Utökad matematikundervisning

Herr talman! Erik Bengtzboe har frågat mig hur länge högstadieeleverna ska behöva vänta på mer matematikundervisning.

Jag instämmer i Erik Bengtzboes problembeskrivning av de sedan 1990-talet fallande resultaten i matematik. Det är en trend som måste brytas. Internationell forskning stöder sambandet mellan utökad undervisningstid och kunskapsresultat.

Undervisningstiden i matematik utökades för elever i årskurs 1-3 i form av ytterligare 120 timmar i grundskolan och motsvarande skolformer från och med höstterminen 2013. En ytterligare utökning av undervisningstiden är föreslagen i propositionen Ytterligare undervisningstid i matematik, proposition 2015/16:149. Där föreslås att den minsta totala undervisningstiden utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskolan och att den ökade undervisningstiden ska användas för ämnet matematik i årskurs 4-6. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli innevarande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen och Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna kom i februari 2015 överens om att samtal ska föras om grundskolans timplan mot bakgrund av Statens skolverks förslag om en ny reglering av timplanen. Sådana samtal har påbörjats och inbegriper frågan om ytterligare undervisningstid i matematik för årskurs 7-9.

Undervisningstiden har betydelse, men forskning pekar också på vikten av lärarnas undervisningsskicklighet som den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsinhämtning och resultat. Kvaliteten i undervisningen är alltså minst lika viktig som kvantiteten. Lärares tid att förbereda och skapa kvalitet i undervisningen är avgörande. Genom att stärka lärarnas kompetens i matematik och matematikdidaktik genom fortbildningssatsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet II i kombination med utökad undervisningstid i ämnet kommer fler elever att få möjlighet att nå kunskapskraven även i mellan- och högstadiet. Regeringen har också tillsatt utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti, som lämnar sina förslag till regeringen i början av hösten 2016.

Minskningen av antalet obligatoriska nationella prov är exempel på en av regeringens insatser för att öka tiden för lärarna att skapa kvalitet i undervisningen. Vidare har regeringen tillsatt utredningen Översyn av de nationella proven för grund- och gymnasieskolan, om att ytterligare minska antalet obligatoriska nationella prov och att digitalisera desamma. Betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning är nu ute på remiss.

Jag vill i sammanhanget också lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2016 och i 2016 års ekonomiska vårproposition aviserade en nationell samling för läraryrket. Den nationella samlingen har från regeringens sida ett tydligt fokus på att öka attraktiviteten i läraryrket, bland annat genom insatser för en höjning av lärares löner, kvalitetssatsningar på lärar- och förskollärarutbildningarna, kompetensutveckling för lärare, investeringar i mer personal i skolan och andra åtgärder som ger läraren bättre möjligheter att ge varje elev en undervisning av god kvalitet.

Sammantaget genomförs en rad insatser för att höja de svenska elevernas kunskapsresultat i matematik både genom utökad undervisningstid och stärkt undervisningskvalitet.

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!

Jag måste dock inleda med att påminna statsrådet om fjärrundervisningen. Alliansens och Moderaternas kritik mot regeringens restriktiva hållning och teknikfientliga inställning till fjärrundervisningen var ju tydlig redan när lagstiftningen uppdaterades för ett år sedan. Så det är ju ingenting som är så att säga nypåfunnet och som inte hade gått att lösa, trots Lagrådets kritik. Vi hade kunnat ta tag i den frågan för nästan 18 månader sedan.

Likväl ska jag gå vidare och diskutera matematik. Sverige lider kraftigt av bristande matematikkunskaper. Det leder till en kunskapsbrist som får allvarliga konsekvenser. Matematik är inte ett ämne bland andra ämnen. Matematik är en grundsten för att tillgodogöra sig annan utbildning. Matematik är en nyckel för att klara av andra ämnen i skolan och för att kunna utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Matematik är inte heller ett ämne bland andra när det gäller problematiken för svenska skolelever att ta sig igenom skolsystemet med goda resultat. Bristande matematikkunskaper är i dag den enskilt vanligaste orsaken till att man fallerar i och som omöjliggör för att få gymnasiebehörighet. En av tio elever når inte gymnasiebehörigheten på grund av att man inte klarar av matematiken.

Sverige sticker här ut. Sverige har låga resultat i matematik och dessutom en negativ trend för kunskapsresultaten i matematik. Där sticker vi ut negativt jämfört med andra länder. Sverige sticker också ut i fråga om undervisningstid i matematik. De kunskapsluckor som har uppstått har inte uppstått i ett vakuum, utan det går att se en tydlig koppling till undervisningstiden.

Om man jämför svenska elever i årskurs 8 med motsvarande elever i andra EU- och OECD-länder har svenska elever mer än 20 timmar mindre matematik. I årskurs 4 har man 40 timmar mindre matematik. Vi vet dessutom att detta är teoretiska siffror, eftersom det även finns utmaningar i den svenska skolan med lärarlösa lektioner och inställda lektioner. Alla elever får inte det stöd som de önskar.

I svensk politik har vi länge pratat om dessa utmaningar. Det är knappast någonting som är en nyhet med tanke på att vi har haft sjunkande kunskapsresultat ända sedan 80-talet, sett till de faktiska resultaten. Även om vi pratar om dessa frågor, även om OECD hyllar oss för att vi har en stor samstämmighet inom politiken när det gäller att se och uppmärksamma problemen, har vi helt ärligt inte levererat.

Vad är då nyckeln? Hur ska vi då höja kunskapsresultaten, framför allt i matematik? Bra lärare är självfallet det som är enskilt mest avgörande. Därför är Matematiklyftet och annat viktigt, men det spelar inte så stor roll om man inte får ordentlig undervisningstid med lärare. Undervisningstiden behöver utvidgas.

Under sina åtta år började Alliansen att bygga ut matematikundervisningen när vi kunde identifiera att Sverige halkade efter när det gäller undervisningstiden. Vi utökade undervisningstiden i de lägsta åldrarna. Därefter har riksdagen beslutat om att utöka undervisningstiden i både mellanstadiet och högstadiet och också finansierat det. Nu kommer regeringen äntligen med förslag om utbyggnad i mellanstadiet, men högstadiet får fortfarande vänta.

Vad är det som statsrådet väntar på? När får vi se statsrådet gå från ord till handling?

Herr talman! Om fjärrundervisningen vill jag bara till protokollet föra att jag anser att Erik Bengtzboes beskrivning är inkorrekt. Vi gick så långt som det var möjligt att gå med det beredningsunderlag som var framtaget av den föregående regeringen. Lagrådet ansåg att beredningstvånget inte var uppfyllt i den ganska svåra frågan om hur man arbetar med entreprenadfrågor. Vi hade absolut inte kunnat gå längre än det som lades fram inför riksdagen för drygt ett år sedan.

Till frågan som interpellationen handlar om. Vi utökar undervisningstiden i matematik enligt den plan som ursprungligen lades fram av den föregående regeringen. De elever som fick mer matematik i ettan börjar nu fyran till hösten och kommer då att få mer matematik. Vi för nu samtal om hur vi ska göra med kraven på utökad matematik också i högstadiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som mitt svar handlade om och som jag också hör Erik Bengtzboe säga är att det gäller både undervisningstid och undervisningens kvalitet. OECD:s studier av Sverige är väldigt tydliga i detta. Man ställer inte bara frågan till eleverna om hur många timmars undervisning de får utan också vilka typer av problem som de ställs inför i matematikundervisningen. Sverige sticker ut, och det är inte positivt. Det är en av förklaringarna till att vi inte får de goda resultat som vi behöver i matematik.

Det är självklart att vi måste göra de investeringar som krävs för att matematiklärare ska kunna nå sin fulla potential och få de bästa förutsättningarna för sitt arbete. Mer undervisningstid är en del av detta, men det är inte det hela. Det handlar också om att man ska kunna utvecklas kollegialt i samverkan med andra, att den kompetens som finns inom den svenska lärarkåren ska spridas och att lärare ska få den tid som de behöver för att kunna förbereda sina lektioner och skapa kvalitet i undervisningen.

I dag presenterade regeringen en delredovisning av nationell samling. En del av de frågor som har diskuterats sedan Lärarlönelyftet presenterades är hur man ska minska lärares administrativa arbetstider och öka deras möjligheter att skapa kvalitet i sin undervisning.

Herr talman! Fina ord i all ära, och det är få saker av det som presenteras på DN Debatt i dag som jag har invändningar emot. Det är bra att det finns ambitioner för svensk skola och även hos den nuvarande regeringen att fortsätta att utveckla svensk skola. Min och Moderaternas uppfattning är att den ambitionsnivån behöver höjas. Det gäller både på vilket sätt regeringen väljer att arbeta och vilken tidshorisont som man talar om.

Statsrådet återkommer till dessa utredningar och förslag som skjuts på framtiden, och vi är nu snart halvvägs genom den här mandatperioden. Hur många gånger måste statsrådet Fridolin bli omvald för att det ska bli en ordentlig leverans av saker och ting? Jag förstår att han gärna vill bli omvald, helst många gånger om. Den viljan tänker jag inte ta ifrån honom, men vi behöver höja ambitionsnivån när det gäller utvecklingstakten i svensk skola. Det duger inte att vänta.

Varje enskilt år som regeringen inte genomför reformer om utökad matematikundervisning, trots att riksdagen har beslutat om det, är det 12 miljoner undervisningstimmar i matematik som fryser inne. Det är 12 miljoner undervisningstimmar som hade behövts.

Beträffande ambitioner och fina ord, hur långt sträcker sig statsrådets och regeringens ambitioner? Jag förstår att regeringen tycker att det är viktigt att vi har bra lärare. Jag tror inte att det finns någon företrädare i denna kammare eller någon annanstans i Sverige som tycker att vi skulle klara oss med sämre lärare eller som inte tycker att det behövs ännu bättre lärare för framtiden.

Jag tolkar statsrådets svar så att man tänker följa upp den föreslagna utbyggnaden av matematikundervisningen som Alliansen fastlade under sin tid och därefter har beslutat om med en majoritet i riksdagen. Men är man villig att gå längre?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet målar upp en bild av att den bristande matematikundervisningen - i både tid och kvalitet - är ett problem som hämmar svenska elevers möjlighet att ta vara på sina chanser i livet. Hur långt är regeringen villig att gå?

Sverige halkar efter, och då krävs det att man verkligen vågar prioritera. Det är klart att vi kan stå här och debattera, och det är många saker som vi kan vara överens om, men det krävs också att man går till handling. Alliansen är redo att göra det. Moderaterna är redo att göra det. I vår senaste skuggbudget sköt vi till miljarder för att just möjliggöra mer undervisningstid i matematik och i andra ämnen. Det vore väldigt välkommet om den nuvarande regeringen även i framtiden tycker att det vore en god idé att tycka om Moderaternas förslag om utökad matematikundervisning. Ett löfte om det skulle sannerligen vara spännande för framtiden.

Herr talman! Det här är kanske inte ett omdöme som Erik Bengtzboe kommer att bära med den ära som jag vill iklä det, men, Erik Bengtzboe, du är just nu den bästa oppositionsföreträdare en utbildningsminister kan tänka sig. Det du säger är: Gör det ni säger att ni ska göra, gör det fortare och gör det mer! Och ja, det vill vi! Vi kämpar på för att göra precis de insatser som interpellationssvaret handlar om - både utöka undervisningstiden i matematik och säkerställa att vi har de metoder och verktyg som krävs för att lärarna ska kunna utvecklas av varandra. Det är inte fina ord att utöka undervisningstiden med 105 timmar i mellanstadiet, vilket kommer att ske efter hösten. Det är handling. Det kommer att märkas för mattelärarna och de elever som undervisas i matematik.

Erik Bengtzboe frågar hur långt vi är beredda att gå. Vi vill utveckla permanenta fortbildningsinsatser i form av nationella skolutvecklingsprogram. Det innebär att Matematiklyftet, som i Alliansens tappning var en tillfällig satsning, nu är permanentad som en del av en nationell struktur och därmed kommer att fortsätta finnas. Vi säkerställer insatser för att lärare ska få mer tid för sitt uppdrag. De svåra prioriteringar som bland annat innebär ett minskat antal obligatoriska nationella prov och kommande digitalisering ger mer tid för lärare att förbereda lektioner. Vi gör också stora insatser för att höja lärares löner och på andra sätt öka attraktiviteten i läraryrket, så att fler vill bli lärare, vilket är själva grunden för att kunna utöka undervisningstiden. Ska vi utöka undervisningstiden måste vi ha lärare som kan undervisa under den tiden, och i dag har vi en stor lärarbrist, inte minst i ämnet matematik.

Det är mycket gott att som utbildningsminister ha en utbildningspolitisk debatt i den här kammaren som handlar om att man vill göra mer, göra saker snabbare och lägga mer pengar. Jag hade önskat att situationen sett ut så också tidigare. Vi har mötts flera gånger då jag har kunnat konstatera att antalet pedagogiska medarbetare i svensk skola minskade ganska drastiskt under föregående regering. Nu har vi i stället investerat, och det har vi uppenbarligen ett gott stöd för att göra. Under de två år som har gått har vi återanställt. År 2014 var det nästan 10 000 färre medarbetare i svensk skola än 2006, då alliansregeringen tillträdde. Nu har det blivit 13 000 fler. Det ger såklart mer tid för lärarna att göra sitt jobb och mer tid för eleverna med deras lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar statsrådet, men vill upplysa honom om att lärartätheten i Sverige var mer eller mindre konstant under Alliansens åtta år vid regeringsmakten, vilket han egentligen är mycket väl medveten om. Det var positivt i vissa kommuner och negativt i andra kommuner, men det är inte sant att lärartätheten skulle ha minskat under Alliansens år. Antalet elever minskade, liksom antalet lärare, men lärartätheten var konstant. Låt inte några andra uppfattningar få lura oss!

Svensk politik har länge haft en hög svansföring i fråga om utbildningspolitik. Men med facit i hand får vi väl ändå lov att erkänna att vi kanske inte riktigt har klarat av att leverera på den nivå som vi har pratat, med tanke på att vi har haft skola och utbildning som en av de mest prioriterade frågorna i svensk politik i snart 60 år, men de senaste 30-40 åren ändå haft sjunkande skolresultat. Det kan inte anses vara ett gott betyg för politiken överlag.

Alliansregeringen genomförde massiva reformer under sina åtta år vid makten för att vända den utvecklingen. Jag hör att statsrådet hänvisar till mycket av det när han talar om den nu positiva utvecklingen i politiken. Utökad matematikundervisning, Matematiklyftet och andra saker är Alliansens politik. God politik ska fortsättas, så det är inga konstigheter med det. Men det var inte så att de reformerna var lätta att genomföra. Då gick kritiken i mycket ut på att vi gjorde för mycket för fort. Men ibland är det precis det som behövs. Sverige halkar efter. Vi skulle behöva göra mer och göra det snabbare. Jag önskar att även den nuvarande utbildningsministern får skäll för samma sak som den gamla fick, nämligen att han gjorde för mycket för fort, för det är det vi behöver.

Herr talman! Ånej! Du hittar ingen kritik från mig mot de insatser som handlade om kollegialt lärande eller om att man skulle ha mer tid med eleverna. Min kritik riktades mot den mängd reformer som gjorde att lärarna fick mindre tid att vara med eleverna och behövde anpassa sig efter ständigt skiftande politiska direktiv. Jag är glad över att vi skiftat fokus i den svenska skoldebatten från betyg och andra frågor med liten effekt på resultaten till det som verkligen gör nytta, till exempel den kollegiala utvecklingen, undervisningstiden och hur vi investerar i enskilda ämnen.

Lärartäthet är ett felaktigt begrepp om man ska mäta vilken tid lärarna har för att jobba med sina elever. Det tror jag att Erik Bengtzboe vet. När lärare ska ha tid att jobba med sina elever handlar det inte bara om hur många lärarkollegor man har. Det handlar också om skolbibliotekarien, elevhälsan och specialistkompetenserna, de som gör att jag som lärare får ägna mig åt mitt jobb. När de skärs bort minskar lärarens möjligheter att göra sitt jobb. Då får man till sist göra fyra fem andra jobb och har ingen tid över till eleverna. Det var de medarbetarna som i stor utsträckning skars bort från svensk skola under den föregående regeringen.

Det är tydligt i Skolverkets statistik att vi tillträdde i ett läge där nästan 10 000 färre jobbade i den svenska skolan jämfört med 2006. På det sättet fick skolan betala för de fem jobbskatteavdrag som Alliansen genomförde. Det var er prioritering. Nu har vi i stället investerat i skolan. Vi har investerat i att anställa nya medarbetare. I dag jobbar det 13 000 fler människor i den svenska skolan än när jag tillträdde som utbildningsminister. Det innebär att eleverna får mer tid med sina lärare och att lärarna får mer tid att skapa kvalitet i sin undervisning. Det kommer också att höja kvaliteten på nästa mattelektion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.