Fru talman! Robert Hannah har frågat mig om det finns skäl att tillsätta en utredning om asylprövningen för hbtq-personer.
För den svenska regeringen är det självklart att värna principen om alla människors lika värde och säkerställa respekt för den enskilda människans frihet och värdighet. Vår syn på arbetet med att motverka diskriminering och intolerans gentemot hbtq-personer delas inte av alla. Runt om i världen ser vi exempel på hur hbtq-personers grundläggande rättigheter kränks när deras frihet och säkerhet hotas. En del av dem flyr sitt hemland.
Den lagstiftning vi har i Sverige ger ett bra skydd för asylsökande som tillhör denna kategori. Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning har rätt till skydd som flykting. Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden har gett ytterligare vägledning för hur hbtq-personers asylskäl ska utredas och bedömas. Med tiden har också detta kommit till uttryck i rättspraxis.
Asylsökande hbtq-personer är en särskilt utsatt grupp. Stigmatisering i hemlandet kan till exempel medföra svårigheter att framföra fullständiga asylskäl för myndighetspersoner. Det är givetvis av stor vikt att Migrationsverkets personal har rätt kompetens för att möta personer som befinner sig i en sådan situation.
Migrationsverket har genom åren genomfört en rad insatser för att höja medarbetarnas kompetens i hbtq-frågor och säkra den rättsliga kvaliteten i asylärenden som rör hbtq-skäl. Under 2013 gjorde Migrationsverket en granskning och analys av ärenden där sexuell läggning eller könsidentitet hade åberopats.
Myndigheten konstaterade att det fanns brister i handläggningen. En särskild handläggningsordning med hbtq-specialister inrättades 2013. Arbetssättet har fallit väl ut och följs upp kontinuerligt för att förbättras och utvecklas. Samtidigt finns det förbättringsområden och behov av fortsatt fördjupad uppföljning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen är angelägen om att Migrationsverkets utvecklings- och utbildningsarbete fortsätter. Därför innehåller regleringsbrevet för Migrationsverket 2015 ett uppdrag om rättslig kvalitet i asylärenden där hbtq-skäl åberopas. Migrationsverket granskar nu behovet av utbildningsinsatser för nya hbtq-specialister och vidareutbildning för redan verksamma specialister.
Mitt svar blir att det i nuläget inte finns skäl att tillsätta en utredning av regelverket. Jag följer dock frågan noggrant och är beredd att vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att säkerställa en rättssäker asylprövning för hbtq-personer och ett fortsatt utvecklingsarbete på området hos Migrationsverket.