Utökad budgetgranskning

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att utöka budgetgranskningen i riksdagen till att också omfatta oppositionens budgetmotioner.

Låt mig först konstatera att det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl sedan det infördes efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. Ramverket har bidragit till att Sverige under denna period kunnat gå från ett utsatt läge till en internationellt sett låg skuldsättning samtidigt som många andra länder fått se den omvända utvecklingen i kölvattnet av finanskrisen.

Under dessa 20 år har det finanspolitiska ramverket successivt stärkts, bland annat genom att den praxis som utvecklats har fastställts i lag. För att värna ramverkets stabilitet och trovärdighet är det centralt att viktigare förändringar har en bred politisk förankring bland riksdagspartierna.

Behovet av en bred politisk förankring lyftes också fram av den parlamentariska kommitté som 2016 presenterade en översyn av överskottsmålet. Utifrån slutsatserna i kommitténs betänkande har regeringen föreslagit, och riksdagen just beslutat om, bland annat en ändring av nivån på överskottsmålet och ett nytt riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld.

Det finns en väl etablerad ordning som syftar till att säkerställa en bred politisk förankring vid ändringar av det budgetpolitiska ramverket. Frågan om en utökad granskning i riksdagen av oppositionspartiernas budgetmotioner har stor betydelse för riksdagen och dess arbetsformer. Om riksdagen anser att en sådan förändring av ramverket är önskvärd är det viktigt att frågan hanteras i enlighet med den etablerade ordningen.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Det fanns en tid då Socialdemokraterna värnade finansiell stabilitet. Med Göran Persson som finansminister slutfördes den budgetsanering som påbörjats av Anne Wibble, och Finansdepartementets särställning inom Regeringskansliet återupprättades. Med Göran Persson som statsminister fick Sverige ett finanspolitiskt ramverk med målet att göra finanspolitiken långsiktigt hållbar och transparent. Vissa delar av ramverket är lag, och andra delar är praxis.

Jag vill i den här debatten särskilt nämna överskottsmålet för den offentliga sektorn, vilket infördes 2007 och innebär att överskottet under en konjunkturcykel ska vara 1 procent av bnp. Den nivån har dock ändrats nu.

Tillsammans med utgiftstaket är överskottsmålet ett starkt stöd för politiken i att stå emot trycket att öka utgifterna och i stället ta ett långsiktigt ansvar. Tillsammans med inflationsmålet är överskottsmålet det tydligaste målet i den svenska ekonomiska politiken. Överskottsmålet disciplinerar svensk finanspolitik och säkerställer reformkraft i tider av ekonomisk tillbakagång. Även när målet inte nås är det en betydelsefull indikator.

Fru talman! Det finns dock en del att fundera över kring den struktur som omger budgetprocessen här i Sveriges riksdag. Med nya komplicerade parlamentariska lägen finns det inte längre garantier för att sittande regeringar får igenom delar av - eller rent av hela - sin föreslagna budget. Vi såg det 2013, när Socialdemokraterna bröt budgetpraxis tillsammans med Sverigedemokraterna. Vi såg det 2014, när Sverigedemokraterna valde att rösta på Alliansens budgetförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om jag är glad att vi fick en nionde alliansbudget ställer detta frågor om framtiden. Det finns en risk att ett fortsatt svårt parlamentariskt läge leder till att budgetar som inte har passerat Finansdepartementets rigida och välkomna granskning får stöd i kammaren, och det kan leda till vissa olyckliga konsekvenser. Utöver att en sådan ordning kan göra finanspolitiken osäker och riskfylld, vilket i sig skadar svensk ekonomi, gör det att mindre genomtänkta förslag kan bli verklighet.

Här är det viktigt att komma ihåg att riksdagen inte i mer än i ganska särskilda fall är kompetent nog att skriva egen lagtext. Den kompetensen är till största delen förbehållen Regeringskansliet, även om det är riksdagens kammare som formellt säger ja eller nej. Det väcker ju frågan om riksdagen ska kunna lägga en budget som inte har granskats på kammarens bord.

Även om det finns en etablerad ordning har jag därför en uppföljande fråga. Finansministern säger att man kan titta på detta "om riksdagen anser" att det ska göras, men det vore intressant att få veta vad regeringen säger om frågan. Ser inte finansministern att det kan finnas ett behov av att göra partiernas budgetar mer disciplinerade och därigenom skapa en säkerhetsmekanism inför svåra politiska tider?

Fru talman! Ska man gå i den riktningen ska man tänka efter lite hur detta skulle göras.

I grunden är det ju så att det är riksdagen som granskar regeringen, och det tycker jag är en bra ordning. Om det skulle vara en statlig myndighet som genomförde granskningen skulle det vara så att regeringen granskar riksdagen, och jag är inte säker på att det är en sådan ordning vi vill ha. Däremot kan det finnas poänger med att ha väldigt bra och tydliga budgetmotioner i riksdagen, och där finns ju alla möjligheter för riksdagens partier att föregå med gott exempel om man tycker att frågan är viktig.

Jag har därför en konkret fråga till Jesper Skalberg Karlsson. I Moderaternas budgetmotion den här hösten har det inte alltid varit tydligt och transparent vad Moderaterna egentligen föreslår. När vi tittar till exempel på kommunerna och de besparingar man gör där - när vi ser utgiftsområdesdelarna i den moderata budgetmotionen - får vi fram att man sparar minst 3 miljarder på kommunerna. Om vi sedan tittar i bilaga E, där Moderaterna sammanställer sin politiks konsekvenser för kommunerna, ser det ut som att man menar att det går plus minus noll.

Det där får jag inte att gå ihop, så det är väl ett exempel på hur man skulle kunna förbättra budgetmotionerna utan att ha någon granskning. Min fråga är naturligtvis vad det är som ligger bakom att man sparar i utgiftsområdesmotionen men inte redovisar det i bilaga E.

Ska man ha någon extern part, som inte är finansministern, som gör den typen av granskning tycker jag som sagt att det är viktigt att diskutera det över partigränserna. Jag tror inte att det är lämpligt att det är regeringen eller regeringens myndigheter som gör den granskningen, för i grunden tycker jag att ordningen att det är riksdagen som granskar regeringen är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Finansministern har en poäng i att det inte alltid är särskilt fruktsamt när opposition och majoritet slänger olika granskningar av den andre på varandra, just eftersom ingen är opartisk när det gäller den andres budget. Därför är det intressant att fundera på vem som i så fall skulle kunna granska även oppositionens budgetar. Det är självklart inte regeringen som granskar riksdagen, men det bör ju finnas en medelväg. Jag tror att en myndighet kan vara mer opartisk än vad finansministern är på egen hand här i kammaren.

Fru talman! Vi närmar oss en ganska smutsig valrörelse. Utöver en osedvanligt hög ton i debatter både i kammaren och på internet finns det andra stora risker. Jag tänker på extrema grupper som gör ihärdiga försök att kapa det offentliga samtalet. Vi har en konjunktur som håller på att vända och en bostadsmarknad som haft en ständig uppgång men nu verkar ha nått sin topp. Vi har en stor grupp nyanlända som snart blir en del av arbetslöshetsstatistiken. Det finns stora utmaningar.

Det finns också skäl att tro att många partier kommer att lockas av kortsiktiga politiska vinster som helt enkelt hämtas hem genom att man föreslår ofinansierade politiska reformer. Jag tror inte, som finansministern, att den risken föreligger hos Moderaterna - vi sparar 10 miljarder mer i vår budgetmotion än vad regeringen gör i sin budget. Fenomenet att låta sedelpressen gå varm i en valrörelse oroar mig dock, och jag hoppas att det oroar finansministern också.

Fru talman! Sverige är en liten, öppen ekonomi med en ganska stor valuta. Detta bör samtliga riksdagspartier bejaka och värna. Förutsägbarhet och stabilitet är grunden för vår trovärdighet och för vår konkurrenskraft. Det tror jag också att finansministern vet.

Men om detta ska fortsätta behöver politiken undvika att bli ett barslagsmål. I dagsläget har både regeringen och den största oppositionskonstellationen sagt att man kommer att söka regeringsmakten oavsett valutgång.

Det är kanske rätt - den bästa medicinen mot populisternas framfart är kanske att låta dem fälla några regeringar under nästa mandatperiod. Personligen tror jag att väljarna skulle tröttna på kaoset och flippfloppandet mellan vilken regering populisterna stöder.

Det finns dock inga absoluta sanningar om politik i dag. Många sa att brexit aldrig skulle bli verklighet - det blev det. Många sa att Donald Trump inte skulle bli president - det blev han. Många sa att det inte går att byta partiledare ett år före valet - det gjorde Moderaterna, och väljarstödet ökade betydligt.

Fru talman! Vi går en osäker tid till mötes. Det sa försvarspolitikerna här i kammaren för bara en timme sedan, men det gäller till viss del även ekonomin.

Jag vill fråga finansministern: Vilka andra förslag kan man tänka sig för att stärka stabiliteten och förutsägbarheten i budgetprocessen om nu inte budgetgranskning är ett sådant förslag? Finns det ingen annan väg som man kan gå framåt om regeringen nu inte vill granska riksdagen, vilket man kanske inte heller ska?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en risk att budgetar som inte passerat Finansdepartementet läggs på riksdagens bord och får majoritet. Ser inte finansministern att det kan bli problematiskt i det långa loppet?

Fru talman! Jag har inget emot att man granskar oppositionens budgetmotioner. Däremot är jag, som sagt, inte säker på att detta ska ske via någon myndighet som styrs av regeringen eller som i huvudsak styrs av regeringen.

Motionerna granskas redan i dag av fria medier, och där har den fria pressen naturligtvis en viktig uppgift. Då är det också bra om motionerna är transparenta så att det är möjligt för den fria pressen att granska dem. Här tror jag att det finns en förbättringspotential.

Det finns möjlighet att be riksdagens utredningstjänst att räkna på olika motioner och deras effekter, vilket också sker i viss utsträckning i dag. Självklart kan man dock diskutera om det ska granskas på ytterligare sätt.

Jag har inte fått svar på min fråga. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att ha hög kvalitet i budgetmotionerna och att de är öppna och transparenta så att man verkligen förstår vad det är som partierna föreslår.

Därför kvarstår min fråga till Jesper Skalberg Karlsson. Moderaternas redovisning vad gäller kommunsektorns finanser framstår som väldigt icke-transparent i budgetmotionen. I utgiftsområdesbilagorna sparar man 3 miljarder på kommuner. Det är alltså ganska mycket pengar som kommunsektorn går miste om. När man redovisar de samlade effekterna för kommunsektorn redovisar man däremot i bilaga E att det går plus minus noll, trots att man sparar 3 miljarder.

Detta framstår inte som så transparent. När vi nu är här och diskuterar transparens kanske Jesper Skalberg Karlsson, i transparensens anda, vill reda ut detta.

Fru talman! Jag vill tacka för möjligheten att ha denna debatt. Jag tror att den är viktig. Jag tror att vi kommer att behöva återkomma till den eller se på andra förslag som kan om inte vaccinera så i alla fall förbereda finanspolitiken på en osäker tid, som vi ju går till mötes.

Det finns skäl att vara orolig, både för regeringens ganska expansiva finanspolitik i detta läge, när vi egentligen borde spara betydligt mer, och för strukturen och processen som omgärdar budgeten nu när det blir mer turbulens i politiken framöver.

Men man ska inte enbart slå på domedagstrumman. Sverige är ett fantastiskt land. Det är ett av världens bästa länder att leva i. Visst har vi våra utmaningar. Detta gör oss inte särskilt unika - det finns många bra länder som har många utmaningar. Men vi har goda förutsättningar att möta dessa utmaningar, och det är jag väldigt tacksam för.

Med detta tackar jag för den här debatten.

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. Det är intressanta frågor som Jesper Skalberg Karlsson tar upp.

Jag väntar fortfarande på att få svar på min fråga. Jag ser fram emot att kanske få det i en framtida debatt eller i något annat sammanhang. Frågan hänger kvar i luften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas också att Moderaterna själva i framtiden visar högre ambition när det gäller transparens i de budgetmotioner de lägger fram så att det blir tydligare och klarare för alla som granskar vilka förslag de egentligen lägger fram, inte bara för finansministern utan självklart också för de fria medierna.

Så länge som jag har möjlighet att vara finansminister kommer jag att fortsätta arbetet med att i regeringsställning ta ansvar och se till att vi har ordning och reda i statsfinanserna. Det är bra att vi har städat upp de stora underskott som Moderaterna lämnade efter sig när de satt på Finansdepartementet.

Överläggningen var härmed avslutad.