Utveckling och välfärd i Västerbottens landsbygdskommuner

Herr talman! Sara Gille har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att säkerställa att små landsbygdskommuner i norra Sverige, såsom Dorotea, får rätt förutsättningar att utvecklas och stärkas och vilka insatser jag och regeringen planerar för att stödja näringslivet och arbetsmarknaden i dessa kommuner.

Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges alla landsbygdskommuner. Regeringen anser att hela Sverige ska fungera och att villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet ska stärkas.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har de generella statsbidragen till kommunsektorn förstärkts med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna är permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har medel avsatts för en ersättning till kommuner med vindkraftsetableringar. Fördelningsnyckeln för ersättningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 28 juni 2024 om en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i de norra länen kommer att pågå under lång tid och kräver långsiktighet och uthållighet. Strategin innehåller insatser inom sju områden som regeringen bedömer som särskilt viktiga för att nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen ska gå i takt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som ytterligare ett led i arbetet med att stödja landsbygderna genomför Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för närvarande en översyn av den samlade landsbygdspolitiken. Syftet är att lägga fram förslag som ska stärka landsbygdernas förutsättningar.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen dessutom har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69). Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret på min interpellation.

Frågan om Sveriges små landsbygdskommuners framtid är avgörande, inte bara för dem som bor där utan för hela landet. Norra Sverige har många kommuner som spelar en central roll för nationens välstånd. Skogsbruk, livsmedelsproduktion och energiförsörjning är helt beroende av att dessa kommuner fungerar.

Den pågående industriella omställningen i norr kan vara en stor möjlighet, men den kan också förstärka de utmaningar som inlandskommunerna har. Många av dessa kommuner står inför samma problem. Befolkningen minskar stadigt eftersom unga flyttar dit där jobb och utbildningar finns. Samtidigt kämpar kommunerna med hög kommunalskatt eftersom färre skattebetalare ska finansiera samma välfärd. När skatten blir för hög och arbetsmöjligheterna begränsade fortsätter människor att lämna kommunerna, vilket försvagar deras ekonomi ännu mer.

Förutom ekonomiska utmaningar är det även stor brist på infrastruktur och samhällsservice. Det är svårt att upprätthålla vård, skola och kollektivtrafik när resurserna inte räcker till. Många inlandskommuner har långa avstånd till sjukvård. I vissa fall kan det vara flera timmars bilfärd till närmaste förlossningsklinik. Detta är en oacceptabel situation för de människor som väljer att bo och verka i dessa områden.

Min egen hemkommun Dorotea är ett tydligt exempel. Dorotea är Sveriges minsta kommun sett till invånarantal och har en av landets högsta kommunalskatter. Samtidigt är det långt till sjukvård och andra samhällsfunktioner. Exempelvis är det 14 mil till närmaste BB i Lycksele. Om det är stängt, vilket händer periodvis, blir resan ännu längre. Det tar drygt fem timmar att ta sig från Hemavan till Umeå. Sådant här skapar en stor otrygghet för invånarna och bidrar till att många familjer väljer att flytta till större städer där vården är mer tillgänglig. För några år sedan fick jag själv barn, och jag vet hur det är att vänta barn och veta att man kanske inte hinner ta sig till BB. Den oron är fruktansvärd.

Herr talman! Jag ser att regeringen har gjort insatser och att statsbidragen har stärkts med 16 miljarder kronor. Det är välkommet, men det löser inte grundproblemet. Kommunernas långsiktiga utveckling kan inte enbart bygga på generella bidrag. Vi behöver en politik som skapar bättre förutsättningar för företag, jobb och service.

Därför frågar jag ministern: Hur ser regeringen på behovet av riktade åtgärder för att stärka arbetsmarknaden och företagslivet i små landsbygdskommuner? Vilka konkreta insatser planeras för att vända den negativa trenden med utflyttning och höga kommunalskatter i dessa kommuner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vill se en politik som skapar förutsättningar för en levande landsbygd där människor kan bo och arbeta utan att behöva flytta till en storstad för att få ett drägligt liv.

Herr talman! Sveriges landsbygder ser väldigt olika ut; det måste man ha med sig när man diskuterar landsbygdsfrågor. Faktum är att det är fler som flyttar ut från Stockholms län än som flyttar in. Många ser värden i att inte bo i stora städer, värden som är viktiga för dem.

Precis som ledamoten säger producerar landsbygden många av de produkter och varor som vi som inte bor på den direkta landsbygden dagligen behöver. Jag tänker framför allt på mat men också på energi, som många gånger produceras just där. Därför tycker jag att en viktig åtgärd är det som jag nämnde i min inledning, nämligen ersättningen vid vindkraftsetableringar. Det är ett litet sätt.

Under 2023 och 2024 satsade vi 300 miljoner kronor på att stärka vården på landsbygden, en satsning som fortsätter även 2025. Vi beviljade också Norra sjukvårdsregionförbundet medel för 2019–2025 för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv.

Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 angett att myndigheten ska förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna.

En viktig del i arbetet med att stärka landsbygden är att stödja också de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna i serviceglesa landsbygder. Många gånger är det ju dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna på landsbygden som erbjuder många andra tjänster, såsom post, apotek och systembolagsombud. Där är varje serviceställe oerhört viktigt.

Vi har genomfört en reformering av reduktionsplikten som bidragit till att dieselpriset är närmare 10 kronor lägre än vid toppen under föregående styre, vilket framför allt har gynnat invånare på landsbygden, inte minst i Norrlands inland.

För perioden 2018–2027 finns 75 miljoner kronor per år avsatta för en satsning på 30 socioekonomiskt eftersatta kommuner. Det handlar framför allt om kommuner på landsbygden, däribland flera kommuner i norra Sverige. Som jag nämnde har det efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 avsatts medel för vindkraftsetablering. Detta är aktuellt inte minst för många landsbygdskommuner i norra Sverige.

Det generella företagsklimatet och en aktiv näringspolitik är självfallet centralt för att alla företag och verksamheter ska kunna blomstra, oavsett om de befinner sig på landsbygden, i glesbygden eller i lite mer centrala delar och städer.

Herr talman! Ministern har lyft upp flera satsningar som regeringen gör. Det gläder mig mycket, och jag är tacksam för dem.

Det största problem som våra kommuner har är att de dräneras på både människor och resurser. Ungdomar flyttar till storstäderna eftersom jobben och utbildningarna finns där. Många vill egentligen stanna kvar, men när möjligheterna saknas blir valet enkelt: De flyttar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt ser vi att företag tvekar att etablera sig i inlandskommunerna. En viktig faktor är bristen på infrastruktur. Vägar och järnvägar är avgörande för transporter, men många mindre kommuner har eftersatta vägar och begränsad kollektivtrafik. Det påverkar både arbetsmarknaden och företagens möjligheter att växa.

Kompetensbristen är en annan utmaning. När unga flyttar försvinner också den arbetskraft som företagen behöver för att expandera. Dessutom är kostnaderna för verksamheter ofta högre i inlandet än vad de är i större städer, vilket gör det svårt att konkurrera och locka investeringar.

Inlandskommunerna i Västerbotten och Norrbotten har generellt högre kommunalskatt än riket i övrigt. Det beror på att färre skattebetalare ska finansiera samma välfärd. När skatten blir för hög väljer många att flytta, och kvar blir de äldre i befolkningen och en ännu mer ansträngd ekonomi. Denna negativa spiral måste brytas.

Att industrisatsningarna i norra Sverige skapar jobb är jättepositivt – vi är glada för dem – men vi ser samtidigt en oroande trend där utvecklingen framför allt gynnar större städer längs kusten. Ska inlandet fortsätta att leverera råvaror och energi till resten av landet utan att få något tillbaka?

För att vända den negativa utvecklingen behövs riktade insatser. Staten bör överväga ekonomiska incitament för företagsetableringar i inlandskommunerna, såsom skattereduktioner och investeringsstöd. Det behövs också större stöd till utbildning och kompetensförsörjning i dessa områden så att både företag och arbetskraft har incitament att stanna kvar och utvecklas lokalt.

Om vi menar allvar med att hela Sverige ska fungera måste vi se till att inlandskommunerna inte bara kan hantera utmaningarna utan också får ta del av de möjligheter som den ekonomiska utvecklingen skapar.

Jag vill fråga ministern: Vad exakt gör regeringen för att säkerställa att hela norra Sverige och inte bara kuststäderna får ta del av investeringarna i nyindustrialiseringen? Finns det planer på att skapa starkare ekonomiska incitament för att företagsetableringar ska kunna ske i inlandskommunerna?

Det räcker inte att hoppas på att investeringarna ska sippra ned till de små kommunerna, utan vi måste säkerställa att de också gör det.

Herr talman! Hur gärna jag än skulle vilja svara på alla frågor tror jag att det är bäst att jag håller mig till mitt område. Därför blir jag kanske något mer generell i svaren om de explicita näringslivssatsningarna, som till en del inte ligger på mitt bord.

Mycket av det som ligger på mitt bord handlar i grunden om företagande, primärt skogsbruk och jordbruksföretagande. Där skulle jag ändå säga att vi i regeringen och samarbetspartiet gör stora och avgörande satsningar för att våra jordbrukare och skogsägare, som många gånger är motorerna på landsbygden, ska få en bättre tillvaro. Det jobbar måhända inte jättemånga direkt på mjölkgården eller i skogsbruksföretaget, men kringtjänsterna är många gånger betydligt fler än dem som jobbar på själva stället. Det blir olika servicetjänster och hantverkartjänster runt omkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att vi i den senaste budgeten tydligt pekar ut att vi tror på svenskt jordbruk och svenskt skogsbruk. För första gången på väldigt länge väljer vi att öka medlen till den gemensamma jordbrukspolitiken och den svenska strategiska planen så att ytterligare 750 miljoner kronor går till våra svenska bönder. Vi tittar också på nya reformer för den strategiska planen med mera.

Jag tror att det måste vara nyckeln till och drivkraften som gör att det blir fler människor på landsbygden. Det går inte att skicka bidrag för att få liv i landsbygden, utan det måste ske genom företagande och människors engagemang. Allt hänger ihop. Man kan alltid ha en diskussion om hönor och ägg, men om människor har en utkomst och råd att bedriva sin verksamhet och bo på en plats finns det också underlag för butiken, skolan och vården.

Jag tror att det är viktigt att konstatera att vi kommer att ha olika nivåer av service beroende på var i landet man bor. På samma sätt som den boende på Södermalm inte kan sticka näsan utanför dörren och helt plötsligt befinna sig i en tyst och vacker skog kommer det inte att finnas ett 7Eleven eller en vårdcentral bakom varje träd på landsbygden. Detta är inte främmande för dem som väljer att bo där – de vet om det.

Förutsättningarna måste dock vara rimliga, och man måste känna att man får valuta för sina skattepengar och att det finns en grundservice som gör att man kan ha ett gott liv i hela Sverige.

Herr talman! Det är tydligt att jag och ministern delar ambitionen att hela landet ska fungera och att det finns en medvetenhet om de utmaningar som många små kommuner i norra Sverige står inför. Ministern har rätt i att allt inte bara handlar om att ge mer pengar, utan det handlar också om drivkraft.

Jag hoppas ändå att regeringen framöver kan fokusera på konkreta åtgärder som stärker dessa kommuner långsiktigt. Jag vill gärna lyfta fram tre områden där fortsatta insatser är avgörande.

Man måste se till att satsningarna i norra Sverige når även de mindre inlandskommunerna för att säkerställa att hela regionen får ta del av den ekonomiska utvecklingen.

Man måste underlätta för företagandet och arbetsmarknaden i glesbygd. Ekonomiska incitament som skattelättnader och etableringsstöd kan faktiskt göra stor skillnad.

Man måste också stärka den grundläggande samhällsservicen. Utan god tillgång till vård, skola och infrastruktur finns det inget bra samhälle över huvud taget, och då vill folk helt enkelt inte bo där.

Jag ser fram emot att följa regeringens arbete på detta område och att vi tillsammans fortsätter stärka förutsättningarna för våra landsbygdskommuner.

Sverigedemokraterna kommer att fortsätta arbeta för en politik som gör det möjligt att leva och arbeta i hela Sverige, och jag hoppas att vi kan ha en fortsatt god dialog om dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen har ett samlat fokus, och det är att villkoren för att leva, bo och verka i hela Sverige ska stärkas. Oavsett var man bor i landet ska man kunna skapa sig ett gott liv, och vi är en regering för att hela Sverige ska fungera.

Jag vill tacka för en bra diskussion här i kammaren i kväll. Jag är säker på att vi har anledning att återkomma till de här angelägna frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.