Utvecklingen för kooperativ vindkraft

Herr talman! Per Bolund har frågat mig dels om jag avser att verka för att uttagsbeskattningen av el från vindkraftskooperativ tas bort, dels om jag avser att verka för att el från vindkraftskooperativ som förbrukas av medlemmarna undantas från uttagsbeskattning på motsvarande sätt som nu gäller för bränsle för uppvärmning av privatbostäder på lantbruksfastigheter. Per Bolund har, mot i stort sett samma bakgrund som han formulerar sina frågor till mig, frågat näringsminister Maud Olofsson om hon avser att verka för att förbättra villkoren för kooperativ vindkraft. Interpellationen har överlämnats till mig. Jag har valt att besvara interpellationerna i ett sammanhang. Den 14 januari 2008 har jag svarat på en fråga från Lars Johansson som liknar de frågor som Per Bolund nu ställer. Som jag då konstaterade är vindkraften en viktig förnybar energikälla. Utbyggnaden stöds via systemet med elcertifikat. Andelsägandet är betydelsefullt, eftersom det kan bidra till en ökad acceptans för utbyggnaden. Några särskilda inkomstskatteregler för vindkraften finns inte. Syftet med reglerna om uttagsbeskattning vid inkomstbeskattningen är att förhindra att företagen undgår avsedd beskattning. Det skulle de kunna göra genom att i stället för att redovisa vinster tillföra sina ägare eller medlemmar vinsterna genom att sälja varor eller tjänster till dem för pris under marknadsvärdet. Lagreglerna om uttagsbeskattning är enligt min mening ändamålsenliga. Jag kan vidare konstatera att kooperativa föreningar och deras ägare redan är skattemässigt gynnade då de till skillnad från aktiebolagen och deras ägare är enkelbeskattade. Jag har inte ändrat uppfattning i frågan, och mitt svar till Per Bolund är därför att jag inte utifrån den information som finns tillgänglig i dag avser att verka för några förändringar med den inriktning som han nämner.

Herr talman! Jag får tacka finansministern för svaret även om jag väl hade hoppats på lite mer eftertanke över skattens effekter i stället för ett närmast automatiskt försvar av uttagsskatten. Det är viktigt att konstatera att den kooperativa vindkraften hittills har spelat en mycket viktig roll för vindkraftsutbyggnaden i Sverige. I Sverige drivs i dag ungefär 10 procent av vindkraften i kooperativ form. Den kö av människor som vill köpa vindkraftsandelar har varit lång. Investeringarna i kooperativ vindkraft har ökat. Bara under 2009 fanns det planer på att öka den kooperativa vindkraften med 20 procent. Den här mycket positiva utvecklingen hotas nu av att Skatteverket anser att den el som medlemmarna i ett vindkraftskooperativ får är för billig. Man planerar därför att ta ut en uttagsskatt på mellanskillnaden mot något slags marknadspris - oklart hur det ska uträknas. Den här extrabeskattningen på kooperativ vindkraftsel får två olika effekter. För det första minskar lönsamheten i att bli medlem i ett vindkraftskooperativ kraftigt. Troligen kommer kostnaden totalt sett till och med att bli högre för kooperativ vindkraft än för reguljär el på marknaden. För det andra kommer medlemmarna i ett kooperativ inte längre att kunna vara garanterade ett visst pris. Tidigare har det varit en stor fördel att man har haft kontroll på alla kostnader och därmed varit garanterad ett stabilt pris under en lång tid. Nu kommer uttagsskatten att variera, eftersom marknadspriset på el som man jämför mot varierar. Därmed kommer också elpriset för kooperativ vindkraft att variera. Sammantaget tror jag att det här kommer att leda till att underlaget helt dras bort från den kooperativa vindkraften. Ingen kommer längre att vara villig att ta den risk det innebär att avsätta tusentals kronor i ett kooperativt vindkraftsprojekt när man inte ens vet hur den framtida ekonomin ser ut för det. Herr talman! När jag skrev mina interpellationer var det med allvarliga farhågor. Jag hoppades trots allt att investeringarna ändå skulle fortsätta. Men jag har nu i dagarna varit i kontakt med ledningen för O 2 Vindel som är det största vindkraftskooperativet i Sverige, och de bekräftar nu att tillströmningen av nya medlemmar har tvärdött. Det är ingen som i dag vill gå in i ett kooperativt vindkraftsprojekt för att man inte vet hur skattereglerna ska tolkas. I stället för den planerade kraftiga ökning av kooperativ vindkraft som vi alla hoppades på riskerar vi att få en minskning. Det här skulle regeringen enkelt kunna ändra på genom att ändra reglerna för hur den kooperativa vindkraften beskattas och se till att till exempel ge kooperativ vindkraft undantag från uttagsskattningen. Det finns i dag undantag från uttagsbeskattning. Till exempel lantbrukare som odlar bränsle på gården och som eldar i sitt privathus med det slipper uttagsskatt. Man skulle kunna använda precis samma behandling för vindkraftskooperativ. Det är den politiska viljan som saknas. Herr talman! Jag vill säga att det finns starka skäl för att göra ett sådant undantag eller att ändra på reglerna för uttagsskatten. Jag vill hävda att Skatteverket i sina analyser har tagit fel, att man inte har räknat på rätt sätt. Man har inte tagit hänsyn till att medlemmarna gör en egen investering och därmed tillsammans står för kapitalkostnaden för vindkraftverken. Vindkraft kännetecknas av att det är en väldigt stor kapitalinvestering men att det därefter är väldigt billiga driftspriser. Då är det självklart att ett kooperativ där medlemmarna tar kapitalkostnaden kan leverera billigare el än ett kommersiellt bolag som tar både kapitalinvesteringen och driftskostnaden. Därmed borde det vara rimligt att delägarna i ett kooperativ får billigare el eftersom de avstår från alternativa vinster de skulle kunna få för de pengar de har investerat. Jag vill fråga finansministern om han inte anser att det stämmer att det är rimligt att man får utdelning för den investering som man har gjort.

Herr talman! Den här frågan har varit oerhört het under de senaste tre fyra månaderna för en som jobbar inom skatteutskottet. Jag kan konstatera att det här med uttagsskatt inte är något nytt. Gällande rätt säger som så att den som överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet ska uttagsbeskattas. Det är precis det som O 2 Vindel kritiserar i det här sammanhanget. Då kan man fundera på vad marknadsvärdet är. Ja, det är det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten hade bjudits ut på en marknad på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. Man säger också att det inte ska få finnas någon intressegemenskap mellan säljare och köpare. Det är det här som Skatteverket har grundat sitt ställningstagande på. Man menar på att det finns en intressegemenskap i det här sammanhanget. Det är väl ganska naturligt att det är det, för annars skulle man inte ha gått in i kooperativet. Beträffande alternativen för föreningar kan man säga att priset till medlemmarna är affärsmässigt motiverat. Eftersom det innebär en inbesparad levnadskostnad blir den skattefri hos medlemmen. Det här har vindkooperativen menat gör att uttagsbeskattning inte ska ske. Men beskattning av en kooperativ förening ska ske åtminstone en gång. Precis om finansministern sade är kooperativen enkelbeskattade, medan andra är dubbelbeskattade. Då finns det två möjligheter, som jag ser det. Det ena är en vanlig försäljning till marknadspris och en utdelning på detta. Då tar man ut ett marknadspris, och så skickar man över vinsten till medlemmarna, som ska betala 30 procents kapitalvinstskatt på den delen. Det andra alternativet är uttag, då man får en avkastning in natura. Då ska man naturligtvis också beskattas för detta, för annars finns inte någon beskattning över huvud taget i verksamheten. Som jag ser det är det rimligt att man betalar skatt åtminstone en gång i det här sammanhanget. Samtidigt ska man ha klart för sig att vi ska stimulera vanliga människor att ta ansvar och visa engagemang. Där delar jag interpellantens syn. När jag gjort mina värderingar fram och tillbaka konstaterar jag att det här inte är någon enkel fråga men kommer ändå fram till att uttagsbeskattningen bör finnas kvar. Det är som sagt den enda beskattning som finns inom en kooperativ förening. Därför vill jag instämma i det finansministern säger på slutet, nämligen att den uppfattning som finns i dag gäller. Sedan får vi följa frågan framöver, men jag ser det inte som lämpligt att göra ytterligare ett undantag vad gäller uttagsbeskattning. Det får i så fall ske i andra former. I dagsläget tycker jag att man bör lägga fast att uttagsbeskattningen ska finnas kvar.

Herr talman! Det sker nu en planering för en mycket kraftig utbyggnad av vindkraft i Sverige. Sverige är på många sätt särskilt lämpat för det. Vi har betydande tillgångar till vattenkraft. När det blåser har man en möjlighet att låta vattnet ansamlas och dra nytta av vindkraften och sedan kombinera vatten och vind på ett sätt som är väldigt effektivt. Det planeras nu för 10 terawattimmar. Energimyndigheten har ett uppdrag att titta på möjligheter till en utökning. Men vi ska alltså öka vindkraften från 1,4 terawattimmar till 10 terawattimmar de kommande åren. Det är naturligtvis glädjande. Det finns mycket starka skatteincitament och starka ekonomiska incitament för denna utveckling. Sverige har världens högsta CO2-skatt. Vi har skärpt den nu genom att ta bort en del av undantagen, vilket är samhällsekonomiskt effektivt eftersom man minskar CO2-utsläppen i de sektorer där det är minst kostsamt att göra det. Vi har naturligtvis anledning, inte som Miljöpartiet att driva upp CO2-skatterna till himlen, men att gradvis och vid tillfälle återkomma till den skatten. Det är en bra skattebas som bör utnyttjas. Vi har de gröna certifikaten, en lösning som när jag diskuterar den i Ekofinsammanhang ofta lyfts fram som ett effektivt och väl fungerande sätt att bidra till ökade vindkraftsinvesteringar. Vi har nedsatt fastighetsskatt för vindkraftsverk, och vi har därtill en miljöbonus. Det är alltså ett brett batteri av åtgärder för att ge starka ekonomiska incitament för utbyggnad av vindkraften. Vi har det på plats, och det kommer att ha effekt de kommande åren, det är jag övertygad om, särskilt som vi kommer att få förändringar och översyn när det gäller planeringsbestämmelser kring vindkraftverk. Detta tycker jag att vi ska glädjas åt. Det vore fantastiskt om vi om 10, 15, 20 år till betydande del kunde ha vår energiförsörjning från en så utomordentlig, förnybar energikälla som jordrotation. Då kommer vi till frågeställningen om kooperativa föreningar. Jag kan inte annat än att säga att jag delar Jörgen Johanssons syn. Det är rimligt att vi tar ut skatt någon gång. Jag är inte någon anhängare av omfattande beskattning, men jag är definitivt anhängare av att vi ska ta ut skatt av de näringar och verksamheter som bedrivs i Sverige. Kooperativa ekonomiska föreningar är enkelt beskattade. De kan göra avdrag för utdelningen. Då kan man ställa sig frågan: Varför är det så? Jo, det är därför att man har fört resonemanget att kooperativa föreningar inte drivs i vinstintresse. Därmed uppstår ett allvarligt bekymmer i Bolunds resonemang. Det är alltså inte så att om man investerar pengar i en kooperativ förening ska man inte ha samma avkastning som man har på en investering i ett aktiebolag. En del av själva idén med särbeskattning är att vi har antagit att dessa bolag inte drivs i vinstintresse. Det blir naturligtvis orimligt att säga att vi ska ha ett avkastningskrav som vi ska ha kompensation för därför att vi har investerat kapital. Har man det resonemanget ska verksamheten i övrigt beskattas som övrig näringsverksamhet, och då ska vi inte ha enkelbeskattning utan dubbelbeskattning. Följaktligen måste vi ha en uttagsbeskattning. Man ska inte kunna ta ut nyttigheter ur ett bolag utan att betala skatt för detta. Vi ska inte missgynna kontant lön. Kontantlöneprincipen bör vara grundläggande för skattesystemet. Vi ska också komma ihåg att det i alla sammanhang finns starka särintressen i skattepolitiken. Det finns grupper som vill undkomma skatter eller skaffa sig förmåner som gör att de kan få en ekonomisk vinning. Detta gäller naturligtvis på alla områden. Jag tycker att det är viktigt att vi som politiker är medvetna om att det finns grupper som försöker tillskansa sig en väldigt låg beskattning.

Herr talman! Jag kan börja med att konstatera att Anders Borgs himmel ligger väldigt lågt om han tycker att Miljöpartiets skatter är uppe i himlen. Jag tycker också att det är olyckligt när man här försöker måla upp en bild av att vindkraftskooperativ inte betalar några skatter. Det är långt från sanningen. De är beskattade, även om man kallar dem enkelbeskattade. Men precis som för all annan el betalar man energiskatt, elcertifikatsavgift och moms även för vindkraftsproducerad el. Självklart betalar alltså även vindkraftkooperativ skatt. Jag tycker att mina motdebattörer kommer med konstiga jämförelser. Det måste göras rimliga jämförelser. Om jag väljer att bygga ett eget vindkraftverk på gården är det ingen som kräver att jag ska betala någon uttagsskatt för den el som levereras till mitt eget hem. Men om jag däremot väljer att gå samman med några grannar och tillsammans med dem startar ett kooperativ och driver ett vindkraftverk och använder elen därifrån, då ska vi helt plötsligt beskattas för elkonsumtionen. Jag skulle vilja att finansministern förklarar för mig varför delägande i vindkraftverk ska missgynnas i jämförelse med helägande i vindkraftverk. Var ligger rimligheten i det? För två liberala själar som finansministern och mig borde det väl vara så att det är upp till den enskilda individen själv att välja om man vill producera elkraft på egen hand eller om man vill göra det tillsammans med andra och att staten inte ska lägga sig i den frågeställningen? Problemet och dilemmat som jag ser är att om regeringen väljer att inte ändra regelverken kommer frågan antagligen att dras i långbänk. Skatteverkets beslut riskerar att överklagas i domstol. Om Skatteverket slår till med en uttagsskatt på 2008 års inkomster kommer besked om det att komma i höst när deklarationerna har granskats. Därefter kan det bli flera år med överklaganden innan det blir klargjort hur lagstiftningen egentligen ska tolkas. Risken är då överhängande att utbyggnaden av andelsbaserad vindkraft kommer att gå i stå under hela denna långa period om inte några politiska klargöranden kommer dessförinnan. Jag vill också påpeka att just i detta läge när vi är inne i en djup finanskris är denna uttagsskatts effekter extra olyckliga. Anders Borg målar upp en bild av att vindkraftsbranschen blomstrar och att det kommer att ske enorma investeringar. Det är inte de signaler som jag får. Vi ser redan i dag att det är svårt att få loss kapital för att göra stora investeringar i förnybar energi på grund av att vi har en finanskris. Men just där är kapitaltillskottet från andelsägare, privatpersoner som vill gå in i ett kooperativ, en nisch där det fortfarande finns vilja kvar att tillföra kapital. Då är frågan: Varför ska man stoppa flödet av privat kapital till vindkraft mitt under en finanskris där just kapital är en bristvara? Borde man inte snarare gynna och underlätta detta? Jag vill hävda att reglerna för uttagsbeskattning bryter mot regeringens egna ambitioner om att öka vindkraftsproduktionen i Sverige kraftigt. Jag tycker att det är oförståeligt hur man med ena handen kan planera för ökad vindkraft, medan man med den andra handen försämrar och faktiskt förstör förutsättningarna för samma vindkraft. De människor som är villiga att ta en ekonomisk risk och ligga ute med många tusen kronor för att samtidigt också förbättra miljön borde väl tackas och hjälpas i stället för att motarbetas som Skatteverket nu gör på ett sätt som tydligen regeringen ställer sig bakom? Kan finansministern åtminstone tänka sig att följa denna fråga noggrant och att förbereda sig för att göra eventuella förändringar om det visar sig att vindkraftsutvecklingen inom vindkraftskooperativen nu kommer att tvärdö?

Herr talman! Jag är den förste att ha en positiv syn på kooperativ som företeelse. När vi diskuterar eventuella undantag är det förmodligen mer till skada än till nytta. Men jag skulle ändå vilja redogöra för situationen för exempelvis ett vindkraftskooperativ. Samtliga, oavsett om det är kooperativ, ekonomiska föreningar eller aktiebolag, får betala en energiskatt på 28 öre per kilowattimme. De får betala en elcertifikatsavgift på 6,3 öre, och man får givetvis också betala mervärdesskatten på 25 procent. Har man en produktionskostnad på 13 öre och marknadspriset är 39 öre ska man alltså betala en uttagsskatt på 26 öre. Denna uttagsskatt är 26,3 procent minus en formel vad gäller statsskuldsräntan - 80 procent två år tidigare - och så vidare. Men det gör i storleksordningen 6 öre. Man hamnar alltså på en jämförelsesumma på 19 öre mot marknadspriset på 39 öre. Det är alltså trots allt 20 öre billigare per kilowattimme. Jag tycker ändå att det är rimligt att man även för denna typ av verksamheter betalar skatt åtminstone en gång. Det är egentligen det som vi talar om, medan bolag, aktiebolag och ekonomiska föreningar får betala två gånger. Därför håller jag med om finansministerns skrivning i slutet av sitt svar, nämligen att det utifrån den information som finns tillgänglig i dag är detta som gäller.

Herr talman! Låt oss börja med frågeställningen om var himlen ligger. Det har sysselsatt människor. Miljöpartiet vill höja skatten på koldioxid med 2 kronor - 25 miljarder i samlade skattehöjningar. Därtill säger man nej till de åtgärder som vi vidtar för att minska koldioxidutsläppen och vill så att säga föra hem sju och ett halvt ton av dessa åtgärder. Ska vi göra det med det mest effektiva instrumentet som med stor sannolikhet är koldioxidskatten får vi ett bensinpris på 20 kronor. Det är klart att det är väldigt högt. Jag tycker att det vore att ta i utöver vad som är rim och reson. Sedan kommer vi naturligtvis gradvis i olika steg under åren att behöva göra höjningar av koldioxidskatten. Det är jag övertygad om. Vi kommer att ha mer beskattning på koldioxid i framtiden än vad vi har i dag. Men när det ska göras och när hushållen har råd med det ska vi väl ta i den takt som konjunkturen och den ekonomiska utvecklingen ger grund för. Låt oss ta jämförelsen med de kooperativa verksamheterna. När man driver en näringsverksamhet, oavsett i vilken form det görs, är det centralt att vi har kontroll på vilka uttag ur verksamheten som görs därför att vi ska ha kontantlöneprincipen som grund för hur vi beskattar. Vi ska beskatta vinster och löner på ett sådant sätt att man inte tar ut förmåner i sin verksamhet oavsett om det är fråga om produkter, bilar, egen konsumtion, resor och vad man nu kan pula in i bokföringen i olika sammanhang. Det är centralt att vi håller ordning på detta så att vi har struktur i skattesystemet där uttagsbeskattning sker. Sedan har vi frågeställningen om enkelbeskattning. Kooperativa föreningar får göra avdrag när de betalar ut ersättning. De får göra det på utdelning så länge den står i proportion till insatsen, och de får göra det för laginsatser. Det betyder att de är enkelbeskattade. Beskattningen sker i detta sammanhang vid uttagsbeskattning. Tar man bort den har vi gått från dubbelbeskattning i normal näringsverksamhet till ingen beskattning. Det är inte rimligt med ingen beskattning. Det rimliga är att vi har ett väl fungerande skattesystem och att näringar bär sina delar av bördorna. Ska vi då noggrant följa detta och fundera på utbyggnaden av vindkraft i Sverige? Det ska vi absolut göra. Jag tycker att det är en självklarhet att vi noga följer det. Vi har högt satta ambitioner från den här regeringen att förstärka de förnybara inslagen i vår energiförsörjning. Återigen är det många instrument som kan spela en viktig roll där. Även om vi inte ska till himlen tillsammans finns det naturligtvis skäl att i detta sammanhang titta också på en CO2-beskattning. Vi har de gröna certifikaten som är en viktig del av detta. Vi har fastighetsskatten. Det är alltså alldeles självklart att vi mycket noggrant ska följa frågeställningen. Vill vi ha ett starkt tredje förnybart ben i energiförsörjningen måste vi noggrant följa utvecklingen för att säkra att detta ben också kommer till stånd.

Herr talman! När det gäller himlens belägenhet tycker jag att finansministern borde lyssna på sin kollega sir Nicholas Stern som konstaterar att om vi inte gör insatser nu, och dessutom kraftfulla insatser, kommer de kostnader som vi alla kommer att råka ut för att verkligen hamna uppe i himlen. Då ligger den himlen långt över de kostnader som finansministern pratar om att Miljöpartiet förespråkar. Jag beklagar att det från finansministerns sida inte finns någon förståelse för nödvändigheten av att ändra dessa skatteregler. Jag önskar att finansministern skulle följa just effekten av uttagsskatten, inte vindkraftsmarknaden totalt sett. Det är effekterna på den kooperativa vindkraften som bör följas noggrant, att analysera ifall de effekter som en sådan här beskattning kan få är rimliga. Det skulle jag verkligen önska att regeringen och finansministern gjorde. Jag tycker fortfarande att den rimliga jämförelsen är mellan att jag bygger ett vindkraftverk på min egen tomt och använder elen från den och att jag väljer att tillsammans med några grannar bygga ett vindkraftverk och använda elen från den. Jag kan inte se att det skulle finnas någon stor skillnad i hur staten ser på det förfarandet. Därmed tycker jag att det också är rimligt att inte ta ut en extraskatt om några väljer att producera el tillsammans i stället för att göra det var och en för sig. Det är tråkigt att man från regeringens sida uppenbarligen inte väljer att prioritera vindkraftsutbyggnaden på det sätt som den förtjänar. Vi vet att den ekonomiska kris som vi har i dag kommer att lägga krokben för investeringar i bland annat förnybar energiteknik, och i det läget skulle jag verkligen önska att man tydligt kunde markera att det inte är ett bra läge att börja ta ut en skatt på vindkraft som tidigare inte tagits ut. Därför önskar jag att regeringen kunde agera och se till att reglerna ändras så att man får möjligheter att bedriva vindkraftskooperativ på rimliga villkor.