Utförsäljning av statliga företag

Herr talman! Krister Hammarbergh har frågat mig vilka statliga företag som jag planerar ska säljas de kommande åren och i vilken ordning en sådan försäljning ska ske. Regeringen har ingen utförsäljningslista. Skälen till detta är flera. Den statliga bolagsgruppen är en tillgång för Sverige. Bolagen bedriver verksamheter av stort värde för samhället och medborgarna. Dessutom ger utdelningar och återköpsprogram viktiga bidrag till statsbudgeten. Bland innehaven finns också de bolag som förvaltar viktiga nationaltillgångar såsom skogen, malmen och vattenkraften. Dessa tillgångar ska fortsätta att tillhöra medborgarna. Att vara en god ägare innebär också att staten löpande ser över sina innehav i den statliga bolagsgruppen. I vissa lägen kan det vara klokt att delta i återköpsprogram för att skapa en effektivare kapitalstruktur för bolag. I andra fall kan det finnas anledning att förändra ägandet om de marknadsmässiga, konkurrensmässiga och budgetmässiga förhållandena är de rätta. I budgetsammanhang återspeglas detta av att regeringen gör en uppskattning av att försäljning av statlig egendom kommer att inbringa inkomster om 15 miljarder kronor per år under de kommande tre åren. Under 2005 har statens deltagande i Nordeas och Telia Soneras återköpsprogram hittills inbringat över 6 miljarder kronor. Att av ideologiska skäl sälja bolag i den statliga sfären är en strategi som driver ned priserna på de statliga bolagen. Detta kan regeringen inte ställa sig bakom, eftersom det går stick i stäv med riksdagens mandat till regeringen att förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga. Regeringen anser att man väl möter riksdagens mandat och att staten som långsiktig industriell ägare därutöver spelar en viktig roll när andra ägare fokuserar på kortsiktig avkastning. Moderaterna, däremot, fortsätter med sina listor över företag de vill sälja. Det är ett naivt och värdeförstörande arbetssätt som kommer från ett parti, Moderaterna, som säger sig vara lämpat att regera Sverige efter nästa val.

Herr talman! Jag ska be att få tacka för svaret, även om statsrådet väljer att göra felaktiga påståenden om vår politik i stället för att strikt hålla sig till frågeställningen. Det har känts angeläget, herr talman, att ställa denna fråga till näringsministern mot bakgrund av hur debatten har förts från socialdemokratin - Thomas Östros - om de statliga bolagen den senaste tiden. Som bekant omprövar vi moderater vår politik. Vi har en ny politik. Vi är de nya moderaterna. Vi gör det för att det är viktigt för ett parti att ständigt kritiskt se på sig självt och göra omprövningar i takt med att samhället förändras. Det har varit en bra och nyttig resa. Det har inte bara varit bra för oss som parti utan det kommer att bli nyttigt för Sverige. Socialdemokraterna har, förmodligen under påverkan av vikande väljarstöd, under den senaste tiden uppfunnit en ny retorisk metod. Tidigare har man alltid undvikit att tala om sin egen politik. I stället har man opponerat mot oppositionen. Nu går man ett steg längre. Man hittar på oppositionens politik, och sedan kritiserar man den politik man själv har hittat på. Det är kanske retoriskt effektivt men knappast hederligt. Det har framkommit påståenden om alliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet, nämligen att det skulle finnas listor över statliga företag som ska säljas ut. Det är fel. Det finns inga sådana listor. Det vet Thomas Östros, men han vill ge sken av att det är på annat sätt. Det finns problem med statligt företagande i flera avseenden. Det gäller huvudsakligen vid de tillfällen när man snedvrider konkurrensen genom att skapa sig dubbla roller. Det är rollerna både som myndighet och som entreprenör. Därför finns det skäl att vara klar över när det verkligen ska vara ett allmänt ägande. Däremot får man aldrig hänge sig åt dogmatism. Lika lite som man ska ha statliga företag av ideologiska skäl, vilket Socialdemokraterna ibland vill ha och deras samarbetspartner kommunisterna i synnerhet vill ha, lika lite ska man privatisera företag av just dogmatiska skäl. Där är vi tydliga. För oss moderater är det viktigt att sköta och vårda det som är skattebetalarnas gemensamma egendom. Det är stora värden som står på spel. Men det finns ibland skäl att sälja statlig egendom. Det konstaterar regeringen själv inte minst i sin skrivelse till riksdagen. Man medger att ägandet måste kunna motiveras. Det framgår inte minst i regeringens egen budgetproposition: 60 miljarder kronor under en mandatperiod för försäljning av statlig egendom - huvudsakligen aktier i statliga företag. Det är då högst rimligt att regeringen ställer samma krav på sig själv som på oppositionen. I ena stunden har man felaktigt hävdat att det skulle finnas listor hos oppositionen - senast i dag. Å andra sidan begär man att oppositionen ska ta fram sådana listor. Men var finns då regeringens listor eftersom man själv planerar försäljningar? Det är den fråga jag har ställt. Östros har i dag svarat att han inte har några listor. Han motiverar också varför. Jag accepterar hans motivering till att inte ha någon lista. Jag tycker att resonemanget är korrekt. Vi resonerar på samma sätt. Kan Thomas Östros därför i den fortsatta debatten visa lite större politisk hederlighet och släppa sina felaktiga påståenden när han nu uppenbarligen har tänkt igenom detta? Ta gärna en debatt, men gör det på ett sakligt sätt och sluta med falska påståenden om vår politik.

Herr talman! Debatten kan vi ta nu på en gång! Vi är stolta över vår politik när det gäller statligt ägande. Vi driver den på ett professionellt sätt med avkastningskrav, med utvärdering, med ett statligt ägaransvar och en styrning av de statliga bolagen som gör dem framgångsrika. Senast vi beslutade om utdelning gav det 17 miljarder kronor till statskassan. Det har varit en god utveckling i år med goda förhoppningar om en rejäl utdelning också nästa år till statskassan. Vi deltar också i de fall vi bedömer det som riktigt i återköpsprogram och redovisar det öppet och ärligt. I år har vi hittills fått in dryga 6 miljarder kronor på detta. Vi är stolta och öppna med vår ägarpolitik. Där finns det ingenting som är dolt. Men hur är det med Moderaterna och listan? Jag har ju listan här. Detta är den lista som finns med i Moderaternas motion 2003/04:N316, och den visar vilka statliga bolag man vill sälja. Det är samma riksdagsgrupp som valdes i valet 2002 på att sälja ut statliga bolag. Där räknas följande upp på utförsäljningslistan: Apoteket, Lernia, LKAB, Posten, SBAB, SJ AB, Sveaskog AB, Rymdbolaget, Vattenfall, Nordea, OMX, SAS, Telia Sonera och många fler. Så visst finns listan. Eller är det det som vi nu har fått lära oss av Folkpartiet, flipp-flopp-politiken, att aldrig stå fast vid en åsikt så fort man möter en opposition och en oro bland människor, som slår igenom så att man inte ens vill kännas vid sina egna riksdagsmotioner? Dessutom har det ju lagts fram motioner nu i höst från alliansen. Där har de olika borgerliga partier som nu vill bilda regering tillsammans pekat ut hur politiken för det statliga ägandet ska se ut. Folkpartiet säger att konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i privat regi. Vad är Vattenfall, LKAB och Sveaskog om inte konkurrensutsatt verksamhet? Centerpartiet säger rakt ut: Sveaskog ska säljas. Det är en viktig arbetsgivare och ett viktigt bolag för Norrbotten och hela Norrland, där de har en stor del av sitt skogsinnehav. Kristdemokraterna säger att de kan tänka sig att bevara Systembolaget men att företag som är aktuella för försäljning är sådana som är verksamma inom konkurrensutsatt verksamhet. Det är LKAB, Vattenfall och Sveaskog när vi talar om Norrbotten. Moderaterna säger att staten ska undvika att äga företag och bedriva näringsverksamhet och budgeterar 150 miljarder kronor i försäljningsinkomster. Då räcker det sannerligen inte att vara med på ett återköpsprogram för Telia Sonera eller Nordea, utan då är det mycket stora utförsäljningar som väntar. Vad är det som gör att den moderata riksdagsgruppen inte törs ta den diskussionen med norrbottningarna? Det var ju bara häromåret som ni vågade vara tydliga med listan. I höst handlar det mer om principerna. Att sälja allt som finns på konkurrensutsatta marknader och behålla det som inte är konkurrensutsatt verkar vara den nya principen. Men det innebär ju att de bolag som förr var på listan nu finns på den lista som ni inte törs tala om längre. Stå upp för er politik när det gäller statliga bolag! Det gör vi med vår. Vi är aktiva ägare. Vi är med och omprövar. Det kan hända att vi minskar i ett börsnoterat bolag eller att vi ökar i ett börsnoterat bolag. Vi tar den öppna debatten, för vi har inte ideologiska låsningar. Vi är pragmatiska i vår syn. Men vi säljer inte LKAB. Vi säljer inte Sveaskog. Vi säljer inte Vattenfall. Det litar människor på, för det har de sett att vi står för i praktisk politik. Det kommer däremot Moderaterna att göra. Ni har ju lagt listorna på riksdagens bord.

Herr talman! Min förhoppning om den politiska hederligheten kom på skam. Vi har inga listor. Ändå fortsätter detta efter det besked Thomas Östros har fått i dag. Han har också fått det tidigare. Han har fortsatt att lägga fram den här tesen. Det är det nya politiska greppet: Kommer man inte åt motståndaren med riktiga argument - hitta på deras politik! Då kan man göra som Thomas Östros. Man kan hänvisa till en gammal motion. Thomas Östros ska få en ny motion. Thomas Östros skulle kunna få förra årets motion också. Det finns inga listor. Läs på! Jag skulle kunna föra samma politiska debatt som Thomas Östros. Ni har ju infört, och varit för, löntagarfonder. Men det är längesedan. Den politiken har ni övergivit. Jag tänker inte vara så politiskt ohederlig att jag kommer att anklaga Thomas Östros för att stå här och vilja socialisera hela näringslivet genom att införa löntagarfonder. Det vore att resonera precis på samma sätt som Thomas Östros gör när det gäller Moderaterna, listorna och de statliga företagen. Förvisso står ni ju kvar vid att ni ska avskaffa kungahuset. Vi kommer inte att ta den debatten heller. Vi vet att det här är låtsastrick från er sida. Thomas Östros är stolt, men han har glömt att nämna att han är nöjd. Uppenbarligen är han inte nöjd. Men det är svårt att förstå vad han är stolt över när det gäller sättet att förvalta de statliga bolagen. Riksrevisionen är verkligen inte nöjd, framför allt inte när det gäller Näringsdepartementets sätt att hantera saker. I stället för att föra en felaktig debatt om vad motståndaren tänker göra finns det ju en möjlighet att faktiskt förbättra det statliga ägandet, inte minst när det gäller hemlighetsmakeriet. Det är faktiskt så att insynen i många av de statliga bolagen är sämre än i de börsnoterade bolagen. När Riksrevisionen ska göra sin granskning av regeringens förvaltning och styrning av sex statliga bolag påpekar man att man, framför allt på det departement där Thomas Östros är ansvarig, har svårt att över huvud taget få fram relevanta handlingar. Var är öppenheten när inte ens Riksrevisionen får tillgång till relevanta handlingar och nämner det i sin skrivelse? När vi har en situation där anställda tjänstemän på departementet tillåts sitta i styrelserna, vara med och utse kamraterna, utvärdera sitt eget arbete och till råga på allt dessutom får en extra slant för besväret, då blir det bekymmersamt med trovärdigheten. Hur ska svenska folket få veta hur detta styrs? Riksrevisionen har pekat på det. Det är dubbla roller. Det är ett problem. Det är när vi har problem som vi ska städa upp, och där har Thomas Östros alla möjligheter att sätta i gång arbetet.

Herr talman! Krister Hammarbergh, gå då ut och prata med norrbottningarna om hur de upplever de statliga bolagen och om huruvida man vill att de ska övergå i privat ägande. Åk till Kiruna. Åk till Gällivare kommun. Resonera med medborgarna där om LKAB:s framtidsplaner för malmfälten med investeringar de kommande åren på uppemot 20 miljarder kronor. Pelletverket byggs för fullt i Malmberget. Det planeras pelletverk i Kiruna. Man planerar brytning på nya nivåer. Det har gjort att Norrbotten och malmfälten känner större framtidstro nu än på många år. Man ser byggkranar i malmfälten som inte är i färd med att montera ned hus för att det står lägenheter tomma utan med att bygga nytt. Där står statliga bolag och ett långsiktigt ägande bakom en mycket framgångsrik verksamhet. Titta på LKAB:s resultatutveckling! Det är mycket starka vinstutvecklingsresultat drivna av globaliseringen, en alltmer ökad efterfrågan på järnmalm och pellets och en mycket framgångsrik och välskött verksamhet. Varför ska en sådan verksamhet säljas ut? LKAB:s vd Martin Ivert säger i en intervju i Dagens Industri att det blir svårt att ha den där typen av långsiktiga investeringsplaner för malmfälten om bolaget blir börsnoterat. Då förvrids perspektivet till det mer kortsiktiga, och man blir tvungen att hålla igen på investeringsplanerna trots att vi har ett läge med mycket stark efterfrågan på produkten. Sveaskog och Vattenfall är oerhört viktiga bolag i Norrbotten. Är det förtal och politiskt ohederligt att läsa från Moderaternas egen motion som lades på riksdagens bord häromåret? Är det hemliga handlingar som ni har motionerat om? Ni är en stor riksdagsgrupp, och varenda en av riksdagsledamöterna i Moderaterna har ställt sig bakom den här utförsäljningslistan. Hur kommer det sig att ni dessutom hymlar när ni får frågan om utförsäljningslistan och inte säger rakt ut att det här ska inte säljas, det här ska inte säljas och det här ska inte säljas utan döljer detta? Samtidigt lägger ni 150 miljarder - hittills - i intäkter på utförsäljningar. Jag upprepar: Det räcker inte att vara med i utförsäljningsprogram i de börsnoterade bolagen för att få ihop 150 miljarder kronor. Det är mycket stora utförsäljningar som krävs för att få den politiken att gå ihop. Varför skäms Krister Hammarbergh för det? Moderata ungdomsförbundet i ditt hemlän har i själva verket tagit upp en debatt om varför Krister Hammarbergh hymlar om detta. Varför vågar han inte stå upp för de moderata idealen om att sälja ut statliga bolag? Flipp-floppandet finns på punkt efter punkt i Moderaternas politik. Men det duger inte att möta människor i Norrbotten genom att säga: Hum-hum, vi vet inte riktigt hur det ska bli. Stora pengar ska vi ta in, men vi vågar inte säga vad vi ska sälja. Stå upp för er politik. Ni har pekat på LKAB, Vattenfall och Sveaskog. Ni ska dessutom samarbeta med partier som aktivt säger att exempelvis Sveaskog ska säljas ut. Det här blir det stor debatt om i hela landet, men inte minst i Norrbotten. Krister Hammarbergh har en lång period kvar tills valet då han ska försöka få norrbottningarnas förtroende genom att förklara vad de här pengarna ska tas ifrån. Varför är det fult att citera från din egen motion i riksdagen häromåret, som hela den moderata riksdagsgruppen står upp för, där just LKAB, Vattenfall och Sveaskog nämns?

Herr talman! Det börjar bli tunt med argumentationen nu. Nu måste till och med statsrådet hänvisa till en lokal företrädare i en förening i ett ungdomsförbund som sitt främsta bevis. Mikael Odenberg, vår gruppledare, har ju sagt något annat än denna lokala företrädare för ett ungdomsförbund. Varför citerar inte Thomas Östros dem som står som ansvariga för vår politik? Varför läser han inte våra motioner? Jag börjar nästan misstänka att Thomas Östros själv har något slags hemliga planer på försäljning av LKAB eftersom han, till skillnad från alla andra, envist talar om detta. Thomas Östros har varit norrbottning. Jag är norrbottning. Om det finns någonting som jag möjligen skulle kunna tänka mig att diskutera här, eftersom jag har talat med norrbottningarna, så är det faktiskt utförsäljningar, privat, av skog från Sveaskog till norrbottningarna därför att staten har varit en utomordentligt dålig ägare genom att man har gynnat sina egna sågverk och på det sättet aktivt bidragit till sågverksdöden i Norrbotten. Det har blivit resultatet av en statlig ägarpolitik i det fallet. Det har inte varit bra. Jag tror att det vore bra för sysselsättningen i Norrbotten om mer skog blev privat. Det skulle trygga råvarutillgången. Det tycker norrbottningarna. Jag tycker att Thomas Östros och regeringen genom att föra upp den här debatten och så skamlöst fortsätta den agerar oansvarigt som regering. Genom att ta upp debatten talar man nämligen ned värdet på de statliga företagen. Man försöker på lösa grunder ge en falsk bild av den politiska motståndaren. Men framför allt tycker jag att Thomas Östros är oerhört ansvarig gentemot de anställda i de statliga företagen genom att skapa en osäkerhet hos just dem. Så beter sig inte en ansvarsfull ägare. Thomas Östros har stora problem att ta itu med när det gäller ägarförvaltningen. Det vill han inte tala om. Den här debatten gynnar inte svenskt näringsliv, den gynnar inte sysselsättningen, och den gynnar inte tilltron till det politiska systemet. Jag är rädd att socialdemokratin nu i sin jakt på alla tappade väljare kommer att föra debatten framöver lika dåligt som man har gjort nu.

Herr talman! Jag hoppas verkligen att alla i Krister Hammarberghs valdistrikt Norrbotten lyssnade på den här debatten. Krister Hammarbergh har haft tre inlägg, men inte i något av dem sägs det att vi inte ska sälja LKAB och att vi inte ska sälja Vattenfall. Det enda som sägs, vilket var ett framsteg för upplysningen, var att vi tydligen ska sälja Sveaskog. Det var vad Krister Hammarbergh kom fram till. Men det är så här debatten kommer att föras nu. Jag har hört detta också från gruppledaren, som Krister Hammarbergh hänvisar till. Det sägs inte klart ut vad som ska säljas och vad som inte ska säljas. Men 150 miljarder i försäljningsintäkter är inräknade. Och på riksdagens bord denna mandatperiod med denna valda församling har man lagt försäljningslistan där samtliga dessa bolag finns med. Jag förstår ur taktiska synpunkter fuller väl vad det är som ni är ute efter. Ni vill inte oroa människor med att visa vad ni ska sälja ut. Ni vet att det inte kommer att gå hem i Norrbotten. Därför hoppas ni att en abstrakt siffra på 150 miljarder i budgeten inte ska väcka oro. Då kan man ju antyda att man kanske kan göra detta genom någonting som knappast märks, kanske ett litet återköpsprogram som man deltar i. Men så är det ju inte. 150 miljarder är en mycket stor del av det statliga ägandet. Det innebär att många av statens kärninnnehav måste säljas ut. Och i denna debatt blev det tydligt att Vattenfall, LKAB och Sveaskog fortfarande finns på listan eftersom Krister Hammarbergh inte ens i denna debatt kunde gå i god för att hela den moderata riksdagsgruppen kommer att säga att de ska förbli i statlig ägo. Detta kommer det att vara fortsatt debatt om, det kan jag försäkra.