Underhållet av våra vägar

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sofia Westergren har frågat mig vad jag avser att göra för att beta av underhållsskulden på våra vägar och höja standarden på vägarna för att matcha framtida ökade behov av transporter.

Jag besvarade så sent som den 17 februari en fråga från Sofia Westergren avseende regeringens insatser för vägnätet. Jag redogjorde i mitt svar för de satsningar som regeringen genomför avseende vägunderhållet och betydelsen av dessa för att skapa förutsättningar för en hög nivå på standard och på tillgänglighet. Jag upprepar därför inte det här i dag igen.

Efter många år av underinvesteringar kan jag konstatera att regeringen nu ökat ramarna till vägunderhåll. Även särskilda satsningar har genomförts, vilka har riktats mot landsbygdens vägar där behoven är stora och vägarna ofta är det huvudsakliga alternativet för transporter. För regeringen är det viktigt att säkerställa en god tillgänglighet i hela Sverige. Det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av landet.

Regeringen har inlett arbetet med att ta fram en ny nationell plan för utveckling av transportinfrastrukturen och avser att lägga fram en infrastrukturproposition till riksdagen under våren 2021. Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om en ny nationell plan planeras till 2022.

Fru talman! Jag tackar Eneroth så mycket för svaret.

Det senaste året har påvisat vikten av ett starkt samhälle som det går att lita på. Ska hela landet leva måste vägarna fungera, men tyvärr visar verkligheten något annat. Underhållsskulden växer likt en snöboll.

Det behövs 2 miljarder extra per år bara för att stoppa förfallet. Ska vi betala av underhållsskulden kostar det 20 miljarder, och det är försiktigt räknat. Stoppar vi inte förfallet kommer en tredjedel av vägarna att vara förfallna. Och då, fru talman, stiger kostnaderna till mer än det dubbla för att få ordning på detta.

Trafikverket lägger årligen cirka 1 miljard på bärighetsförstärkande åtgärder. Men 2021-2025 kommer dessa pengar att användas till annat, som förstärkning av broar, och inte användas för underhåll av själva vägarna.

Jag, som är en före detta åkare och lastbilschaufför, har sett hur vägmiljön blivit alltmer svårtillgänglig för större fordon. Inför debatten har jag pratat med gamla kollegor i branschen som vittnat om att det har blivit sämre. Rapporten Långsiktiga effekter av ett underfinansierat vägunderhåll bekräftar denna bild.

Fru talman! Spårdjupet i vägen ökar. Med allt smalare vägar kör fordonen på exakt samma plats. En viss yta får mycket belastning medan övrig yta inte får någon belastning. Med bredare vägar blir körningen mjukare och kan anpassas mer efter annan trafik, och fordonen belastar vägbanan på ett skonsammare sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Spårdjupet har ökat med 100 procent under ministerns tid vid makten. Spåren i vägbanan skapar även problem för vinterväghållning och orsakar vattensamlingar.

Ekonomilagning som görs med bitumen och grus skapar stor irritation då den orsakar både stenskott på vindrutor och plåtskador. Lagningens hållbarhet är dessutom väldigt dålig. På västkusten, som jag kommer från, vittnar yrkeschaufförerna om det undermåliga oljegruset, som även läggs på motorvägar. Skadorna som lagas är tillbaka redan efter ett par veckor. Det kan inte ens kallas provisoriskt med så kort hållbarhet.

Fru talman! Jag vill ge infrastrukturministern möjlighet att berätta hur han ser på att spårdjupet har ökat med 100 procent under hans tid vid makten.

Fru talman! Jag tackar för en väldigt viktig interpellation.

Fru talman! Infrastrukturministern måste vara den sista personen i Sverige som inte har upptäckt det usla vägnätet. Det är klart att det är allvarligt när det sannolikt är ett parti i en regering som består av två partier som har kidnappat en sådan här viktig fråga. Konsekvenserna har min kollega Sofia precis berättat om. Vägarna blir sämre och sämre. Och, fru talman, sämst vägar i Sverige är det i Gävleborg.

Sämst vägar i Sverige är det i Gävleborg. Det är ett viktigt län. Det är ett genomfartslän för E4:an. Det är ett skogslän, och det är ett län med långa avstånd. Nu har det gått så långt, fru talman, att det till och med skrivs i Hudiksvalls Tidning. Jag förstår att statsrådet är helt ointresserad av medier norr om Dalälven. Men han eller någon kollega hade kunnat läsa detta: "Trafikpolisen ansluter i kritiken - för dålig vinterväghållning". Så står det i dag.

På helahalsingland.se står det: "Nu kliver flera av trafikpoliserna i Hälsingland fram och gör kritikerna sällskap.

- Vi är ganska duktiga på att ringa och höra av oss till ledningscentralen, så inom driften känner man nog till oss och våra åsikter." Så säger en av trafikpoliserna.

Han säger vidare:

"Trafikverket säger att de ser en pågående nedslitning av vägnätet och den eskalerar. Det innebär att när vägen får sådana här spår så är det jättesvårt att få bort isen, för plogen är ju rak." Så säger han när de har en trafikkontroll på E4:an.

Det är just den här vägen, livsnerven, som en av poliserna kallar den, de är mest kritiska till.

Och så frågar journalisten: "Varför är ni kritiska?" Svaret är:

"- Det är lite som att det blir en överraskning varje gång det blir snö. Det tar för lång tid att hinna snöröja på de här huvudsträckorna. Ofta hinner man röja till exempel E4, men man hinner inte med att ta omledningsvägarna." Det säger trafikpolisen enligt helahalsingland.se i dag.

Han fortsätter:

"- Trafikverket har under många år fått för lite pengar och det är det vi märker. Det här är egentligen en politisk fråga, så det ska inte slå tillbaka mot tjänstemännen eller de som sitter och kör och sliter med det här."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är verkligheten. Det är verkligheten som beskrivs på helahalsingland.se i dag. Det är inte ministern på någon SSU-kongress som står och pratar om vad man borde ha gjort eller vad man borde göra. Det här är verkligheten. Det här är verkligheten för bilisterna i Sverige. Det är verkligheten för yrkeschaufförerna. Det går så långt, fru talman, att trafikpolisen uttalar sig i Hudiksvalls Tidning och mer eller mindre vädjar om hjälp.

Så kan det inte fortsätta, fru talman. Inte ens vägunderhållet sköts. Jag har haft en interpellationsdebatt med ministern om det. Dagen efter berättade Trafikverket i våra lokaltidningar att pengarna inte ens räcker till för att underhålla det vi har.

Pengarna räcker inte ens till för att underhålla det vi har. Det betyder, fru talman, att för varje dag som går försämras vägnätet i Sverige. Det är allvarligt för yrkeschaufförerna. Det är allvarligt för företagsamheten. Hur ska man kunna bedriva företag i Ljusdal när gods ska fraktas ned till Mjölby under natten och vara framme just in time, när vägen knappt är farbar på grund av att det i ett vinterland som Sverige är snö och kyla?

Fru talman! Det är fullt normalt att det är snö och kyla i Sverige. Jag har själv ringt när jag åkt 83:an, som var blixthal en lördagseftermiddag för ett par veckor sedan. Det var blixthalka! Inte undra på att det händer olyckor i Sverige.

Jag skulle vilja veta hur infrastrukturministern i Sveriges regering ser på att trafikpolisen går ut och vädjar i Hudiksvalls tidning att det måste bli bättre.

Fru talman! Då är det återigen dags att debattera det bristfälliga underhållet på landets vägar. Lars Beckman tog upp mycket av det som händer i Gävleborg, men vi har dåliga vägar även i Jämtland, Västerbotten, Skaraborg och Småland. Det spelar ingen roll var man befinner sig i landet - vägnätet är väldigt slitet.

Man ska kunna leva och bo i hela landet. Det står det också i svaret som ministern gav Sofia Westergren i den här debatten. Det står om "landsbygdens vägar där behoven är stora och vägarna ofta är det huvudsakliga alternativet för transporter". Om skogsindustrin ska kunna leva och verka måste man få ut virket ur skogen. Men hur ska man bära sig åt när vägarna inte bär? Hur ska då en av landets viktigaste näringar klara sig?

Jag vet att regeringen vurmar för att lyfta upp transporter på järnväg, och det tycker även vi är bra. Men hur det än är behövs lastbilen, antingen i början av en transport eller i slutet. Ska järnvägen kunna bära mer gods förutsätter det också att lastbilarna kommer fram.

I dagens Proffs kan man läsa att tre av fyra svenskar vill se mer pengar till vägunderhåll. Det är ett kraftigt underbetyg åt regeringens sätt att sköta vägunderhållet. Vidare skriver man att åtta av tio transporter sker på väg och att om hela Sverige ska kunna leva "behövs det farbara vägar i hela landet. Läget är riktigt illa i delar av landet, vägnätet knakar i fogarna."

Vi har diskuterat de provisoriska lagningarna tidigare, och Sofia Westergren tog också upp det tidigare i debatten. Man åker med en så kallad snabel på de här bilarna och sprutar ut lite olja. Så lägger man grus på det, och så körs det till av bilarna. Det är provisoriska lagningar som inte ens håller veckan ut på hårt trafikerade vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tog upp det i den förra debatten, och jag gör det nu igen: E20, en pulsåder genom landet, är bitvis så dålig att det är stora hål i den. Jag var själv uppe och körde vid Mariestad och fick vika undan för en håla i vägen. Då pratar vi om en Europaväg som försörjer stora delar av landets transporter ned till Skandinaviens största hamn. Detta är ett kraftigt underbetyg till regeringens sätt att sköta vägunderhållet.

Det krävs minst 2 miljarder extra varje år för att stoppa fortsatt förfall. Lägger man inte på de här 2 miljarderna kommer vägarna att bli allt sämre, och hur ska vi då klara industriell verksamhet, livsmedelsproduktion och annat runt om i landet? Det är ju den verksamheten som försörjer stora delar av den svenska ekonomin. Regeringen måste ta till kraftfulla åtgärder för att vägarna ska ha en rimlig standard.

Jag är övertygad om att ministern i den här debatten kommer att säga som han har sagt förut, nämligen att regeringen satsar mer än vad tidigare regeringar har gjort. Så kan vara fallet, men det är inte gott nog med tanke på hur det ser ut ute på landets vägar.

Fru talman! Tack, Sofia Westergren, för interpellationen! Den är viktig, eftersom statusen på svenska vägar är viktig för trafiksäkerheten.

Om vi börjar där ska vi ändå konstatera att vi har haft en lyckad utveckling. Det är färre skadade och döda i trafiken än någonsin. Utifrån nollvisionen har vi i Sverige lyckats utforma trafiksäkerheten med bra standard på vägarna och med mitträcke så att man undviker frontalkrockar. Jag kommer ju från fordonsindustrin, och där ser vi också en utveckling med allt säkrare fordon. Vi kan alltså glädja oss åt en utveckling med en ökad trafiksäkerhet.

När det gäller det som Thomas Morell var inne på i sin kommentar, det vill säga att det läggs mer resurser än någonsin på vägunderhåll nu, är det väl det som är skillnaden. Jag vet att Lars Beckman satt i riksdagen 2010-2014. Då kunde han kanske ha pläderat för mer pengar till vägar. Moderaterna har ju inte börjat lägga pengar på vägarna förrän i opposition efter 2014, i budget efter budget. I regeringsställning valde Moderaterna att prioritera annat framför satsningar på svensk infrastruktur, till exempel skattesänkningar för välbeställda, privatiseringar och systemskifte. Man underlät att investera både i det svenska järnvägssystemet och i vägarna.

Nu har Trafikverket mer pengar än någonsin för vägunderhåll - 164 miljarder. Det togs i den nationella planen 2018. Sedan dess har vi i nästan varje budget återkommit med ytterligare insatser, senast med 1 ½ miljard i satsning på vägunderhåll, öronmärkt till vägar i landsbygd.

Jag vet att behoven är ännu större. Det är ingen tvekan om det. Efter år av underinvesteringar, där inte minst en moderatledd regering lät bli att satsa på infrastrukturen, vägar och järnvägar, har vi fått återhämta och kunnat göra stora insatser för att återställa kvaliteten i den svenska infrastrukturen, först i nationell plan 2018 med 100 miljarder kronor mer. Jag utesluter inte att nästa nationella plan kommer att innehålla ännu mer resurser.

Nu är vi ett skede där vi har lyssnat in Trafikverkets inriktningsunderlag som har kommit in till regeringen. Vi har haft hearingar, och där säger både Trafikverket och representanter för regioner och näringsliv att det behövs mer pengar till vägunderhåll och järnvägsunderhåll liksom till viktiga investeringar i inte minst järnväg men också annan infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta bereder vi nu inför kommande infrastrukturproposition och så småningom inför den nationella planen. För dem som följer debatten och inte vet hur infrastrukturplaneringen ser ut är det alltså vart fjärde år som man tar ramarna och de långsiktiga förutsättningarna. Så ser ordningen ut.

Förra gången det skedde var första gången en socialdemokratiskt ledd regering fick möjlighet att göra det. Efter år av underinvesteringar när Lars Beckman och hans partikollegor satt i riksdagen och nedprioriterade infrastrukturen kunde vi då göra en ordentlig satsning och lägga 100 miljarder kronor mer på infrastruktur och ta steget för att förbättra kvaliteten och även möta klimatomställningen.

Det ska bli intressant att höra hur Moderaterna, som nu har allt fler företrädare som är klimatförnekare, ska klara av att både säkra att vi har bra resurser till vägunderhåll och klara av den nödvändiga omställning som behövs för att elektrifiera vägnätet och satsa mer på järnväg och en klimatsäker sjöfart.

Där har vi tydliga inriktningar för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Jag vet att inte alla moderater delar den uppfattningen. För oss är dock vägarnas kvalitet, järnvägens kvalitet och infrastruktursatsningar helt nödvändiga för att trygga jobb och tillgänglighet i Sverige men också klimatet.

Fru talman! Bättre standard behövs på våra vägar. Jag vill först säga att när Alliansen hade makten gjordes skattesänkningar på arbete, vilket gjorde att fler inkluderades i arbetslinjen. Det gav mer pengar till staten att göra välfärd av.

Jag vill bekräfta det som minister Eneroth sa, alltså att två-plus-ett-vägarna har haft en bra utveckling på olycksstatistiken. De är dock för smala, vilket gör att det blir punktbelastning som ger spårbildning.

Vägarna utgör en stor del av yrkeschaufförernas arbetsmiljö. Smalare vägar, mindre rondeller och oljegrus gör det allt svårare för lastbilarna att leverera till tätorterna. Lägg härtill kör- och vilotidsregler i kombination med vägarbeten och rusningstrafik som gör det svårare att planera arbetsdagen. För chaufförernas familjer blir det väntan och osäkerhet om när pappa eller mamma har jobbat klart eller om det blir hemgång först nästa dag. Att alltid vara beredd på att det kan bli en övernattning i bilen är chaufförens vardag. Nu i vinter har undermålig vinterväghållning gjort det ytterligare svårare att planera arbetsdagen.

Fru talman! Det är dags att ta chaufförernas arbete och arbetsmiljö på allvar. Kampen om kostnader och dåligt vägunderhåll påverkar yrkeschaufförernas arbetsmiljö.

Ett antal kommuner i Dalsland krävde nyligen åtgärder för de undermåliga vägarna i landskapet genom en skrivelse till Västra Götalandsregionen. Riksväg 98 i Norrbotten och riksväg 90 i Västerbotten är de sämsta riksvägarna, tätt följt av väg 99 i Norrbotten, enligt en undersökning. I Göteborg pågår extremt många vägbyggen, vilket påverkar trafiken negativt. En väg som har varit dålig i många år är Exportgatan på Hisingen. Lastbilschaufförer vittnar om flera feldoserade kurvor i Göteborg. Ett exempel är den vid Klarebergsutfarten på E6.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under 2020 valde Trafikverket att i stället för nödvändigt underhåll sänka hastigheten på 121 mil vägar från 90 kilometer till 80 kilometer. Man ansåg att detta var nödvändigt av säkerhetsskäl eftersom standarden på vägarna var för dålig.

Att inte anpassa och underhålla det man en gång byggt är en mycket dålig affär. Trafikverkets prognos är att transporterna för gods förväntas öka med 50 procent och persontransporter med 30 procent.

Fru talman! Jag vill fråga infrastrukturministern om han anser att det är rimligt att sänka hastigheten på våra vägar i stället för att investera och stärka vägarna så att hastigheterna i stället kan behållas eller till och med höjas för att hela Sverige ska leva.

Fru talman! Det är precis som Sofia Westergren säger, nämligen att under alliansregeringens tid kom fler i jobb och det blev mer resurser till välfärden.

Fru talman! Det måste vara en mycket otacksam uppgift för en socialdemokratisk infrastrukturminister att stå här och försöka förklara det kraftigt försämrade vägnätet i Sverige. Alla som ser denna debatt, alla som har den minsta lilla insyn i svensk politik, vet naturligtvis att det är Miljöpartiet som blockerar frågan.

Vi vet att Miljöpartiet hatar mobilitet, och vi vet att Miljöpartiet inte har några riksdagsledamöter norr om Dalälven. Och det finns naturligtvis en förklaring till det. Ingen vettig människa norr om Dalälven röstar på ett parti som så aktivt försämrar livsvillkoren. Men det som är förvånande är att Socialdemokraterna tillåter detta. Socialdemokraterna har tidigare stått upp för skogslänen och för hela Sverige, men numera tillåter man ett litet treprocentsparti att styra hela infrastrukturutvecklingen i Sverige med förödande resultat.

Precis som någon annan sa här är vägarna dåliga i hela Sverige, men de är sämst i Gävleborg. Till och med trafikpolisen går ut i Hudiksvalls tidning Hela Hälsingland och rasar över att det är så usel trafiksäkerhet. Man hänvisar till flera allvarliga trafikolyckor i Hälsingland på grund av den usla vinterväghållningen och det usla vägunderhållet. Då vore det rimligt att ministern förhåller sig till verkligheten och inte håller tal på en SSU-kongress. Det här är Sveriges riksdag. Vi förväntar oss mer av ministern och att få ett riktigt på svar på frågan om när vägunderhållet kommer att förbättras.

Fru talman! Jag tackar för svaret, statsrådet Tomas Eneroth.

Vi debatterar det dåliga vägunderhållet, det nästan obefintliga vägunderhållet, utanför storstäderna. I Skövde har Västtrafik lagt ned en busslinje. Motivet när man lade ned busslinjen var att man inte kunde garantera förarens och passagerarnas säkerhet eftersom vägen var så dålig. Sedan säger regeringen att vi ska åka mer kollektivt. Men när kollektivtrafiken inte kan köra på grund av att vägarna är dåliga, hur kan vi då leva och bo utanför städerna? Det är en bra fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också sant, som statsrådet säger, att det behövs pengar för vägunderhållet. Men det finns en detalj; det behövs mycket mer pengar om vi ska kunna bibehålla standarden på vägarna. Att satsa på ett fungerande vägnät står inte i motsats till klimatet, utan snarare blir det mindre utsläpp om vägen fungerar.

Man kan inte låta bli att titta på vad som står i tidningarna. I en artikel står det att det kommer in sönderskakade bilar - just från Gävle, Lars Beckman. I verkstaden tittar de på bokningarna; det är fråga om fjäderbrott på bilarna och spindelleder som ger upp på bilarna. Jag som har varit aktiv ute på vägarna i många år inser vad ett fjäderbrott betyder. Det kan vara fråga om ett totalhaveri där man flyger över i mötande körfält. Om en spindelled ger upp blir det samma effekt. Det är alltså vardagen för landets bilister på ett vägnät som är i fritt fall när det gäller underhållet. Här måste regeringen göra någonting.

Fru talman! Det här är intressant. Sofia Westergren och även Lars Beckman bekräftar precis det jag sa tidigare, nämligen att den moderatledda regeringen lade pengarna på skattesänkningar. Nu ledde inte det till att det blev mer resurser i samhället. Det ledde inte till mer pengar till vägar eller infrastruktur. Ni sänkte skatten, och det blev en ökad arbetslöshet och försämrade statsfinanser.

Det var ingen lyckad ekonomisk politik under tiden 2006-2014. Vi fick ta över en skyhög arbetslöshet, usla statsfinanser och dränerade investeringar. Om man i stället hade valt att investera i vägarna och i järnvägarna hade det varit lite lättare för en ny regering att tillträda 2014 och stärka kvaliteten på vägarna. Nu fick vi börja på minus efter år av underinvesteringar.

Visst finns det skäl att förbättra vägarnas standard. Det var därför vi lade 164 miljarder kronor i den förra nationella planen. Det är därför vi ser till att årligen öka anslagen. Senast var det med 1,5 miljarder öronmärkta för landsbygden. Det är därför jag också tror att vi vid kommande infrastrukturplanering kommer att behöva skjuta till mer resurser till infrastruktur. Det är oklart om Moderaterna kommer att ställa upp på detta. Det är möjligt att man gör det i opposition. I majoritet väljer man som vanligt alltid skattesänkningar.

Jag uppskattar verkligen att Sofia Westergren tar upp frågan om chaufförernas villkor och åkerierna. Här finns en intressant fråga. Svenska åkerier har under lång tid brottats med en osjyst konkurrenssituation, inte minst från utländsk lastbilstrafik. Det gjorde inte den moderatledda regeringen något åt eftersom det skulle vara fri rörlighet, fri konkurrens och fria marknadsvillkor, pressade löner och pressade sociala villkor. Vi har utefter vägarna sett utländska chaufförer bo i hytterna och laga mat ute på parkeringsplatserna.

Vi har tagit tag i detta och förhandlat fram ett mobilitetspaket inom EU som säger att det är fråga om utstationering från dag ett och att svenska löner och villkor ska gälla. Vi har sett till att det går att låsa fast hjulen på lastbilarna om man inte följer uppsatta regler. Klampning fanns inte före 2014.

Vi har skapat en lagstiftning som säger att den som yrkesmässigt beställer transporter av åkerier har en skyldighet att se till att det är fråga om lagliga transporter. Nu har de första domarna fallit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har infört sanktionsavgifter som gör att den som har usla arbetsvillkor eller inte följer reglerna kan få betala dryga avgifter - på plats.

Vi har också ökat kontrollen av yrkestrafiken. Inte minst utreder vi nu en yrkestrafikinspektion.

Det här är vårt sätt att säkerställa att det blir sjysta konkurrensvillkor. Men vi har också något som skulle kunna innebära en förbättring.

Jag frågade nyligen Moderaternas trafikpolitiska talesperson om synen på en vägslitageavgift, som partiet har varit stark motståndare till. Jag tror att Moderaterna fortfarande är det.

Nu försvinner Eurovinjett, systemet som gör att utländska lastbilar i några länder ändå betalar på svenska vägar. Det avvecklas på europeisk nivå. Nu har vi snart en ordning där det bara är svenska åkare som betalar på svenska vägar. När de åker utomlands, i Tyskland och Frankrike och så vidare, betalar svenska lastbilar. Men när rumänska, bulgariska eller tyska lastbilar kommer till Sverige betalar de ingenting eftersom bland annat Moderaterna är emot en vägslitageavgift.

Varför är det rimligt? Vore inte det ett bra sätt att öka intäkterna, kanske till vägunderhåll? Eller accepterar man usla sociala villkor för att det är viktigare att hålla nere transportkostnaderna än att hitta ett bra sätt att finansiera - ett sätt som de flesta andra europeiska länder numera tycker är ganska rimligt?

Fru talman! Jag är väldigt glad över minister Eneroths engagemang för yrkeschaufförernas arbetsmiljö, som jag delar med honom. Den behöver stärkas och förbättras.

Jag vidhåller att Alliansens skattepolitik med sänkt skatt på arbete gjorde att vi var fler som arbetade och blev inkluderade i arbetslinjen. På så vis blev det mer intäkter. Det blev alltså fler som betalade skatt till välfärden.

Den här regeringen kommer nu att straffbeskatta fordon. Minister Eneroth nämnde att nya fordon gör att vi har ny teknik och säkrare bilar ute på våra vägar. Men hård beskattning kommer att göra att vi får fler begagnade bilar som köps in från våra grannländer.

Är det smalare vägar och mindre rondeller som ministerns väg- och miljösatsningar har gått till? Jag vill informera ministern om att detta kraftigt påverkar yrkeschaufförernas arbetsmiljö ytterligare negativt.

Samtidigt som arbetslösheten stiger till följd av pandemin stiger behovet av investeringar i den svenska infrastrukturen. Min nästa interpellationsdebatt blir med ministerns kollega arbetsmarknadsministern. Jag undrar om minister Eneroth ser att de två kan slå samman sina båda problem. Infrastrukturministern har en massa arbete att göra, och arbetsmarknadsministern har en massa arbetslöshet att lösa. Jag undrar om ni kan slå ihop de två sakerna. Att då inkludera arbetslinjen är bra för Sverige.

Fru talman! Jag kan svara direkt, Sofia Westergren: Självklart gör vi det. Självklart ser vi infrastrukturinvesteringar som en viktig motor i svensk ekonomi. Det skapar jobb.

Den förra nationella planen beräknade Trafikverket skulle kunna leda till ungefär 235 000 årsarbeten. Det är ett av skälen till att det är så viktigt att göra infrastrukturinvesteringar. Det kan vara vägunderhåll, järnvägsunderhåll, satsningar på Norrbotniabanan eller nya stambanor. Det driver igång ekonomin, men det gör också att vi faktiskt klarar klimatkraven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var det som var så bedrövligt under tiden då vi hade en moderatledd regering: Man avstod från att göra investeringar som skulle kunna skapa jobb. Man trodde att enbart sänkta skatter skulle leda till ökad sysselsättning. Den effekten uteblev. Fredrik Reinfeldt sa att 5 miljoner skulle i arbete. Det nådde aldrig Fredrik Reinfeldt. Det målet nådde vi med en socialdemokratiskt ledd regering. Fredrik Reinfeldt nådde i stället ett resultat med ökad arbetslöshet, sämre statsfinanser och minskade investeringar i infrastruktur och i samhället i stort.

Nu har vi en annan tingens ordning. Nu investerar vi mer än någonsin i infrastruktur - i den förra planen 100 miljarder mer än vad alliansregeringen mäktade med. Jag kan tänka mig att nästa nationella plan kommer att innehålla än mer, för behoven finns ju. Det har alla här redovisat.

Efter år av underinvesteringar behöver vi satsa mer, inte minst på vägunderhåll men också på järnvägen, på sjöfarten och på cykling i storstäder och annan stadsomvandling som kommer att behövas. Det är våra tydliga prioriteringar, för vi tycker att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi ser också att infrastrukturinvesteringar skapar nya jobb, bättre konkurrenskraft och bättre förutsättningar att hålla ihop stad och land.

Där är dessvärre inte Moderaterna. Jag beklagar detta. Jag hoppas att ni kan komma med i matchen. Inse att fossilsamhället ligger bakom oss! Var lika modiga som den svenska fordonsbranschen, som nu producerar elbilar i stället!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.