgänglighet till Första linjen. Mätningen av tillgänglighet riktar sig till alla Första linjen-verksamheter som arbetar med barn och unga mellan 0 och 17 år.

Mot denna bakgrund ser jag ingen anledning att betvivla tillförlitligheten hos den officiella statistiken, även om den inte alltid speglar alla delar av en vårdkedja.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon tar sig tid att debattera denna mycket viktiga fråga.

Det är ytterst få i-länder som uppvisar samma tendens som Sverige när det kommer till den psykiska ohälsan bland barn och unga. En snabb genomgång av statistiken visar att antalet unga i Stockholms län som söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin fördubblats på tio år.

Samtidigt sjunker självmordstalen sedan 1980 för samtliga åldersgrupper utom unga i åldern 15-24 år, där det snarare har skett en ökning det senaste decenniet. Vidare finns det endast 140 vårdplatser inom BUP som ska räcka till alla över hela Sverige, och det finns landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga personer.

Herr talman! Med utgångspunkt i frågeställningen i min interpellation har jag pratat med psykologer runt om i landet för att bilda mig en bättre uppfattning om läget inom BUP, och bilden de gett mig är tydlig och samstämmig: Barn- och ungdomspsykiatrin är överfull.

Anledningen till att min fråga till statsrådet handlar om statistiken kring vårdköerna och inte om åtgärder för vårdköerna i sig är att det från regeringens håll verkar ha funnits utrymme för diskussion om varför vi över huvud taget har vårdköer i Sverige.

Vad gäller uttalandet från statsrådets företrädare, som citerades i interpellationen och som gav uttryck för den mycket märkliga ståndpunkten att problemen inom svensk psykiatri skulle ha att göra med söktrycket från patienter, är det inte en tes som stöds av de yrkesverksamma psykologer jag har pratat med. De anser i stället att problemet ligger hos politikerna, som konsekvent ignorerat ropen på hjälp när det gäller att få de resurser som krävs för att klara av att ge vård till dem som behöver den som mest. Många vittnar till och med om att vårdköerna de facto är längre än vad vi känner till, tvärtemot regeringens tidigare kommunicerade ståndpunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att gå in mer på statistiken för vårdköerna i nästa inlägg men skulle först vilja veta om statsrådet delar sin företrädares analys att vårdköerna kan förklaras av att för många söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin och inte av organisatoriska eller resursrelaterade faktorer.

Herr talman! Tack, Dennis Dioukarev, för en väldigt viktig interpellation!

Jag kan bara bekräfta de siffror som du läser upp. Vi har en situation där psykisk ohälsa är det nya svenska folkhälsoproblemet. Det är inte så nytt - det har pågått ganska länge - men man kan säga att det är först på senare år som det har uppmärksammats.

OECD släppte sin slutrapport för ungefär ett år sedan. Där tittade de på nio olika västländer där den psykiska ohälsan ökar kraftigt. Sverige är ett av de länder som var med i den studie som OECD gjort. Man pekade på den kraftiga ökningen, och man hade också en del förslag om vad vi i Sverige måste göra för att vända denna utveckling.

En sak som man tryckte mycket på var att vi kommer in alldeles för sent i barns och ungas liv och att det behöver göras betydande förstärkningar redan i mycket tidiga år för att kunna upptäcka tecken på eventuell psykisk ohälsa eller liknande problem. Det är bland annat därför regeringen har valt att förstärka elevhälsan. Jag var så sent som i går på Socialstyrelsen, som har ett arbete som handlar om späda barn med misstänkt psykisk ohälsa. Det var mycket intressant att lyssna till.

Som socialminister har jag också ansvar för aktivitetsersättning för unga. Med gamla ord kan man säga att det är förtidspensionering för unga under 30. Den är tidsbegränsad och ges när man bedömer att en ung person av olika skäl inte står till arbetsmarknadens förfogande. År 2002 var andelen under 30 som beviljades aktivitetsersättning mycket lägre. Åtta av tio beviljades aktivitetsersättning på grund av ett fysiskt funktionshinder.

Utöver att vi har haft en brant stigning av andelen som beviljas aktivitetsersättning, kan vi av dessa siffror se att åtta av tio som i dag beviljas aktivitetsersättning beviljas en sådan på grund av en psykiatrisk diagnos. Jag vill bara bekräfta denna bild.

Det handlar om att göra flera olika saker. Dels handlar det om att göra det som regeringen nu försöker göra, nämligen att stärka inte minst det förebyggande arbetet - att stärka elevhälsan och att stärka satsningarna på psykiatri riktad till barn och unga. Vi skjuter nu till 280 miljoner ytterligare per år, och en del av dessa resurser är tänkta att bland annat delvis gå till att förstärka ungdomsmottagningar för just tidig upptäckt.

Sedan är det mycket oroväckande, vilket ledamoten lyfter fram, att vi ser att antalet självmord i Sverige minskar eller ligger relativt still i nästan alla åldersgrupper förutom i denna grupp unga mellan 16 och 24 år. Vi vet att även om det är många fler flickor som upplever att de mår psykiskt dåligt, är det betydligt fler pojkar än flickor som tar livet av sig. Det beror naturligtvis delvis på den stigmatisering som fortfarande finns i samhället när det gäller dessa psykiatriska diagnoser. Detta gör att för få söker hjälp och att de får hjälp alldeles för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Väntetiderna ökar både för utredningar och för läkartider, vilket beror på personalbrist och en stor personalomsättning. Det har ingenting att göra med de barn och ungdomar som söker sig dit, vilket insinuerades i statsrådets företrädares uttalande som citerades i interpellationen, utan det handlar helt om resurserna. Jag tycker att detta inte på något sätt är en omöjlig situation. I ett av världens högst beskattade länder borde vi klara av detta.

Jag tycker ändå inte att jag fick ett tydligt svar från statsrådet på frågan om hon delar sin företrädares analys om att väntetiderna kan förklaras av att för många söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin. Om statsrådet inte gör det vore det på sin plats med ett klart och tydligt svar här och nu.

Vidare säger statsrådet i sitt svar att hon inte ser någon anledning att betvivla tillförlitligheten i den officiella statistiken för vårdköerna inom barn- och ungdomspsykiatrin. Jag tänkte därför berätta om en nyhetsartikel där jag läste om just detta ämne. Där står följande:

Personal inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, uppmanas att dölja köerna för neuropsykiatriska utredningar och förvränga bokföring.

I artikeln framkommer det att personal som jobbar på mottagningar i Stockholm uppmanas av chefer att ge barn och ungdomar vård på ett sådant sätt att man får ut så mycket pengar som möjligt. Detta gör man för att dölja att man har långa köer och genom att exempelvis kryssa i vårdplaner som påbörjade, trots att de inte är det. Man bokför också ett besök som flera genom att tala enskilt med både barnen och föräldrarna.

Enligt artikeln säger en psykolog följande: Man delar ut formulär till patienterna för att räkna det som en liten utredning, så att det ger mer pengar. Det är reella missförhållanden som det handlar om. Kliniska överväganden kommer inte i första hand. Samtidigt undanhålls patienter från officiella neuropsykiatriska utredningsköer.

Ett annat sätt att manipulera statistiken är att ta in så många nya barn och ungdomar som möjligt inom vårdgarantins 30 dagar, för att sedan låta dem vänta flera månader på nästa besök. Tycker statsrådet fortfarande att statistiken verkar pålitlig?

Herr talman! När jag läste detta kom jag att tänka på uttrycket: lögn, förbannad lögn och statistik.

Vi kan konstatera att väntetiderna inom BUP ökar, och de ökar trots den kreativa bokföringen. Det säger en hel del om tillståndet inom svensk psykiatri.

Det är skadligt för demokratin att vi har manipulation av officiell statistik i en rättsstat som Sverige. Detta föranleder flera frågor. Den första är: Hur ska det gå att sätta in rätt åtgärder mot den psykiska ohälsan om faktum är fel? Det vill säga: Om vi inte vet hur långa vårdköerna är, hur ska vi då kunna veta hur mycket resurser som egentligen krävs? Den andra frågan är: Har statsrådet blivit informerad om situationen av sin företrädare, eller är detta någonting helt nytt för regeringen? Detta skulle jag vilja ha svar på.

Herr talman! Jag tackar för detta inspel. Jag tror att man ändå måste vara mycket tydlig med vissa saker. Det är självklart så att man som vårdpersonal inte ska ha en arbetsmiljö eller en arbetssituation som innebär att man har ett tryck på sig att manipulera siffror för att dölja vårdköer. Om det är så är det dåligt ur alla upptänkliga aspekter. Det är dåligt för dem som är i behov av att nyttja verksamheten. Det är dåligt för den personal som arbetar där, och som antagligen mår mycket dåligt om den behöver arbeta under sådana förutsättningar. Och inte minst är det mycket dåligt relativt sett för politiker som har att fatta beslut på de underlag som de har framför sig för att exempelvis kunna göra bedömningar av vilka resurser som krävs. Låt mig bara vara tydlig i denna del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är jag mycket medveten om att vi har stora utmaningar inom psykiatrin med tanke på hur situationen har utvecklats under de senaste 10-15 åren i Sverige. Men det gäller inte bara situationen inom psykiatrin eller inom BUP. Om man talar om att det är för många som knackar på dörren till BUP, skulle jag vilja säga att ett bekymmer som vi i allra högsta grad har i dag är att det förebyggande arbetet är alldeles för underutvecklat. Därför har regeringen gjort satsningar för att stärka elevhälsan. Vi får se hur långt det räcker. Man kommer kanske att behöva göra mer för att möta denna utveckling. Men vi har också gjort förstärkningar bland annat på ungdomsmottagningar, instanser där man kan fånga upp tecken på att någonting inte står rätt till. Därmed kanske man också kan förebygga och stötta upp på ett sätt som gör att ungdomar kanske inte behöver söka sig till BUP så småningom, så att det är rätt ärenden som tas om hand i rätt instans. Det är också på det sättet man kan se till att människor får ett optimalt stöd.

Jag tror därför att det är en riktig prioritering som vi gör i denna del när vi nu stärker resurserna till psykiatri och psykisk hälsa generellt. Detta är inte heller bara ett barn- och ungdomsproblem, utan det är ett samhällsproblem som i dag präglar väldigt många människors liv.

När man tittar på sjukskrivningarna - jag är ansvarig även för sjukförsäkringen - är den dominerande anledningen till att människor blir sjukskrivna i Sverige i dag någon form av psykiatrisk diagnos. Det kan vara utmattningsdepression, stress och ångest, och två av tre som drabbas är kvinnor. Detta är någonting som präglar vårt samhälle i stort, vilket kräver ganska mycket eftertanke. Och man kan fundera på vad det är som vi i grund och botten behöver göra för att se till att människor under livet kan ha en bättre psykisk hälsa.

Återigen vill jag säga att det faktum att vi står här i dag och debatterar detta är att detta är en fråga som lyfts fram betydligt mer i dag. Man är öppen med att det kan vara du eller jag eller vem som helst som drabbas av psykisk ohälsa. Det kommer förhoppningsvis att bidra till att minska den stigmatisering som är förödande och som jag tror ligger bakom att vi har en hel del fler självmord till exempel bland unga män än bland kvinnor. Det måste vara okej, oavsett om man är tjej eller kille, att må dåligt och söka hjälp och få den hjälp som man söker.

Herr talman! Jag tycker att statsrådet har en mycket nykter inställning till denna fråga. Att man talar mer om detta också på denna nivå är mycket viktigt.

Om vi ska kunna korta vårdköerna till BUP är transparensen kring dem viktig, så att vi kan förses med adekvat beslutsunderlag för att förbättra situationen för landets barn och unga som är i behov av stöd och hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom finns det en principiell aspekt, och det är att svenska folket förtjänar att få veta sanningen om vårdköerna. Därför skulle jag avslutningsvis vilja veta om vi kan förvänta oss några åtgärder för att mörkläggningen av vårdköerna ska upphöra.

Herr talman! Man får vara noga med statistik, och den som jag har på mitt bord i dag ser helt okej ut.

Som jag sa inledningsvis i mitt svar finns det i dag ett pilotprojekt om en nationell modell för uppföljning av Första linjens verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är i dagsläget 35 verksamheter som deltar i pilotprojektet. Syftet är ju att skaffa oss en ännu bättre bild av tillgängligheten i Första linjens psykiatri.

Jag kommer att följa den här frågan mycket noga. Så här långt under mandatperioden har regeringen gjort betydande satsningar på området. Självklart har vi också ambitionen att de unga människor som är i behov av stöd från BUP ska få det stödet inom en lämplig och rimlig tid. Där har vi ingen som helst annan uppfattning. Den här regeringen är också beredd att fortsätta att satsa på att vi ska åstadkomma det.

Självklart ska vi också gemensamt förmedla bilden av att ingen som arbetar inom psykiatrin ska behöva känna att man måste dölja vårdköer för att det ska se bra ut för politiken.

När vi utformar incitament kopplade till hälso- och sjukvården, såsom vårdgaranti och annat, ska vi se till att det inte leder till den här sortens problem.

Tack så mycket för en bra interpellationsdebatt!

Överläggningen var härmed avslutad.