Utökad tid för att starta eget företag

Herr talman! Magnus Persson har frågat mig om jag tänker verka för att förslag läggs fram om att utöka tjänstledigheten för att starta eget från sex månader till minst ett år.

Ett av regeringens mål inom arbetslivspolitiken är att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Arbetstagares behov kan bland annat tillgodoses genom rätten att vara ledig från anställningen för att bedriva näringsverksamhet. Enligt lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet har en arbetstagare rätt till sådan ledighet under högst sex månader. Det finns dock inget hinder för att en arbetsgivare och en arbetstagare kommer överens om en längre ledighet.

Regeringen ansåg vid införandet av lagen att sex månader är en väl avvägd tid som en grundrättighet efter en sammanvägning av arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen. Regeringen gör i dag ingen annan bedömning. Regeringen har således inga planer på att ändra i lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

Regeringen arbetar aktivt för ett gott näringslivsklimat. Regeringen har bland annat genomfört ett antal åtgärder för att underlätta för den som vill starta företag. Det finns tillgång till information och rådgivning från såväl privata aktörer som offentliga, såsom Almi Företagspartner AB och Tillväxtverket. Information och tjänster utvecklas kontinuerligt och nås bland annat via den myndighetsgemensamma portalen verksamt.se.

Sedan den 1 januari 2020 har även kravet på aktiekapital i privata aktiebolag halverats till 25 000 kronor. Regeringen arbetar också kontinuerligt för att förenkla för företagare och överlämnade i september 2021 till riksdagen skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. Genom detta beslutade regeringen om mål för förenklingspolitiken som skapar förutsättningar för ett konkret förenklingsarbete framöver. Regeringen har vidare remitterat betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen, som bland annat innehåller ett antal förslag till konkreta förenklingar av regelverk för mikroföretagande.

Regeringskansliet bereder nu förslagen. Därutöver är betänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för företagare - enklare och mer förutsägbart nu ute på remiss.

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret, även om jag hade hoppats på ett mer konkret svar.

Svaret handlar mest om åtgärder för ett bra företagsklimat, och det tycker vi är bra. Det ser jag inga problem med. Det var dock inte det som var tanken med min interpellation, som handlar om hur man ser på att anpassa regelverket till hur arbetsmarknaden ser ut i dag och var framtidens jobb skapas. Det är ju ingen hemlighet att det är småföretagen som står för de jobben.

År 1998 när man tog beslutet om sex månaders tjänstledighet såg arbetsmarknaden helt annorlunda ut än vad den gör i dag. Industrierna dominerade, och långt fler än i dag hade ett riktigt jobb att gå till och inte ett subventionerat.

Herr talman! Nu ser vår arbetsmarknad ut som den gör, och vi behöver lyfta på varenda sten. Att då erbjuda dem som startar ett företag en längre period och längre trygghet ökar också incitamenten för att man ska lyckas, samtidigt som det skapar vägar in på arbetsmarknaden för andra individer.

Vi vet att morgondagens jobb finns hos småföretagen. För mig och många andra känns det därför naturligt att utveckla regelverket i den riktning som arbetsmarknaden utvecklas. Tjänstledighet från ett jobb skapar även jobb till någon annan, men när tjänstledigheten är sex månader avstår företagen oftast från att ta in någon ny. Vid tolv månaders tjänstledighet får däremot ofta en person ett vikariat, något som ofta är första steget in på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsministern får gärna förklara varför man från regeringens sida anser att regelverket från 1998 fortfarande ska gälla och inte revideras trots de enorma förändringarna på arbetsmarknaden. Antalet personer som vill starta företag ökar ju enormt, och de upplever att sexmånadersgränsen är ett problem.

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Det är ett spännande ämne. Jag håller med ministern om att det har gjorts en del saker, till exempel sänkt aktiekapital vilket jag tycker är jättebra, inte minst för att aktiebolag alltid är tryggare och säkrare än ett enskilt företag.

Ministern nämner också beredningar och skrivelser som regeringen har tagit fram. Mycket av det är också bra. När det gäller den kritik som har riktats mot just förenklingsarbetet och möjligheten för fler att starta bolag har ministern naturligtvis rätt i att det är lätt att starta bolag. Problemet är att skapa lönsamhet i bolagen på lång sikt. Det är det som är själva utmaningen. Man brukar prata om att det kanske tar ett par tre år innan företaget blir lönsamt. Om en person då inte har ett kapital att börja med krävs det mycket uppoffring, energi, kraft och långa nätter för att få det här på fötter.

Vi i Sverigedemokraterna menar att tolv månader också är för kort tid i normala fall, även om det är bättre än sex månader. Vi vill gärna se att vi får fler småföretagare eftersom det är småföretagen som skapar jobb, precis som min kollega nämnde. Fyra av fem jobb skapas ju av små och medelstora företag.

Åter till skrivelserna och beredningen är den kritik som har riktats mot regeringen kopplat till dessa åtgärder att det är lite för lite och att det saknas konkreta målsättningar för just det här förenklingsarbetet. Det är mer av visioner och tankar än konkreta målsättningar. Jag menar att mål är helt centralt för att uppnå det man vill uppnå.

Jag tror att det var IFAU som kom med en rapport för några år sedan där man hade utrett vem som anställer vem på den svenska arbetsmarknaden. Det man kom fram till som var väldigt intressant var att personer som är födda i ett annat land har en högre tendens att anställa människor från andra länder. Det fanns en hel del olika teorier om varför det är så, och med tanke på att vi har en enorm långtidsarbetslöshet och väldigt många människor som står långt från arbetsmarknaden, inte minst människor som är födda utanför Europa, menar jag att det vore ganska logiskt att förenkla för småföretagare. Att förenkla för människor att starta egna verksamheter snarare än att lägga pengar på arbetsmarknadsåtgärder som kostar väldigt mycket men ger väldigt lite tillbaka är en vinst för staten.

Jag är nyfiken på att höra hur arbetsmarknadsministern resonerar kring detta. För mig är den logiken väldigt enkel, och jag tror att ministern tycker detsamma. Därför undrar jag varför man inte väljer att satsa mer på småföretagare än exempelvis på subventionerade anställningar. Det är en genuin fråga.

Herr talman! Jag delar Magnus Perssons och Alexander Christianssons uppfattning att Sverige behöver fler företag. Det ska vara lätt både att starta och driva företag i Sverige. Det är oerhört viktigt att våra företag är välmående, för det är på det sättet vi också kan skapa fler jobb. Det är så vi kan säkerställa vårt välstånd över tid, så det är klart att det här är oerhört centrala frågor.

När det gäller den konkreta frågan i interpellationen om längden på tjänstledighet för att starta eget handlar det i grunden om att göra en avvägning mellan olika intressen. Dels handlar det såklart om arbetsgivarens intresse av att kunna planera och bedriva sin verksamhet, dels handlar det om arbetstagarens intresse av att få tillräckligt med tid för att kunna starta upp sin verksamhet.

Denna avvägning är svår, men vi har inte sett att det finns skäl att ändra på den tidsgränsen i dag. Rätten gäller sex månader, men det är ingenting som hindrar att en anställd i dialog med sin chef begär att få längre tid, vilket kan beviljas om arbetsgivaren gör den bedömningen.

Allt detta är förstås en avvägning, precis som mycket på svensk arbetsmarknad. Som arbetsmarknadsminister ser jag hur viktigt det är att vi har en väl fungerande arbetsmarknad där vi kan väga arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen och skapa de bästa förutsättningarna för nya jobb och fler företag som ska vara både lätta att starta och enkla att driva.

Herr talman! Min kollega Alexander Christiansson tog lite udden av min replik med sitt anförande. Men det jag hänger upp mig lite på är varför regeringen inte är beredd att ens titta på att anpassa regelverket. Vi måste ju vara väldigt överens om att arbetsmarknaden i dag absolut inte ser ut som den gjorde 1998. Då kunde man i ett brukssamhälle som det jag kommer ifrån gå ned och knacka på dörren på fabriken och få jobb om man inte ville läsa vidare. Så ser det inte ut i dag.

Vi har ett enormt utanförskap i dag. Vi har nästan de högsta arbetslöshetssiffrorna i EU med nästan 180 000 personer som är långtidsarbetslösa. Allt färre personer med ett reguljärt arbete ska försörja fler. Det går åt fel håll i Sverige. Jag tror att vi är 10 miljoner invånare i Sverige, och ungefär 5,2 miljoner har ett reguljärt arbete. Det är helt fel utveckling.

Varför ser regeringen det som ett problem att titta på detta? Det här skulle gagna alla. Det skulle framför allt öka sysselsättningen och ge dem som vill starta företag chans att göra det. Visst kan man utöka ledigheten i samråd med sin arbetsgivare, men då har man inte den trygghet som man skulle ha med ett lagstadgat förslag. Jag vill bolla detta vidare till ministern. Varför ser man så stora problem med det här?

Jag vet ju att det finns falanger inom socialdemokratin som kanske är lite emot företagande. Så har det alltid varit. Och det finns samarbetspartier som inte tycker om företagande. Jag hoppas dock inte att det här är en ideologisk fråga. Jag vill gärna få svar från ministern på varför man inte så gärna vill titta på det här. Det har gått lång tid sedan 1998, och det ser helt annorlunda ut i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är helt uppenbart att vi delar bilden av småföretagarnas roll för tillväxten. Det är när man kopplar det till arbetslösheten och till att vara en arbetsmarknadsåtgärd som det finns en viss skillnad, så som jag uppfattar det. Varken jag, min kollega Magnus eller Sverigedemokraterna som helhet menar dock att man löser alla problem bara genom att förlänga möjligheten att få starta företag. Så är det naturligtvis inte, utan det här är en liten detalj i ett stort pussel. Vi menar att den ändå är en viktig del. Det är tillväxt, innovation och jobbskapande som vi vill komma åt genom det här.

I det förslag som vi har lagt på bordet om de som är yrkesverksamma och vill starta en verksamhet handlar det inte bara om en förlängning av den tid som man ska ha möjlighet att vara ledig eller de förutsättningar man kan få för att starta sitt företag, utan det handlar också om ersättningen. Enligt oss ska man under den här perioden kunna få en ersättning som ungefär motsvarar a-kassan. Vi har också varit öppna för att se över möjligheten att ge det som ett fördelaktigt lån. Där har vi dock inte riktigt landat än. Kontentan är att vi ser detta som en central arbetsmarknadsåtgärd.

Man kan inte vara överens om allting. Det är väl därför vi har demokrati och ett parlament. Jag nöjer mig med ministerns svar och tackar för möjligheten att ta upp den här frågan.

Herr talman! Jag delar Magnus Perssons bild av att arbetsmarknaden verkligen har förändrats sedan 1998. Det är stor skillnad i dag mot hur det såg ut för 23 år sedan.

Regeringen är givetvis beredd att se över regelverk när arbetsmarknaden förändras och när det finns behov av att göra förändringar. Ett tydligt bevis på det är de förslag som vi kommer att lägga fram på riksdagens bord under våren. Genom dem förändrar vi lagen om anställningsskydd för att öka flexibiliteten för arbetsgivarna och samtidigt öka tryggheten för löntagarna. Tillsammans med detta lägger vi fram ett historiskt stort omställningspaket som kommer att ge löntagare på svensk arbetsmarknad möjligheter att ställa om under hela sitt yrkesliv. Man ska kunna studera upp till ett år med ungefär 80 procent av sin lön.

Detta gör vi för att vi ser att arbetsmarknaden förändras. Det finns stora behov av att göra regelverksförändringar och att komma med nya reformer. Jag ser även att det ökar möjligheterna för löntagare på svensk arbetsmarknad i dag att kunna pröva företagande. Man ska kunna ställa om och bli företagare eller gå en extra utbildning för att sedan starta ett eget företag.

Regeringen är givetvis beredd att fortsätta utveckla arbetsmarknadspolitiken och se till att människor får möjlighet att ställa om, vidareutbilda sig och starta företag. Vi vill se fler växande företag som skapar jobb och som skapar välstånd i Sverige.

Herr talman! Jag håller med om mycket av det som arbetsmarknadsministern säger. Vi ska vända på varje sten för att skapa jobb. Och jag tycker att det hade varit en väldigt liten sten att vända på om man skapade en åtgärd som helt enkelt bara handlade om att förlänga ett åtagande. Det hade gynnat väldigt många.

Enligt Tillväxtverket kan ungefär 50 procent av svenskarna tänka sig att starta ett företag, men bara runt 10 procent gör det i slutändan. Det stora hindret är att man anser att sex månader är för kort tid. Man känner sig inte trygg i sin strävan att bilda ett företag. Jag hoppas att regeringen verkligen lyssnar på det här och tar det med sig.

Vi har en arbetsmarknad som ser annorlunda ut och som kommer att se annorlunda ut. Vi kommer aldrig att återgå till den gamla arbetsmarknaden, så som den såg ut förr i tiden, på grund av digitaliseringen med mera. De enkla jobben finns inte. De är bortrationaliserade i dag. Det finns inga sådana inom industrin. Även om man ofta talar om de enkla jobben kommer de aldrig att komma tillbaka.

Vi har därför enorma problem på svensk arbetsmarknad när det gäller hur vi ska få in alla de människor i sysselsättning som står utanför arbetsmarknaden i dag. Det är inget problem som bara vår generation kan hantera, utan detta problem kommer även efterföljande generationer att få arbeta med.

Det är bara att beklaga att regeringen inte lyssnar på detta. Det är småföretag och fler företag vi behöver. Som Alexander sa tidigare är det här bara en arbetsmarknadsåtgärd för oss. Det handlar om att göra allt för att skapa fler jobb.

Herr talman! Regeringen arbetar aktivt för att främja ett gott näringslivsklimat. Som jag nämnde tidigare har vi vidtagit en rad olika åtgärder och också fattat beslut för att underlätta för dem som vill starta företag. Det handlar om alltifrån rådgivning och information till den som vill starta eget till minskade krav på aktiekapital i privata aktiebolag och bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Det här är oerhört viktiga frågor. Små och medelstora företag har en avgörande roll i omställningen på svensk arbetsmarknad.

Till skillnad från Magnus Persson ser jag stora möjligheter på svensk arbetsmarknad. Vi ska inte glömma bort att det just nu skapas tusentals nya jobb, inte minst i alla de nya gröna industrier som växer fram runt om i Sverige. Dessutom är de arbetslösa på Arbetsförmedlingen hundra tusen färre än när det var som värst under pandemin. Det finns också ett väldigt stort behov hos många arbetsgivare av att anställa.

Vi har dock två utmaningar. Den ena gäller långtidsarbetslösheten. Många står långt ifrån arbetsmarknaden och har inte den kompetens som efterfrågas. Därför måste vi sätta in mer utbildning och göra fler insatser för att ge människor stöd, men också ställa krav, för att få dem i arbete.

Den andra gäller matchningsfrågan. Vi måste verkligen se till att de behov som finns hos arbetsgivare att anställa matchas med de kompetenser som finns. Därför blir det nya omställningspaketet och de reformer som regeringen lägger fram oerhört viktiga nycklar för att säkerställa att arbetsgivare kan anställa den kompetens de behöver och att människor får ett eget arbete och en egen försörjning.

Med det sagt och med dessa utmaningar är dock framtiden ljus på svensk arbetsmarknad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.