Utsläpp i svenska vatten

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att säkerställa att Sveriges beredskap i fråga om miljöräddning är modern och även klarar hybridoljor och hur jag planerar för att Kustbevakningen ska kunna genomföra sitt uppdrag, som innebär nya kompetenser, ny teknik och möjligen ny materiel. Vidare har hon frågat mig vilka arbetsuppgifter jag anser att Kustbevakningen kan prioritera bort för att kunna både hålla budget och genomföra sitt uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ur miljö- och säkerhetsperspektiv av stor vikt att effektivt kunna övervaka och skydda Sveriges hav, kustområden och större insjöar. Kustbevakningen är en central aktör inom området och har till uppgift att utföra miljöräddningstjänst och annan räddningstjänst till sjöss samt bedriva sjöövervakning.

För sitt uppdrag har Kustbevakningen ett stort antal fartyg stationerade på ett tjugotal kuststationer längs Sveriges kust, Vänern och Mälaren samt flygplan stationerande på en flygkuststation i Nyköping.

Kustbevakningen analyserar löpande den förändrade hotbilden och vilken förmåga som behövs för en effektiv miljöräddningstjänst och miljöövervakning till sjöss nu och i framtiden. Myndigheten har exempelvis identifierat att vissa nya typer av bränslen som transporteras eller används som drivmedel till sjöss medför att ny teknik och metodik behövs vid miljöräddningsoperationer. I detta arbete samverkar Kustbevakningen med andra ansvariga myndigheter och även med sina motsvarigheter i EU och i grannländer.

Regeringen har sedan 2018 tillfört Kustbevakningens anslag cirka 140 miljoner kronor, med syfte att upprätthålla och stärka myndighetens verksamhet och förmåga. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 att anslaget för Kustbevakningen ökas med 30,5 miljoner kronor och beräknar motsvarande tillskott per år 2023 och 2024. Anslagsökningen syftar bland annat till att stärka myndighetens förmåga till miljöövervakning och miljöräddningstjänst till sjöss samt att bidra till EU:s gränsbevakning och fiskerikontroll till sjöss.

Inom ramen för sitt uppdrag utvecklar Kustbevakningen löpande sin förmåga i takt med omvärldsutvecklingen och vidtar de åtgärder som behövs för att bedriva en så effektiv verksamhet som möjligt. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen för att säkerställa Sveriges förmåga till miljöövervakning och miljöräddningstjänst till sjöss.

Fru talman! Jag besökte Kustbevakningen för några veckor sedan och fick reda på att det är ett problem med de nya hybridoljorna. De fäster inte på länsarna på samma sätt som så kallad gammal petroleumolja. De blir alltså kvar i vattnet. Man upplever det som att de kan bli vaxartade eller som att de helt enkelt blir kvar i vattnet.

Kustbevakningen har miljöräddningstjänst till sjöss, och vid ett eventuellt utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen är det de som har uppdraget att ta hand om det. Det blir ganska svårt att ta upp någonting om man inte har verktyg eller materiel för det.

En studie som norska Kystverket gjorde 2017 visade att det även där fanns problematik i fråga om att ta upp hybridoljan. Ungefär 80 procent av handelssjöfarten använder sig i dag av nya lågsvavliga bränslen, där hybridoljan utgör en stor del. Vi vet dock inte hur stor andel det är. Även här i Sverige har man konstaterat att hybridoljan är svår att ta upp, vilket gör att Kustbevakningen i sin helhet har en väldigt begränsad förmåga att utföra en effektiv miljöräddningsoperation om hybridoljorna skulle vara med i en olycka, eftersom våra upptagningssystem är anpassade för petroleumolja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker att en fråga som skulle behöva belysas mer genom forskning är hur de löses upp även i vattenmassorna över tid, hur stor risken är för kontaminering även där och hur den skulle se ut.

Även i den här debatten är jag alltså ute efter att vi behöver ha tillräckligt bra skydd och kontroll av vårt vatten. Därför har jag frågat ansvarig minister vilka initiativ han har tagit för att säkerställa att Sveriges beredskap i fråga om miljöräddning är modern och även klarar hybridoljor. Ministern blir mig dock svaret skyldig.

Fru talman! Min poäng i svaret är att Kustbevakningen ständigt måste följa en förändrad hotbild, det vill säga när det kommer nya drivmedel eller annat kan förutsättningarna för Kustbevakningens arbete förändras. Det är det som sker just nu.

Jag har ingen annan uppfattning än interpellanten. Det här är en ny utmaning för Kustbevakningen och inte bara i Sverige utan även i våra grannländer och i hela EU. Det finns i dag inte någon riktigt effektiv teknik och metodik vid utsläpp av bränsle med lättare fraktioner.

Myndigheten ser därför över sin förmåga att läktra och mellanlagra de här nya fartygsbränslena så att utsläpp i vatten kan begränsas. Man försöker titta på att utveckla den här nya förmågan i samarbete med EU och våra grannländer. Man deltar i projektet Imaros, som drivs av det norska Kystverket och som syftar till att ta fram kunskap om hur de här nya bränsletyperna ska kunna omhändertas. Den här nya hotbilden är också huvudtemat på den nationella konferensen om oljeskadeskydd som arrangeras av Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd. MSB är sammanhållande och Kustbevakningen är värdmyndighet för årets konferens.

Man jobbar alltså hårt med frågan, men det är inte första gången som nya fenomen uppstår som Kustbevakningen och andra myndigheter måste hantera.

Fru talman! Vi har haft ett flertal debatter om just Kustbevakningen där jag faktiskt också tidigare har sagt att jag inte tycker att regeringen har hörsammat Kustbevakningens rop på hjälp. De har alltså fått fler och fler uppgifter men inte mer pengar. De har heller inte fått några direktiv om vad som ska plockas bort från to do-listan.

Ministern berättar nu att regeringen satsar 30,5 miljoner på Kustbevakningen. Det var jättebra, men de äskade ju 74 miljoner, varav 33 miljoner var till personalkostnader och 34 miljoner till fossilfri drift, till exempel.

Med regeringens budgetsatsning på mindre än hälften av det som myndigheten har äskat kvarstår min fråga: Vilka arbetsuppgifter anser statsrådet att Kustbevakningen kan prioritera bort för att både kunna hålla budget och genomföra sitt uppdrag?

Är det så att den rödgröna regeringen vill ge myndigheten ett free card vad gäller fossilfri drift, eller är det den fossilfria driften som är så viktig att myndigheten inte kommer att ha råd med personal?

Kustbevakningen skriver i sitt äskande att för att kunna möta de krav som ställs på myndigheten behöver de utöka antalet årsarbetskrafter med 150 personer under budgetunderlagsperioden 2022-2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är, fru talman, om ministern och regeringen egentligen har någon plan eller om de smashar upp allt de kan på en onödig familjevecka i budgeten i stället för att på allvar ta ansvar för vår miljö och krisberedskap.

Fru talman! Regeringen är väldigt tydlig med att vi måste gå mot fossilfrihet. Det måste gälla våra myndigheter. Men när det gäller just Kustbevakningens omställning till en fossilfri fartygsflotta är det en ganska omfattande omställning som kommer att ta väldigt lång tid att genomföra. Den omhändertas inte av de budgetsatsningar som är presenterade av regeringen nu, kopplat till myndigheten.

Man kan alltid diskutera exakt hur mycket pengar en myndighet ska få i anslag. Jag kan väl bara avslutningsvis konstatera att regeringen ger myndigheten ungefär 30 miljoner kronor i ökade anslag, vilket var vad interpellanten hävdade att Moderaterna föreslog att myndigheten skulle få i vår förra debatt för bara någon vecka sedan.

Fru talman! Mycket har hänt sedan vi hade den förra debatten. Till exempel har ju ni lagt fram en ny budget, och det har såklart även Moderaterna för avsikt att göra. Vi får väl återkomma till den delen.

Som vi har varit inne på tidigare är personalsituationen inom Kustbevakningen ansträngd, vilket också har haft en direkt påverkan på förmågan. Under sammanlagt 75 dygn med för få miljöövervaknings- eller kombinationsfartyg har Kustbevakningen inte haft en tillfredsställande beredskap och närvaro till sjöss. De klarade heller inte målen för inställelsetid vid 22 procent av årets miljöräddningsoperationer.

Jag tänker att det kan få förödande konsekvenser om fel sorts olycka händer, om man kan uttrycka sig så, och vi får väldigt skadliga stora utsläpp. Det blir svårigheter när man inte kan genomföra planerad ordinarie verksamhet.

Min avslutande fråga till ministern blir: Hur ska Kustbevakningen förväntas vara en viktig aktör i att bygga upp vårt totalförsvar när de inte ens ges förutsättningar att fullgöra sitt grunduppdrag?

Fru talman! Kustbevakningen är en unik myndighet med en unik förmåga att agera till havs och till sjöss. Få andra myndigheter kommer ens i närheten.

Detta innebär också att den här myndigheten får hjälpa till för samhällets bästa i ganska många olika avseenden och har flera viktiga ben att stå på. Ett av de benen är naturligtvis det civila försvarets utveckling men också stödet till det militära försvaret i händelse av krig.

Regeringen har hjälpt till med stora ekonomiska satsningar på olika sätt för att rätta till en del av de stora underskott och problem som fanns i myndigheten. Nu har vi annonserat att vi för nästa år föreslår 30 nya miljoner kronor till myndigheten, men det är rimligt att myndigheten hela tiden tvingas till svåra avvägningar och till att bestämma sig för vilken typ av verksamhet som måste prioriteras inom ramen för det uppdrag man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har stort förtroende för att ledningen för Kustbevakningen hanterar detta efter bästa förmåga. Förhoppningsvis blir det lite lättare när man får 30 nya miljoner kronor nästa år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.