Unga vuxna på bostadsmarknaden

Fru talman! Dennis Dioukarev har frågat mig om regeringen är beredd att ge utredningen ett tilläggsdirektiv med uppdraget, alternativt ge en ny utredning i uppdrag, att utreda hur ett statligt finansierat bosparande kan utformas.

Frågan syftar på utredningen Förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden, som regeringen i december förra året beslutade om att tillsätta.

Utredningens uppdrag är att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. I uppdraget ingår att bland annat föreslå hur ett statligt startlån som riktar sig till förstagångsköpare ska utformas. Det är upp till utredningen att avgöra vilka åtgärder som är lämpligast.

Regeringen vill dock se ganska detaljerade förslag på hur just ett startlån ska utformas, detta i och med att startlån varit en åtgärd som diskuterats tämligen mycket och som det finns exempel på i andra länder. Utredningen ska även utreda och föreslå andra lämpliga åtgärder. Bosparande är naturligtvis en möjlig sådan åtgärd. Jag vill dock inte förekomma utredningen utan ser fram emot att få ta del av dess bedömningar och förslag.

Min bedömning är alltså att direktiven till den sittande utredningen inbegriper det som Dennis Dioukarev efterlyser. Mot denna bakgrund ser jag ingen anledning att vidta någon ytterligare åtgärd.

Fru talman! Tack, bostadsministern, för svaret! Jag ska kommentera det som ministern nyss framförde, men jag tänkte börja med att ge en kort bakgrundsbeskrivning till det som min interpellation här i dag handlar om.

Vi har nu en situation där priserna på bostäder har pressats upp av en akut bostadsbrist i framför allt storstadsregionerna, där jobben oftast finns. I till exempel Västsverige bor nu var fjärde ung vuxen ofrivilligt kvar hemma hos föräldrarna. Att flytta hemifrån är ofta det första steget mot att bli självständig, skaffa sig en karriär och så småningom bilda familj om man så önskar. Men just nu saknas det bostäder till rimliga priser och med rimliga kötider.

Klyftan mellan dem som har ett eget hem och dem som inte har det tillåts just nu att växa och vidga sig. Andelen unga som behöver hjälp med kontantinsatsen eller medlåntagare har ökat från 17 procent 2016 till 25 procent 2020. Det här betyder att sparandet måste vara mer aggressivt i dag och starta tidigare än för bara ett decennium sedan för att man ska ha en chans att slå sig in på bostadsmarknaden. Alternativt får man i stället ge sig ut på en osäker andrahandsmarknad med skyhöga hyror eller tacka nej till jobberbjudandena i våra mest snabbväxande och arbetsintensiva regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ytterst är denna situation alltså direkt tillväxthämmande och leder till samhällsekonomiska välfärdsförluster för hela Sverige. Lägg därtill en pandemi som slagit särskilt hårt mot ungdomsdominerade yrken, så har vi snart en hel generation utan framtidsutsikter att förverkliga drömmen om ett eget hem. Därför efterfrågar jag i dag åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för unga hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden.

Mot denna bakgrund är det bra att det till slut har tillsatts en utredning som ska komma med förslag på hur man kan underlätta för förstagångsköpare. I utredningsdirektivet från regeringen nämns bland annat statliga startlån, vilket är en bra utgångspunkt, men principiellt menar jag att det borde föregås av ett sparande.

I bland annat Norge, Finland och Tyskland finns det därför en sparbonus som innebär att unga vuxna ska kunna spara till en kontantinsats med särskilda skatteregler. Utformningen kan liknas vid ett inverterat ränteavdrag, men i stället för att få återbäring på lånet får man tillbaka. På så sätt bygger man upp en kontantinsats för ett bostadsförvärv och stimulerar samtidigt sparande från tidig ålder.

Min poäng är att regeringen eller utredaren inte behöver uppfinna hjulet på nytt, eftersom det finns internationella exempel att inspireras av. Det här är en åtgärd av många som skulle kunna ingå i ett reformpaket.

Min fråga i dag var alltså om regeringen är beredd att lägga ett tilläggsdirektiv till utredningen med uppdraget att specifikt utreda en sparbonus. Svaret på min fråga var nej, som vi hörde. Man förlitar sig på utredaren.

Jag tycker att det är vanskligt att göra det, för vad händer om man inte väljer att utreda sparbonusen? Då har man sjabblat bort denna chans och måste vänta på nästa utredning, trots att vi nu har en situation där unga vuxna inte kan flytta hemifrån och där man tvingas tacka nej till jobberbjudanden eller tar blancolån för att delfinansiera kontantinsatsen.

Med den akuta bostadsbrist som råder och med den byggtakt som vi har undrar jag varför regeringen har en sådan defensiv inställning till nya lösningar.

Fru talman! I uppdraget till den pågående utredningen ingår det att utreda och föreslå andra lämpliga åtgärder utöver det här huvudfokuset på ett statligt startlån. Det är någonting vi har velat att man specifikt ska titta på, men uppdraget är att föreslå lämpliga åtgärder och inte enbart ett startlån. Olika sätt att uppmuntra bosparande, som Dennis Dioukarev är inne på och vill utreda närmare, är en möjlig sådan åtgärd.

När det gäller andra länders erfarenheter och modeller för att uppmuntra bosparande framgår det också tydligt i uppdraget till den pågående utredningen att man ska analysera internationella erfarenheter av olika åtgärder som vidtagits för att underlätta för förstagångsköpare.

För mig är det viktigt att inte i det här läget förekomma utredningen, utan det är nu upp till utredningen att avgöra vilka åtgärder som man bedömer är lämpliga att gå fram med utifrån de målsättningar som direktiven pekar ut. Jag ser väldigt mycket fram emot att ta emot utredningen med dess förslag och bedömningar och utifrån det komma tillbaka med de åtgärder som krävs för att fler ska kunna ta klivet in även på den ägda bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan tycka att om man anser en politisk reform vara av intresse ska den också ingå i utredningsdirektivet, annars lämnar man ju över ansvaret på utredaren att finna politiska prioriteringar och politiska reformer. Jag har själv suttit i parlamentariska kommittéer, och där framgick det väldigt tydligt vad det var vi skulle utreda och hur vi skulle göra det. Vi fick även tilläggsdirektiv. Det är inte på något sätt någonting konstigt eller ovanligt, så därför har jag svårt att förstå regeringens ambivalens.

Förra året genomförde Sifo en undersökning bland 1 000 svenskar under 30 år, där man ställde frågan vad de ansåg om en sparbonus. Den siffra som jag i synnerhet fastnade för var att en av fyra av dem som inte sparar en enda krona alls i dag skulle börja bospara om det ingick en sparbonus. Det skulle i så fall vara en fantastisk utveckling, för det betyder att vi skulle ge en inträdesmöjlighet till bostadsmarknaden till de ungdomar och unga vuxna som kanske kommer från mer kapitalsvaga hushåll.

Jag vet också att Miljöpartiet tidigare har uttalat stöd för den här reformen. Därför tycker jag att det är märkligt att man, som Märta Stenevi säger, å ena sidan förvisso inte har någonting emot en sparbonus per se men å andra sidan inte vill låta den utredas specifikt, trots att det just nu pågår en utredning om hur man ska få in förstagångsköpare på bostadsmarknaden. Tajmningen kunde inte vara bättre för en sådan utredning.

I ett vidare perspektiv kan man också ställa sig frågan vilka signaler det skickar till ungdomar och unga vuxna när man utreder ett lån men inte ett sparande. Jag tycker att det sätter upp väldigt skeva incitamentssystem. Sverigedemokraterna har ingenting emot startlånet; faktum är att vi har drivit det under flera års tid. Men vi menar att ett lån rent principiellt alltid bör föregås av ett sparande. När det gäller den här reformen måste det naturligtvis komma i den ordningen att man sparar först och lånar sedan.

Jag vidhåller alltså att det är bekymmersamt att man inte har med detta i utredningsdirektivet. Samtidigt kan jag förstå det mot bakgrund av den inställning som regeringen har haft till sparande tidigare. Man har bestraffat sparande inte bara en utan faktiskt två gånger den förra mandatperioden när man höjde skatten på ISK. Det här är liksom en röd linje i regeringens ekonomiska politik. Jag beklagar det, för de som drabbas här och nu är ungdomar som står utan bostad och som tvingas ta blancolån eller tacka nej till jobberbjudanden.

Fru talman! Dennis Dioukarev drar stora växlar på en utredning som inte har lämnat in ett betänkande än. Jag har redan tidigare sagt att utredningen har ett brett direktiv som gör det möjligt att lämna förslag på en rad olika åtgärder.

Hur man väljer att formulera direktivet kan man ha lite olika synpunkter på. Man kan naturligtvis välja att tydligt specificera exakt vad utredningen ska titta på, och man kan också ge ett öppnare direktiv där man ber utredningen att komma tillbaka med vilka åtgärder som är möjliga och vilka som är lämpligast för att lösa ett problem. Den här utredningen har ett brett direktiv, och det finns alla möjligheter att komma tillbaka med förslag på bosparande om den ser att det är en lämplig åtgärd på marknaden. Precis som riksdagsledamoten påpekar har Miljöpartiet drivit frågan tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inte i dag föregå vad utredningen ska komma fram till. Hela poängen med att tillsätta en utredning är ju att få en genomgång och en jämförelse av internationella erfarenheter, och sedan ska utredningen komma tillbaka med förslag som vi kan bereda för att se vilka som är bra att gå vidare med.

Låt mig ge ett direkt svar på Dennis Dioukarevs ursprungliga fråga. Eftersom direktiven till den pågående utredningen har med det som efterfrågas ser jag ingen anledning att vidta en ytterligare åtgärd i det här läget.

Fru talman! Först och främst stämmer det inte att utredningen har med det som "efterfrågas". Utredningen har inte med något bospar eller en sparbonus över huvud taget. Det man har specificerat i utredningsdirektivet är startlånet. Frågan är då varför man inte specificerar att även ett bospar ska utredas. Om Märta Stenevi här och nu kan garantera att frågan ska utredas är det ett tillfredsställande svar. Jag ställer ändå frågan om Märta Stenevi kan garantera att en sparbonus kommer att utredas. Om den inte utreds är det Miljöpartiet och Socialdemokraterna som ytterst bär ansvaret för att man har sjabblat bort möjligheten att utreda en reform som det potentiellt finns en majoritet för i Sveriges riksdag och som skulle hjälpa många unga vuxna på bostadsmarknaden.

En målsättning för Sverigedemokraterna är att alla som vill ska äga sitt hem. För att underlätta för detta vill vi se en tydlig och förutsägbar bostadspolitik som inte försvårar för det egna bostadsägandet i onödan. Därför vill vi se ett startlån och en sparbonus samt ett avskaffat andra amorteringskrav. Allt som allt skulle det underlätta finansieringen, öka rörligheten och göra det möjligt för ett mer effektivt utnyttjande av bostadsbeståndet.

Sammanfattningsvis gör dagens politik med orimliga kreditrestriktioner och en avsaknad av en sparbonus att unga vuxna pushas ut på en osäker andrahandsmarknad med skyhöga hyror, alternativt får ta blancolån - osäkra lån - till hög ränta.

Ett parti i Sveriges regering som tar ansvar måste fråga sig vad man gör åt situationen. Där är Märta Stenevi och regeringen fortfarande svaret skyldiga.

Fru talman! Jag är glad att vi får debattera frågorna, men allra gladast är jag nog för att få driva frågorna politiskt i en regering som verkligen vill se en hållbar bostadsförsörjning för alla.

Möjligheten för alla människor att bo bra är så fundamental för jämlikhet, livskvalitet och hälsa, men i dag är alldeles för många människor trångbodda. De hoppar runt på korta andra- och tredjehandskontrakt och har inte ett hem alls. Bostadssegregationen är i dag ohållbar. Möjligheten att komma in på bostadsmarknaden och få ett förstahandskontrakt eller att flytta om det behövs är nödvändig. Det gäller för den som måste lämna en dålig relation, för den vars familj växer, för den som får ett nytt jobb på annan ort eller för den som blir vuxen och måste hitta ett eget boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och regeringen driver just nu på för att hitta lösningarna på utmaningarna. Det handlar som vanligt om att jobba med många verktyg samtidigt, såväl långsiktiga som kortsiktiga.

Utöver den utredning vi har pratat om i debatten för att underlätta för förstagångsköpare vill jag också nämna den utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning som just nu arbetar brett för att underlätta för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor. Samtidigt ska utredningen titta på hur bostadssegregation kan motverkas och hur jämlika uppväxt- och levnadsvillkor kan förbättras. Utredningen kommer i arbetet att också se över de bostadspolitiska verktyg som finns och hur de kan bli mer effektiva och ändamålsenliga. Utöver detta finns det en utredning som tittar på att minska skuldsättningen inom området bostadsbidrag och underhållsstöd. Om vi ska bryta segregationen och minska trångboddheten måste vi minska trösklarna både för att komma in på bostadsmarknaden och för att kunna röra sig inom den.

Avslutningsvis vill jag understryka att allt vilar på den övergripande ambitionen och nödvändigheten av att sluta de sociala och ekonomiska klyftorna i vårt land.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.