Valet i Georgien och Sveriges agerande inom EU
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
- Hoppa till i videospelarenKadir Kasirga (S)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ödebrink (S)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
- Hoppa till i videospelarenKadir Kasirga (S)
- Hoppa till i videospelarenCarina Ödebrink (S)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Protokoll från debatten
Anföranden: 11
Anf. 82 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! har frågat mig hur jag ser på utvecklingen i Georgien, särskilt mot bakgrund av valobservatörernas slutsatser om valet, vilka åtgärder Sverige inom ramen för EU har vidtagit efter valet för att säkerställa att Georgien fortsätter på sin demokratiska reformväg samt hur jag avser att arbeta för att stötta civilsamhället och demokratiska krafter i Georgien i ljuset av de rapporterade oegentligheterna.
Utvecklingen i Georgien är mycket oroande. Under 2024 har flera lagar antagits som begränsar civilsamhället och inskränker åtnjutandet av mänskliga fri- och rättigheter. I samband med parlamentsvalet den 26 oktober 2024 rapporterade valobservatörer, bland annat från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, om flera oegentligheter. Den 28 november 2024 meddelade Georgisk dröm att partiet inte avser att inleda EUanslutningsförhandlingar före 2028 och ämnar avstå från allt finansiellt stöd från EU under samma period. Beskedet har utlöst storskaliga protester på många platser i Georgien. I flera fall har övervåld använts mot både demonstranter och journalister.
Sverige har varit pådrivande för att EU tydligt ska markera mot utvecklingen, bland annat genom att efterfråga att rådet för utrikes frågor behandlar Georgien. Georgien diskuterades senast den 16 december på utrikesministermötet i Bryssel. Där lyfte jag upp att Sverige vill se sanktioner mot dem som är ansvariga för våldet mot demonstranter och underströk vikten av att frysta EUmedel till Georgien omfördelas till civilsamhället. Jag efterfrågade även ytterligare analys från EUkommissionen av möjligheterna att suspendera viseringsfriheten för diplomat- och tjänstepass eftersom detta skulle utgöra en viktig signal om att man inte kan dra nytta av fördelarna som följer av en nära relation till EU utan att leva upp till sina åtaganden. Jag välkomnar att kommissionen nu har lagt fram ett sådant förslag.
Sverige har verkat för att EU ska pausa sitt stöd till georgiska myndigheter, vilket nu också skett, inklusive stödet genom den europeiska fredsfaciliteten. Sverige har vid flera tillfällen uppmanat EU och dess medlemsstater att öka stödet till de europeiskt sinnade krafterna i Georgien, inte minst civilsamhället. En omläggning av EU:s stöd med denna inriktning pågår. Regeringen beslutade i oktober 2024 att ge Sida i uppdrag att pausa de kvarvarande direkta samarbetena med georgiska myndigheter. I stället har Sverige under 2024 ökat stödet till det georgiska civilsamhället med 25 miljoner kronor.
Eftersom utvecklingen i Georgien har fortsatt gå åt fel håll de senaste veckorna har de nordisk-baltiska utrikesministrarna också gjort ett gemensamt uttalande som ytterligare betonar de georgiska myndigheternas ansvar att finna en väg för att återupprätta förtroendet för landets demokratiska institutioner. Vi uppmanade till exempel georgiska myndigheter att implementera OSSE:s rekommendationer och att överväga möjligheten att anordna nya val baserade på dessa rekommendationer.
Anf. 83 Johan Büser (S)
Herr talman! Tack till utrikesminister Maria Malmer Stenergard för svaret på min interpellation!
Utvecklingen i Georgien är djupt oroande, precis som utrikesministern sa, och den kräver vår uppmärksamhet. Jag hade själv förmånen att delta som valobservatör vid valet som ägde rum i höstas. Jag observerade i Telavi i östra delarna av Georgien tillsammans med flera av mina kollegor. På plats bevittnade vi många av de brister som har rapporterats samlat av OSSE, ODIHR och andra organisationer - omfattande rapporter om att väljare utsatts för hot och påtryckningar.
Medierna i Georgien, särskilt de statskontrollerade, favoriserade det styrande partiet. Det begränsade väljarnas möjligheter att fatta informerade beslut. Statliga resurser användes för att gynna det styrande partiet. Dessutom kunde det konstateras att det förekom oegentligheter i själva valadministrationen.
Även om vissa delar av den georgiska valprocessen uppfyllde internationella standarder underminerades helheten verkligen av problemen som jag har nämnt. Det är också slutsatser som har presenterats tydligt.
När det gäller Georgien är det här inte bara fråga om ett enskilt val. Det är en del av en större negativ trend, där vi ser hur demokratiska principer och rättsstatens principer gradvis urholkas i Georgien. Landet var en gång ett föredöme för demokratiska reformer i regionen Kaukasus. Men det har tagit steg tillbaka, och det sker samtidigt som den georgiska regeringen tydligt signalerar att man prioriterar maktkoncentration framför en nära relation med EU. Bredvid står förstås ryska intressen och jublar åt den här utvecklingen.
Beskedet från det styrande partiet Georgisk dröm att man skjuter upp EUanslutningsförhandlingarna till 2028 och avstår från finansiellt stöd från EU är ett slag i ansiktet på alla de georgier som protesterar för ett närmande till EU. Dessa protester har bemötts med övervåld från myndigheterna, och vi ser att grundläggande fri- och rättigheter såsom yttrandefrihet och mötesfrihet sätts åt sidan.
Samtidigt, herr talman, ser vi att det finns hopp. Civilsamhället i Georgien liksom många enskilda individer är fortfarande starkt engagerade i att föra landet närmare EU. Här har vi som land och som medmänniskor en moralisk och politisk skyldighet att stödja dem.
Jag har därför två kompletterande frågor till utrikesministern.
Fråga ett: Utöver det som redan har gjorts och utöver det som Sverige redan har framfört, ser utrikesministern ytterligare åtgärder som Sverige och EU kan överväga för att pressa den georgiska regeringen att respektera demokratiska principer? Vilka är i så fall dessa?
Fråga två: Hur säkerställer regeringen att omfördelningen av stödet från regeringen till civilsamhället verkligen når fram till rätt aktörer?
Anf. 84 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Tack till Johan Büser för att han väckt en viktig och angelägen fråga om utvecklingen i Georgien! Tack även till statsrådet för svaret!
Georgien är ett land som har kämpat hårt för att närma sig EU och som har ett starkt civilsamhälle som kämpar för demokrati och rättsstatens principer. Men efter det senaste valet ser vi en oroväckande utveckling. Valobservatörerna har rapporterat om omfattande oegentligheter, inklusive påtryckningar mot väljare, brister i valadministrationen och underminerad trovärdighet för processen som helhet.
Jag besökte Georgien förra året som en del av den svenska OSSE-delegationen. Jag såg hur viktiga dessa frågor är för många georgier. Civilsamhällets representanter och de ungdomar vi träffade talade passionerat om sitt engagemang för EU och demokrati. De ser EU som en framtid där rättigheter, frihet och möjligheter står i fokus - i kontrast till Rysslands auktoritära inflytande. Men samtidigt finns en djup oro och besvikelse. Många känner att EU inte gjort tillräckligt, särskilt efter Rysslands invasion av delar av Georgien 2008.
Vi besökte gränsområdet till Sydossetien där människor lever under svåra förhållanden, splittrade av taggtråd och skiljelinjer som ibland går rakt genom deras hus. Där träffade vi också svenska representanter för EUMM, som gör ett viktigt arbete för att skapa trygghet. Men det arbetet behöver följas av politiska och ekonomiska initiativ från EU.
Herr talman! Det är här Sverige har en central roll att spela. Georgien står inför starka auktoritära krafter, både internt och externt, men det finns fortfarande progressiva krafter och ett civilsamhälle som kämpar för demokrati. De behöver känna att vi står vid deras sida.
Därför vill jag fråga utrikesministern hur hon och regeringen kan säkerställa att de som kämpar för demokrati i Georgien, särskilt det starka civilsamhället, inte känner sig övergivna.
Anf. 85 Carina Ödebrink (S)
Herr talman! Jag tackar Johan Büser för att han lyfter den här viktiga frågan om situationen i Georgien. Jag tackar också statsrådet för svaret. Det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag när det gäller den oroande utvecklingen i Georgien samt behovet av såväl fördömanden och kritik av regimen som det otroligt viktiga stödet för en demokratisk utveckling.
Som ledamot i den svenska OSSE-delegationen var jag också en av valobservatörerna vid höstens val. Jag är även rapportör för OSSE-PF:s tredje kommitté för demokrati och mänskliga rättigheter, så det här är en fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Precis som Johan Büser redogjort för är det tydligt att Georgien under senare år tagit oroande steg i en riktning som leder bort från Europa och EU och bort från demokrati och mänskliga rättigheter. Partiet Georgisk dröm, som har suttit vid makten sedan 2012, följer en auktoritär kurs och iscensatte valet i oktober som ett val mellan krig och fred.
Några delar i den utveckling vi nu ser är den ryska agentlagen, ökad repression mot hbtqi-personer och deras organisationer samt de förändringar i vallagen som innebar slopande av könskvotering av kvinnor på valsedlarna. Det är få kvinnor som representeras på valsedlarna, och frågor som berör kvinnor saknades på den politiska dagordningen vid höstens val.
Georgien har tydlig lagstiftning när det gäller diskriminering på grund av kön eller nationell, etnisk, språklig eller religiös tillhörighet. Landet har även förbjudit diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Trots det kan vi på alla de här områdena se att människor utsätts för påverkan, hot och hat på ett sätt som är helt oacceptabelt.
Precis som min kollega Kadir Kasirga sa genomförde den svenska OSSE-delegationen en fältstudie i Georgien förra året. Vi fick bland annat träffa civilsamhällesorganisationer, medier och andra organisationer.
Jag har en fråga jag vill lyfta särskilt. I går kunde vi läsa i nättidningen EU Observer om de EUmissioner som finns i Georgien. De är de enda kvarvarande civila övervakningsuppdrag som finns i Georgien, och de utgör en viktig stabiliserande kraft i regionen. I december 2024 förlängdes de med ytterligare två år. De här missionernas fortsatta närvaro i Georgien är av otroligt viktig strategisk betydelse för EU när det gäller att övervaka rysk verksamhet i dessa regioner och i Svarta havet. Jag skulle vilja fråga utrikesministern hur hon ser på de här missionernas uppdrag framöver mot bakgrund av den förändring vi ser när det gäller den georgiska regimen och ett närmande till Ryssland. Hur ser statsrådet på detta?
Anf. 86 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Först vill jag tacka Johan Büser för att han har ställt den här interpellationen, som är otroligt viktig. Jag är glad att det finns en stor samsyn i riksdagen. Jag tackar också för viktiga reflektioner från uppdraget som valobservatör, även om de är väldigt nedslående.
Sverige har under lång tid stöttat Georgiens demokratiska utveckling. Precis som Johan Büser sa var Georgien länge ett föredöme i regionen med sina reformframsteg. Det är därför särskilt sorgligt att utvecklingen i Georgien under det senaste året har visat så allvarliga demokratiska bakslag. Under 2024 drev maktpartiet Georgisk dröm igenom flera lagar som begränsar det georgiska civilsamhället och inskränker åtnjutandet av mänskliga rättigheter, precis som interpellanten varit inne på. Lagen om transparens för utländskt inflytande antogs våren 2024, trots presidentens uttryckliga veto. Under hösten antogs lagpaketet om familjevärderingar, som inskränker den georgiska befolkningens och i synnerhet hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga fri- och rättigheter.
Sverige och EU har tydligt markerat mot dessa lagar, och vi kommer att fortsätta göra det. Vi kommer hela tiden att försöka hitta den bästa vägen för att påverka men också för att stötta de demokratiska krafter som finns i Georgien. Vi är väl medvetna om den tydliga ryska påverkan som finns och att man måste ta hänsyn till den. Att säkerställa att pengarna går till rätt aktör är alltid en utmaning, oavsett i vilket land man verkar, men det kan finnas olika typer av utmaningar. Det är någonting som vi hela tiden jobbar med på egen hand men också tillsammans med andra. Här gäller det att följa utvecklingen väldigt nära.
Tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell besökte Tbilisi den 7 maj och var då tydlig med att lagen om transparens för utländskt inflytande inte är i linje med vare sig Georgiens EUambitioner eller unionens normer och värderingar. Han inskärpte också att ett antagande av lagen skulle innebära att Georgien rörde sig bort från sitt uttalade och då gällande mål att närma sig EU. Jag markerade själv tydligt mot det georgiska lagpaketet om familjevärderingar så fort det antogs och påpekade då att det går emot Georgiens internationella åtaganden.
Sverige har också uttryckt stark oro för de oegentligheter inför och under valet i Georgien som bland annat valobservatörer rapporterat om. De uppgifter som pekar på att parlamentsvalet präglades av en mycket ojämn spelplan till Georgisk dröms fördel är naturligtvis oerhört allvarliga. Det skedde omfattande påtryckningar på väljare inför och under valet samt övervakning av väljare på valdagen. Det är alltså svårt att beskriva valresultatet som en spegel av den georgiska folkviljan.
Tillsammans med mina nordiska och baltiska utrikesministerkollegor har jag därför understrukit vikten av att Georgien återupprättar förtroendet för landets demokratiska institutioner. Vi har gått i bräschen i den konstellationen för att sätta Georgien på dagordningen på EU:s utrikesministermöten och införa sanktioner för de ansvariga för våldet mot demonstranter, och det är någonting som vi kommer att fortsätta arbeta för. Det är en väg framåt som jag ser. Men vi ska också fortsätta stödet till Georgiens proeuropeiska krafter.
Enligt opinionsundersökningar är majoriteten av den georgiska befolkningen positiv till EUnärmandet. Därför är det viktigt att Sverige och EU fortsätter att stödja de europeiskt sinnade krafter som fortfarande finns i Georgien, inte minst i civilsamhället, även om inte maktpartiet ger uttryck för detta. Det gör vi genom att utöka vårt stöd till civilsamhällesorganisationer som aktivt arbetar med att bevara europeiska värderingar och principer och driva på i EU för att andra medlemsländer ska göra detsamma.
Allt det som jag precis har uttryckt hoppas jag också svarar på den fråga som Kadir Kasirga ställde om hur vi säkerställer att de proeuropeiska konstruktiva krafterna inte känner sig övergivna.
Anf. 87 Johan Büser (S)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för de initiativ som hittills tagits i fråga om Georgien. Både jag och utrikesministern var dessutom på plats vid OSSE:s ministerrådsmöte på Malta precis före jul. Jag uppskattade att utrikesministern då informerade mig och även att hon i sitt tal från svensk sida i Valletta framförde skarp kritik mot och oro för den utveckling vi ser i Georgien.
Ja, det finns ett stort värde i att vi här i Sveriges riksdag oavsett parti samt som stat inom EU är med och markerar mot den här utvecklingen. Det är positivt att höra att vi har varit pådrivande för att exempelvis lyfta frågan om Georgien i rådet för utrikes frågor, men det är också viktigt att nu och framgent ställa sig frågan: Gör vi tillräckligt?
Jag har tillsammans med kollegorna som också valobserverade i Georgien redogjort för hur vi på nära håll såg hur demokratin hotas när makthavare utnyttjar sina positioner för att begränsa oppositionen och manipulera valprocesserna. I Georgien handlar det inte bara om tekniska problem eller administrativa brister, utan det handlar om systematiska försök att hålla sig fast vid makten på bekostnad av det georgiska folkets rättigheter och dess längtan efter att få komma med i Europeiska unionens gemenskap. Det var också mot bakgrund av det här som valet i höstas underkändes.
Den här gradvisa förändringen i Georgien och denna utveckling i det georgiska samhället har vi kunnat följa under några års tid.
Jag har under de senaste åren i olika kapaciteter besökt Georgien. Där har varningstecknen varit tydliga under en lång tid. Organisationer som Transparency International har varit väldigt tydliga med hur de ser på utvecklingen. Den politiska oppositionen har uttryckt oro under lång tid, liksom civilsamhället, där inte minst hbtq-personer som nämnt far väldigt illa.
Frågan tidigare från kollegan och ledamoten Carina Ödebrink om EUmissionen, som vi ju besökte gemensamt, och dess framtid är också relevant i sammanhanget mot bakgrund av utvecklingen.
Det är tydligt att den nuvarande georgiska regeringen medvetet distanserar sig från EU och våra gemensamma värderingar. Sanktioner mot dem som är ansvariga för våldet mot demonstranter är en viktig signal, men vi måste vara redo att gå längre om situationen fortsätter att förvärras. Man kan överväga bredare sanktioner mot regeringsföreträdare och deras ekonomiska intressen och ytterligare skärpa kraven på att OSSE:s rekommendationer ska implementeras fullt ut.
En annan viktig fråga som vi redan har varit inne på handlar om det långsiktiga stödet till civilsamhället. Jag välkomnar förstås att Sverige har ökat sitt stöd med 25 miljoner kronor, men vi vet att dessa medel kanske inte alltid är lätta att få fram till rätt aktörer. Georgiska organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter står nu under enorm press och behöver mer än bara ekonomiskt stöd. De behöver också politiskt stöd och säkerhet för att kunna verka fritt.
En positiv och viktig kraft i Georgien som har varit väldigt tydlig med att valet inte har varit legitimt och att det georgiska folkets och civilsamhällets intressen står under stark press är presidenten Salomé Zurabisjvili. Hon har så sent som i december träffat representanter för olika stater. Därför skulle jag vilja ställa frågan till utrikesministern om hon i närtid har tänkt sig att träffa Georgiens valda president Salomé Zurabisjvili, om det finns några sådana planer. Jag tror att det skulle vara en viktig signal att träffa henne.
Anf. 88 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Tack, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, för svaret! Det är också glädjande att höra att vi är samstämmiga över partigränserna när det gäller utvecklingen i Georgien.
Som både Johan Büser, Carina Ödebrink och utrikesministern har sagt under debatten uppvisar regeringen i Georgien auktoritära tendenser. Man har inte underlåtit att slå ned på civilsamhället och motverka de progressiva rörelserna. Samtidigt fortsätter Ryssland att utnyttja situationen för att stärka sitt inflytande i regionen.
Herr talman! Trots detta ser jag att det fortfarande finns hopp. Jag vill återgå till det fältbesök som vi gjorde i Georgien förra året, då vi träffade civilsamhället, hbtqi-rörelserna och kvinnorörelserna. De ser fram emot fortsatt stöd från EU, och de ser sin framtid i den europeiska gemenskapen och inte hos Ryssland.
Därför är det viktigt att vi tar deras uppmaning och deras kamp på största allvar. Jag hör att utrikesministern instämmer med detta, och det är glädjande.
Jag vill tacka för debatten, och jag tackar interpellanten Johan Büser för att ha lyft denna viktiga fråga.
Anf. 89 Carina Ödebrink (S)
Herr talman! Jag ska börja med att tacka för en väldigt bra och viktig debatt, och det riktar jag både till mina kollegor och till ministern.
Sverige har i många år varit en av de enskilt största bilaterala givarna till de lokala hbtqi-rörelserna i Georgien. Vi har som land varit avgörande för att säkra mänskliga rättigheter i Georgien. Det är viktigt och bra med en politisk samsyn, både när det gäller att fördöma och att pausa samarbetet med georgiska myndigheter och när det gäller att stödja civilsamhället.
Men om den ryska agentlagen implementeras kommer stöd till civilsamhället att ses som påverkan utifrån. Det kan leda till sanktioner. Hur kommer då samarbetet mellan Georgien och Sverige att påverkas, exempelvis när det handlar om Sida eller om UN Women? Där finns ju ett väletablerat samarbete.
Det är bra att vi i riksdag och regering är överens om stödet till Georgien och om fördömandet av utvecklingen. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har skurit ned på bidragen till det internationella arbetet. Det kanske inte påverkar Georgien i det här läget, men generellt kan det på sikt innebära att arbete inom exempelvis Sida får avbrytas. Vi har redan sett sådant ske. Detta skulle jag gärna vilja höra ministern säga någonting om.
Slutligen uppfattade jag inte riktigt att jag fick ett svar på hur ministern ser på utvecklingen för EUmissionerna när vi nu har en regim i landet som rör sig i en alltmer auktoritär riktning.
Anf. 90 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Den 28 november 2024 meddelade Georgisk dröm att Georgien inte skulle inleda EUanslutningsförhandlingar före 2028 och att man skulle avstå från allt finansiellt stöd från EU under samma period. Detta om något vittnar ju om att Georgisk dröm inte har någon genuin vilja att genomföra de åtgärder som EU har krävt.
Vi instämmer i EU:s kraftfulla fördömande av våldet. Tillsammans med flera andra stater har vi aktiverat Wienmekanismen inom OSSE. Mekanismen innebär att Georgien nu behöver svara på hur mötes- och yttrandefriheten ska säkerställas och hur ansvarsutkrävande kan ske när det gäller våldet mot demonstranter.
Sverige välkomnar också att EUkommissionen har lagt fram ett förslag om att suspendera viseringsfriheten för diplomat- och tjänstepass, och vi ser fram emot den fortsatta behandlingen av detta i rådet. Detta skickar ju en tydlig signal om följderna av Georgisk dröms politik för relationerna till EU utan att det direkt drabbar den övervägande EUpositiva georgiska befolkningen.
Sverige vill också som sagt se sanktioner mot dem som är ansvariga för våldet mot demonstranter, vilket jag också tog upp i rådet. Det är många som står bakom detta, men tyvärr har vi inte den enhällighet som krävs i det här fallet.
Sedan i våras har Sverige också varit pådrivande för att pausa utbetalningarna från den europeiska fredsfaciliteten och EU:s övriga stöd till georgiska statsaktörer. I november meddelade kommissionen att EU hade pausat utbetalningar om 121 miljoner euro som skulle ha kommit georgiska statliga aktörer till del.
Utvidgningskommissionären Marta Kos meddelade på rådet för utrikesfrågor den 16 december att kommissionen nu undersöker hur man kan omdirigera ytterligare medel till civilsamhället och oberoende medier. Detta är viktigt, och det ligger helt i linje med Sveriges inriktning att man ska styra om stödet till det georgiska civilsamhället. Det är också en modell som jag noterar att den georgiska oppositionen har lyft fram som en förebild.
Frågan om EUmissionen tror jag att vi kommer att behöva diskutera framåt. Jag har inga klara besked att ge i dag, men jag ser fram emot att fortsätta diskutera detta.
Det här är ett genuint prioriterat område för Sverige och för det svenska stödet på olika sätt, även för biståndet. Regeringen har inga planer på att prioritera ned detta.
Att träffa presidenten är naturligtvis något som jag gärna gör. Det finns inget inplanerat möte. När det gäller eventuella besök i Georgien ska man ju fundera ganska noga på hur man genomför ett sådant. Man vill ju inte riskera att legitimera Georgisk dröm.
Anf. 91 Johan Büser (S)
Herr talman! Tack, utrikesministern, för det svaret! Jag instämmer helt i behovet av att inte på några sätt legitimera partiet Georgisk dröm med tanke på vad det partiet har visat sig stå för.
Men bortsett från detta är Georgien ett land med stor potential som står vid ett avgörande vägskäl. Vi ser en georgisk regering som väljer att fjärma sig från EU och våra värderingar, men vi ser också ett folk som fortsätter att kämpa för demokrati, frihet och närmare samarbete med Europa.
Det är vår skyldighet att ge dem allt stöd vi kan. Här har Sverige och EU en viktig roll att spela, inte bara genom ekonomiskt bistånd utan också genom att sätta press på den georgiska regeringen och visa att det helt enkelt finns konsekvenser om man bryter mot grundläggande demokratiska principer.
Jag vill avsluta denna interpellationsdebatt med att betona att vårt långsiktiga mål måste vara att hjälpa Georgien att återvända till en demokratisk reformväg. Det innebär att man stöder civilsamhället, fria medier och andra demokratiska aktörer. Och det innebär att EU:s dörr alltid måste vara öppen för länder som är villiga att respektera våra gemensamma värderingar.
Jag vill avslutningsvis tacka ministern för debatten i dag. Låt oss nu fortsätta arbetet gemensamt med att tydligt verka för ett fritt, fredligt och demokratiskt Georgien, som en del av en tryggare värld!
Anf. 92 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Trots att EUnärmandet har avstannat på grund av Georgisk dröms handlingar vill vi verka för att EU ska upprätthålla sitt principiella stöd till Georgiens suveränitet och territoriella integritet.
Sverige är redo att arbeta för Georgiens EUnärmande med alla krafter som genuint ställer sig bakom europeiska värderingar och principer, men från den georgiska regeringens sida måste man återupprätta förtroendet för sina demokratiska institutioner. Man måste häva restriktiv lagstiftning som inte är förenlig med EU:s normer och värderingar och bekämpa desinformation om EU. För att återuppta sitt uttalade mål om att närma sig EU måste Georgien också ta trovärdiga steg för att byta kurs och återuppta reformprocessen.
Georgiska myndigheter måste ta steg i denna riktning, inklusive genom att implementera OSSE:s rekommendationer och överväga möjligheten att anordna nya val baserade på dessa rekommendationer, vilket vi alltså har uttalat tydligt i den nordisk-baltiska kretsen.
Jag vill återigen tacka för debatten. Den är otroligt viktig. Det är viktigt att vi har en stor samsyn mellan riksdagens partier. Inte minst när det handlar om att stå starka mot tydliga påtryckningar från Ryssland är det av ännu större värde att vi just står enade, så detta tackar jag jättemycket för.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2024/25:254 Valet i Georgien och Sveriges agerande inom EU
av Johan Büser (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Georgien, som tidigare har varit ett land med starka ambitioner att närma sig EU, genomförde nyligen ett val som har väckt oro hos det internationella samfundet. Enligt valobservatörernas slutsatser präglades valet av flera oegentligheter, inklusive en bristande respekt för demokratiska principer, påtryckningar mot väljare och problem med valadministrationen. Det konstaterades att vissa delar av processen uppfyllde internationella standarder men att valets trovärdighet underminerades av dessa brister.
Demokrati och rättsstatens principer är centrala värderingar för EU och för Sveriges utrikespolitik. Sveriges engagemang i Östeuropa, inte minst som medlem i EU, bygger på att främja demokratiska reformer och stärka partnerskapet med länder som Georgien. Mot denna bakgrund är det avgörande att valet i Georgien granskas och att Sverige tillsammans med EU agerar för att främja demokrati och säkerställa att de demokratiska principerna efterlevs.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Hur ser ministern på utvecklingen i Georgien, särskilt mot bakgrund av valobservatörernas slutsatser om valet?
- Vilka åtgärder har Sverige, inom ramen för EU, vidtagit efter valet för att säkerställa att Georgien fortsätter på sin demokratiska reformväg?
- Hur avser ministern att arbeta för att stötta civilsamhället och demokratiska krafter i Georgien i ljuset av de rapporterade oegentligheterna?