Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner

Herr talman! Jens Holm har frågat ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat om hon avser att ta initiativ till en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Låt mig först tydliggöra att jag delar Jens Holms syn att åtgärder mot miljöskadliga subventioner behöver vidtas, såväl internationellt som nationellt. Därför deltar Sverige aktivt bland annat i gruppen Friends of Fossil-Fuel Subsidy Reform, som verkar för att främja avvecklingen av fossilbränslesubventioner. På ett nationellt plan har Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen kartlagt potentiellt miljöskadliga subventioner. Rapporten analyseras nu inom Regeringskansliet.

Under mandatperioden har också flera av exemplen som Naturskyddsföreningen kategoriserar som miljöskadliga subventioner förändrats. Exempelvis har nedsättningen av koldioxidskatten tagits bort för uppvärmningsbränslen inom industrin och inom jord, skogs- och vattenbruk, regler för bilförmån har förändrats och en flygskatt införts. Till det bör läggas att Sverige i förhandlingarna om en översyn av EU ETS fick till stånd en förändring av EU ETS som lett till markant ökade priser på utsläppsrätter.

Regeringens ambition är att miljöskatternas styrande effekt ska öka. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige i en mer hållbar riktning.

Samtidigt är det viktigt att förstå att stöd på intäktssidan av statsbudgeten, så kallade skatteutgifter, inte nödvändigtvis är samma sak som miljöskadliga subventioner. Det är en balansgång mellan likvärdig hantering av alla sektorer och effektivitet i skattesystemet. Även en nedsatt skattenivå i Sverige kan vara högre än skattenivån i jämförbara länder. Vi måste också beakta kostnadsnivåer i andra länder för konkurrensutsatt verksamhet. Annars riskerar vi att produktion och därmed utsläpp inte minskar utan bara flyttar till andra länder och kanske till och med ökar. Detta uppmärksammar även Naturvårdsverket i sin rapport när de skriver att en potentiellt miljöskadlig subvention även kan ha positiva effekter för miljön.

Jag vill försäkra Jens Holm om att jag och regeringen tar frågan om miljöskadliga subventioner och vikten av effektiva och kraftfulla ekonomiska styrmedel inom klimat- och miljöområdet på stort allvar.

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret på min interpellation. Jag tycker att det här är en viktig fråga. Nationalekonomer brukar ibland säga: Don't throw good money after bad - kasta inte bra pengar efter dåliga ändamål! Men det är väl precis vad vi gör i Sverige när vi subventionerar miljöfarlig verksamhet med upp till 60 miljarder kronor årligen, enligt Naturvårdsverkets senaste inventering.

Det kan handla om stora skattenedsättningar för fordonsdiesel, att utrikesflyget inte betalar någon moms, att gruvindustrin är befriad från koldioxidskatt och att vi har delat ut gratis utsläppsrätter till stora industrier som redan gör vinst och som kanske inte behöver dessa gratis tilldelningar.

Jag noterar att finansministern överlag är överens med mig om problembilden, alltså att vi inte ska subventionera miljöfarlig verksamhet. Det tycker jag är bra. Jag noterar också att Sverige på internationell nivå kanske är en av de absolut mest drivande krafterna för att miljöskadliga subventioner ska fasas ut. Jag kommer själv ihåg Stefan Löfvens anförande vid klimattoppmötet i Paris 2015, där han tryckte väldigt hårt på att alla subventioner till fossila bränslen och liknande ska avskaffas.

Jag vill också påminna finansministern om att EU-kommissionen har det som kallas för en färdplan för ett resurseffektivt Europa, där man slår fast att medlemsländerna borde ha fasat ut sina miljöskadliga subventioner till senast 2020. Nu står vi här och nästan halva 2018 har gått, och jag ser fortfarande ingen tydlig plan för hur vi ska fasa ut dessa miljöskadliga subventioner.

Jag undrar därför vad finansministern anser om den inventering som Naturvårdsverket har gjort av de miljöskadliga subventionerna i Sverige. Kan finansministern vara lite mer konkret gällande hur hon ser på att vi skattevägen eller med ekonomiska medel subventionerar det som leder till ökade utsläpp?

Själv kan jag se två konkreta exempel på att regeringen verkligen har agerat. Det ena är införandet av en flygskatt, vilket innebär att flyget får ta ett lite större ekonomiskt ansvar för sina utsläpp. Det andra är att regeringen nu utreder det så kallade reseavdraget, det avdrag som man kan göra om man reser till sitt arbete. Som vi vet görs dessa avdrag sannolikt till största delen här i Stockholmsområdet, där det redan finns en fungerande kollektivtrafik.

Vad anser finansministern till exempel om att resten av flygindustrin är väldigt subventionerad i så måtto att utrikesflyget inte betalar moms, att inrikesflyget betalar den lägsta momsen, att gruvindustrin är helt och hållet befriad från koldioxidskatt, att vi fortfarande delar ut gratis utsläppsrätter och att vi har stora subventioner till yrkesfisket till exempel i så måtto att man inte betalar någon skatt på det bränsle man använder? Vore det inte en bra idé att inte bara ha en kartläggning utan också en plan för hur vi ska fasa ut de här subventionerna, Magdalena Andersson?

Herr talman! Jens Holm tar upp en viktig fråga. Självklart är det så att vi ska gå igenom alla de skatteutgifter vi har och naturligtvis se över om de är väl avvägda eller inte.

Samtidigt måste man ta hänsyn till att även om vi har nedsatta skatter inom en rad områden har vi ändå ofta högre skatter än i många andra länder. Även med den skatteutgift som är en miljöskadlig subvention, som Jens Holm påpekar, ligger den nedsatta skatten ändå ofta på en högre nivå än den rådande i andra länder. En uppenbar möjlig strategi skulle vara att ta ned alla skattesatser till dem på subventionsnivån. Den linjen vet jag att varken jag eller Jens Holm vill gå på, men det visar att den här frågan är ganska komplicerad och att man därför måste ta hänsyn till de konkurrensaspekter som finns.

Ta till exempel jordbruksdieseln, som är nedsatt i Sverige men som ändå ligger högre än i andra länder där Sverige konkurrerar med livsmedel. Vi vill absolut inte ta bort den subventionen, eftersom det skulle leda till att svenska jordbruk läggs ned, att våra åkermarker växer igen till skogsmarker och att vi i stället skulle importera livsmedel från andra länder där man har lägre skatt på jordbruksdiesel. Det är någonting som jag är säker på att Jens Holm inte heller vill ska ske.

Därför är det viktigt att man håller tungan rätt i mun när man arbetar med de här subventionerna, och det är därför som regeringen nu har vidtagit åtgärder. Vi kommer att fortsätta att analysera det här, men att ta bort allting - nej, det skulle få konsekvenser för konkurrenskraften som skulle kunna påverka utsläppen i negativ riktning. Om man skulle lägga ned verksamhet i Sverige skulle produktionen flytta till länder med mer utsläpp, och det vore inte önskvärt.

Herr talman! Låt mig vara tydlig och säga att inte heller jag tror att vi över en natt kan avskaffa alla så kallade miljöskadliga subventioner i Sverige. Jag vet inte ens om vi kan avskaffa dem under loppet av flera års tid. Vissa av de här subventionerna finns ju där av ett skäl. Det kan vara regionalpolitiska skäl, till exempel att man måste ha en flygplats på en viss ort och att man behöver hjälp för att kunna ha den flygplatsen. Så kan det vara långt uppe i inre Norrland. Sedan har vi mängder med subventionerade flygplatser där det absolut inte finns något skäl till det.

Jag tycker också att finansministern har en poäng i att vi alltid måste väga subventionerna mot nyttan som de kan ge. När det kommer till industrin är den internationella konkurrensen en sådan faktor som man måste väga in.

Det jag saknar, Magdalena Andersson, är dock mer av ett helhetsgrepp om den här frågan. Det är inte första gången Naturvårdsverket gör den här inventeringen av de miljöskadliga subventionerna; den första inventeringen gjordes redan 2012, och då stod jag och hade likartade debatter med dåvarande finansminister Anders Borg. Det är lite tråkigt, Magdalena Andersson, för han sa ungefär samma sak som du nu säger till mig: att det är viktigt att kartlägga subventionerna och att det är viktigt att ha miljöstyrande skatter. Så sa faktiskt han också, men sedan hände det ingenting.

Nu har vi åtminstone fått en flygskatt, och regeringen ser över det så kallade reseavdraget. Det är två exempel på att man hanterar miljöskadliga subventioner, men det finns fortfarande otroligt mycket kvar att göra. Jag räknade upp en mängd områden som fortfarande är kraftigt subventionerade av staten, vilket tyvärr leder till att utsläppen blir väldigt stora - jag talade om gruvindustrin, om flyget, om subventioner till fisket, om gratis tilldelning av utsläppsrätter och så vidare.

Återigen, Magdalena Andersson: Vore det inte bra att ta den kartläggning som Naturvårdsverket har gjort, och nu senast den kartläggning som Naturskyddsföreningen har gjort, och väga syftet, det vill säga det som är positivt med subventionerna, mot problemet, det vill säga de utsläpp dessa subventioner skapar - och sedan så långt som möjligt försöka fasa ut de miljöskadliga subventionerna? Annars förstår jag inte riktigt vitsen med att Stefan Löfven reser till klimattoppmötet i Paris. Vi har även andra regeringsföreträdare som i olika internationella sammanhang pekar finger åt andra länder och säger att de ska fasa ut sina miljöskadliga subventioner, medan vi inte ens har en plan för hur vi ska hantera våra.

Var är planen, Magdalena Andersson? Var är utfasningsplanen? Det behövs en utfasningsplan där man säger: Det här kan vi fasa ut, och det här är de årtal när utfasningarna ska vara uppnådda. De här subventionerna är så pass viktiga för andra ändamål att de blir lite svårare att fasa ut.

Det tycker jag vore det ärliga sättet att hantera subventionerna på, men det gör inte regeringen i dag. Det tycker jag är olyckligt.

Herr talman! Jag blir lite besviken när Jens Holm menar att det inte är någon skillnad mellan mig och Anders Borg.

Dessutom är det så att vi har samarbetat med Vänsterpartiet om budgetar under de senaste fyra åren. Jag är väldigt stolt över vad vi tillsammans har åstadkommit på miljö- och klimatområdet under de här åren. Vi lägger nu fram den största klimatbudgeten som någonsin har lagts fram - den har fördubblats sedan vi tillträdde - och vi lägger fantastiskt mycket mer resurser än tidigare på att bygga om och ställa om Sverige inför de klimatförändringar som kommer och för att motverka de förändringarna.

Vi ökar satsningarna på biologisk mångfald genom att kraftigt öka mängden skog vi köper in, och vi genomför Klimatklivet, som innebär klimatinvesteringar som inte bara gör oss klimatsmarta utan också skapar jobb och tillväxt runt om i hela landet. Vi har även ökat effekten av en del av de ekonomiska styrmedel vi har på det här området, och vi gör en lång rad otroligt viktiga insatser för att öka klimatomställningen och rädda vår natur i Sverige. Det gör också att Sverige är ett av de ledande länderna i världen vad gäller klimatomställning. Här tycker jag alltså att vi har all anledning att räta på ryggen - inte bara vi i regeringen, utan också Vänsterpartiet, som har varit med och röstat för den här politiken i Sveriges riksdag.

Har vi en plan för att fasa ut alla miljöskadliga subventioner? Svaret är nej. Vi ska naturligtvis titta igenom alla miljöskadliga subventioner, och det gör vi. I budgetarbetet har vi haft diskussioner om det här under alla år som jag har varit finansminister, och vi ser var någonstans det är möjligt och lämpligt att göra en utfasning. Men det finns flera områden där min bedömning är att det inte är lämpligt att genomföra en total avveckling av subventionerna, därför att det skulle få väldigt allvarliga konsekvenser för möjligheten att leva och verka i hela landet. Det skulle till exempel påverka möjligheten att leva i svensk glesbygd mycket.

En annan effekt skulle kunna vara att det slår oerhört hårt mot det svenska jordbruket, och det är inte en konsekvens jag är beredd att ta för att avveckla dessa subventioner - särskilt inte som beskattningen i Sverige, även med subventionerna, ligger högre än i andra länder.

Någon plan för total avveckling finns det alltså inte. Däremot är jag absolut beredd att kontinuerligt diskutera och analysera vilka avvecklingar som kan göras och var någonstans man kan minska subventionerna för att öka miljöstyrningen. Detta ska vi göra kontinuerligt i budgetarbetena framöver - gärna tillsammans med Vänsterpartiet.

Herr talman! Är du även stolt över att vi i den här budgeten har de största anslagen någonsin till miljöområdet, Magdalena Andersson? Det går nu dubbelt så mycket till miljö- och klimatändamål jämfört med under den borgerliga perioden. Miljö- och klimatbudgeten omfattar nu ungefär 10 miljarder kronor. Det är jättebra, Magdalena Andersson, men problemet är att vi på den andra sidan faktiskt subventionerar det som ökar utsläppen med sex gånger mer - upp till 60 miljarder kronor. Då har vi ju ett problem.

Det står också i budgeten, vill jag minnas - och även i den nya klimatlagen - att alla politikområden måste hålla sig inom det nya klimatpolitiska ramverket. Det tycker jag gör att en utfasningsplan för miljöskadliga subventioner känns ännu mer påkallat.

Jag vill även påminna Magdalena Andersson om att det i den vårbudget som nu kom står att miljöskadliga subventioner behöver fasas ut såväl i Sverige som globalt. Vi är uppenbarligen helt överens om det, Magdalena Andersson, men om man säger så förpliktar det. Då tycker jag inte att man bara kan säga att man arbetar med frågan, utan då tycker jag att det ska vara en transparent och öppen process och att man ska ha en utfasningsplan för de miljöskadliga subventionerna. Annars känns det inte helt igenom trovärdigt.

Skulle finansministern till exempel kunna ge två konkreta exempel på miljöskadliga subventioner som blir nästa steg i utfasningsprocessen? Vi har flygskatten, och vi har reseavdraget som jag hoppas kommer att göras om väldigt snart - men vad blir nästa steg i att fasa ut de miljöskadliga subventionerna? Det vill vi ju båda göra, uppenbarligen.

Herr talman! Att reseavdragen ska ses över är någonting vi är överens om väldigt brett i politiken; de flesta partier i riksdagen står bakom en sådan översyn. Det vore naturligtvis väldigt bra om vi kunde hitta ett system som är mindre lätt att fuska med än det vi har i dag och ett system som kanske bättre styr mot kollektivtrafik i stället för bilåkande jämfört med det vi har i dag.

Samtidigt är det naturligtvis viktigt när man tittar över detta att man ser till det faktum att det måste vara möjligt att leva och bo i hela landet. Reseavdragen har en betydelse. Även om de används mest i storstäderna, vilket de flesta inte tror, har de allra störst betydelse för människor i glesbygd. Vi måste se till att hitta ett framtida reseavdragssystem som tar hänsyn till möjligheten att leva och verka även i glesbygd. Det är alltså ett uppenbart område där vi kommer att behöva arbeta framöver.

Jag är naturligtvis öppen för att också diskutera andra områden när det gäller att successivt fasa ut de subventioner vi har vad gäller skatteutgifter. Vi har tagit upp jordbruksdieseln som ett exempel, och även om vi har det som vi kallar en miljöskadlig subvention på jordbruksdieseln har vi den tredje högsta beskattningen av jordbruksdiesel i hela EU. Det är inte uppenbart att en avveckling av den nedsättningen skulle gagna utsläppen i EU som helhet, eftersom mindre miljösmart svensk produktion skulle riskera att ersättas av mer miljöskadlig jordbruksproduktion i andra delar av EU.

Därför måste vi hålla tungan rätt i munnen när vi jobbar med de här frågorna, och därför måste vi göra ett kontinuerligt strategiskt arbete. Det är precis det regeringen håller på med.

Överläggningen var härmed avslutad.