UD och demonstrationerna av falungong i Göteborg

Fru talman! Cecilia Wigström har frågat mig om det är min bedömning att Wienkonventionen om konsulära förbindelser kan och bör tillämpas direkt av polisen vid handläggning av demonstrationstillstånd. Vidare frågar Cecilia Wigström om vilka åtgärder jag är beredd att vidta så att Wienkonventionen på ett tydligt sätt inte står över svenska grundlagsstadgade rättigheter som yttrande- och demonstrationsfrihet. Slutligen vill Cecilia Wigström veta vilka åtgärder jag avser att vidta för att UD inte ska blanda sig i ärenden om demonstrationstillstånd som handläggs av polismyndigheten. Inledningsvis vill jag understryka att det självfallet inte ankommer på en departementschef att bedöma vilka bestämmelser som tillämpas av självständiga myndigheter i enskilda fall. Jag konstaterar emellertid att de bestämmelser om immunitet och privilegier som stadgas enligt Wienkonventionen om konsulära förbindelser har införlivats i svensk rätt genom 1976 års lag om immunitet och privilegier I samband med att en konvention införlivas i svensk rätt genom lag görs bland annat en bedömning av om dess bestämmelser står i strid med svensk grundlag. Såväl regering som riksdag fann i sin granskning av Wienkonventionen att så inte är fallet. Jag ser därför ingen motsättning mellan bestämmelserna i Wienkonventionen om konsulära förbindelser och de i Sverige grundlagsstadgade rättigheterna om yttrande- och demonstrationsfrihet. Tillämpningen av Wienkonventionens regler är givetvis oberoende av vilken utländsk beskickning som berörs och vilken opinionsyttring det handlar om. I det aktuella fall som ligger till grund för Cecilia Wigströms interpellation har den lokala polismyndigheten i Göteborg helt korrekt vänt sig till UD för att rådgöra om hur Wienkonventionens lydelse ska tolkas i ett ärende där polismyndigheten sedan självständigt har fattat beslut.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för svaret. För alla som sitter på läktaren och undrar varför jag har ställt dessa frågor vill jag berätta vad det egentligen handlar om. I Göteborg ligger det kinesiska konsulatet nere vid grönsakstorget, och ett antal falungongdemonstranter står dagligen utanför konsulatet på andra sidan gatan. Det är två-fyra personer som fridsamt och tyst ibland delar ut flygblad till besökande och passerande människor. Den kinesiska konsuln tycker att detta är obehagligt. Han har klagat hos polisen och vill att demonstranterna ska flytta till andra sidan Vallgraven som rinner utmed grönsakstorget i Göteborg. Jag vill göra klart att det kinesiska konsulatet självklart ska känna sig välkommet i Göteborg och i Sverige. Men våra lagar måste gälla - våra grundlagsstadgade rättigheter att demonstrera och att få uttrycka våra åsikter. Men jag kan också förstå att kineserna tycker att det är jobbigt. Problemets kärna är egentligen att demonstrationsfriheten inte finns i Kina. Demonstranterna står där för att protestera mot de övergrepp som dagligen sker i Kina. Jag har vänt mig till utrikesministern med den här frågan därför att polisen har frågat UD om råd när det gäller hur man ska hantera den här frågan. Ska man tillmötesgå det kinesiska konsulatet och flytta på demonstranterna? Då har en tjänsteman på UD i ett brev svarat att Wienkonventionen innebär att man måste skydda konsulatet från intrång och skadegörelse. Det är självklart. Det är inte det som det handlar om här. Och man rekommenderar att polisen ska försvåra kontakten mellan demonstranter och besökare till konsulatet. Att försvåra kontakten mellan demonstranter och besökare är i princip som att dra undan mattan för hela demonstrationen. Man demonstrerar ju för att få ut sitt budskap och berätta vad man tycker. Jag tycker att det är allvarligt att en UD-tjänsteman på detta sätt springer den kinesiska regimens ärenden. Det är absurt med tanke på de fridsamma former demonstrationerna har och hur demonstranterna alltid uppträder. När jag berättade för min frisör att jag hade ställt den här interpellationen sade hon: De demonstranterna märker man ju knappt. Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag tolkar det utrikesministern säger i svaret om att det inte finns någon motsättning mellan Wienkonventionen och vår grundlag som att UD-tjänstemannen har gjort fel. Tjänstemannen har tolkat det som att det finns ett problem här. Demonstranterna kan inte fortsätta som vanligt. Det finns en krock mellan grundlagen och Wienkonventionen. UD-tjänstemannen har därför dragit slutsatsen att Wienkonventionen står över grundlagen och har rått polisen att flytta demonstranterna. Utrikesministern säger nu att det inte finns någon konflikt mellan vår grundlag och Wienkonventionen. Man kan demonstrera utanför konsulatet och ändå upprätthålla de krav som kineserna kan ställa på oss som värdland att skydda deras konsulat från intrång och skadegörelse. Så tolkar jag svaret. Jag skulle vilja ställa en fråga för att få ett förtydligande av att jag har tolkat svaret rätt. Jag skulle vilja höra ett avståndstagande från utrikesministern, att hon tar avstånd från UD-brevet och att hon ger ett tydligt besked till medborgarna i Göteborg som undrar vad som gäller i Sverige. Upprätthålls vår demonstrationsfrihet eller inte?

Fru talman! Jag vill för klarhetens skull inledningsvis understryka att jag står bakom det Laila Freivalds som utrikesminister här har föredragit. Jag står också bakom de tydliga ställningstaganden som regeringen tidigare har gjort när det gäller falungong och dess verksamhet i Sverige och i Kina. Det är ingen tvekan om att Kina inte är någon demokrati. Mänskliga rättigheter åsidosätt. Man respekterar inte religionsfriheten. Vi vet att denna rörelse och andra som har uppfattningar som inte ligger i regimens linje undertrycks. Människor har svårt att få uttrycka sig och blir i många fall förföljda. Dödsstraffet är i sin omfattning förfärande. Jag har följt Folkpartiets agerande när det gäller falungong under årens lopp. Jag har blivit lite förvånad över att ett parti som så ofta hävdar rätten för homosexuella att leva det liv de själva har valt, rätten att uttrycka sig fritt, demonstrationsfrihet och så vidare så okritiskt blir rörelsens handgångna och dess redskap. Det är nu dags att tala om att vi ska hävda rörelsen falungongs rätt att utöva sin humbug och sitt hopkok av tro och vetenskap. Vi ska också hävda dess rätt att hävda sin uppfattning i Kina. Men vi måste också kunna våga granska den och dess målsättning. Vi vet inte vad den har för mål. De ljuger när man ställer frågor om det. De svarar undvikande. De har missbrukat bland annat mitt förtroende när jag har tagit emot dem här i riksdagen. Det är den enda organisation som jag har tagit hand om som har missbrukat det genom att försvinna i Riksdagshuset så att vi har haft problem att samla ihop dem, och så vidare. Nu har de insett att man inte kan bete sig så om man ska kunna komma tillbaka till riksdagen. Men det finns en hel del att fundera över. Jag har också lagt märke till att de när andra grupper har demonstrationstillstånd gärna är där och på något sätt vill ta över andras demonstrationer och möten. Det finns en hel del att fundera över. Jag har diskuterat med dem och ställt frågan: Hur ser ni på homosexuella? Svaret blir då att jag inte har förstått. Om jag är tillräckligt insatt i deras lära kommer jag att förstå att man inte kan vara homosexuell. Man kan heller inte ha några förhållanden över etniska gränser. De tror att det är rymdvarelser som har introducerat väldigt mycket av den teknik vi har i dag. Gång på gång finns det väldigt mycket man kan ifrågasätta. Vi får akta oss för att okritiskt bli ett redskap för rörelsen. Samtidigt måste vi också säga att även om de har en konstig uppfattning, rentav en tokig uppfattning, ska de få hävda den. Vi måste ha båda ingångarna samtidigt om vi ska bli trovärdiga. Det finns oerhört lite granskning av falungong i dag i Sverige. Jag tror att det bara är Sydsvenskan som över huvud taget har skrivit en kritiskt granskande artikel. Om någon är emot någonting som vi är kritiska till sväljer vi gärna det budskapet med hull och hår. Det gynnar inte utvecklingen i Kina, och det gynnar inte den svenska debatten.

Fru talman! Cecilia Wigström frågar om demonstrationsrätten upprätthålls i Sverige. Svaret är: givetvis. Det sker genom polisens beslut. Det är dess uppgift att säkerställa att demonstrationsfriheten upprätthålls i vårt land.

Fru talman! Jag frågade Laila Freivalds om hon ville ta avstånd från UD-brevet klart och tydligt. Det hade varit på sin plats med tanke på hur grovt det var. Det är en UD-tjänsteman som råder polisen att försvåra kontakten mellan demonstranter och besökare till ett konsulat. Det är en tjänsteman som vill begränsa demonstrationsfriheten. Det är klart att medborgarna börjar undra. Jag skulle ge utrikesministern rådet att tydligt ta avstånd från UD-tjänstemannens brev. Vi har i dagarna följt en annan skandal med Dramatiska institutet. Det är elever som har gått för långt. I morse såg jag rektorn för Dramatiska institutet tydligt stå och säga att han tar avstånd från det eleverna har gjort men att han stöder dem. Det är inget märkligt. Det borde rentav vara på sin plats att också utrikesministern någon gång kunde ta avstånd från de felaktigheter som UD begår. Annars blir ministern själv ansvarig för sådana grova övertramp. Det grova övertrampet är att UD går kinesernas ärenden. Jag vill poängtera att jag själv, till skillnad mot vad Carina Hägg vill måla upp, definitivt inte är ett redskap för falungong. De har sin rörelse, och jag är inte medlem i deras rörelse. Jag själv ser mig gärna som ett redskap i demokratins tjänst. Jag är förtroendevald. Jag vill slåss och kämpa för de grundläggande rättigheter som finns i vår grundlag, nämligen rätten att demonstrera och få uttrycka sig fritt. Det är vad jag engagerar mig för. Om det är så att Carina Hägg har frågor om vad falungong är och gör är det något som snarare bör tas upp med justitieministern eller Säpo så att de kan titta på rörelsen. Det har väl ingenting med utrikesministern och Utrikesdepartementet att göra. Det har funnits skäl att engagera sig i det här fallet just därför att demonstrationsfriheten har ifrågasatts och är hotad. Då engagerar jag mig. Jag engagerade mig också sist när kinesiska generalkonsuln i Göteborg för ett och ett halvt år sedan ville stoppa närradiosändningarna. Konsuln gick runt och tog kontakt med politiker och förvaltningschefer i kommunen och ville dra in bidraget till falungongs närradiosändningar för att tysta kritiken. Det är vad kineserna vill; de vill tysta kritiken. Jag vill att de som vill uttrycka någonting annat och kritisera de övergrepp som sker i Kina ska få komma till tals. Det är vad det handlar om. Jag väntar på att utrikesministern ska ta avstånd från UD-brevet.

Fru talman! Jag konstaterar än en gång att jag tycker att regeringen är väldigt tydlig och väldigt klar i dessa frågor och har en hög profil. Det välkomnar jag. Samtidigt beklagar jag att Folkpartiet genom sin representant här inte medger att man har agerat på det här sättet vid upprepade tillfällen från Folkpartiets sida. Man har gjort sig till redskap för organisationen. Man har okritiskt stått upp för dem utan att säga: Hur är det, gäller inte homosexuellas rättigheter när det handlar om falungong? Då är det inte viktigt. Det är heller inte viktigt att demonstrationsfriheten respekteras och att man respekterar andra organisationers mötesrätt. Man ska vara trovärdig. Det är viktigt att man är det i dessa frågor. Ska man som Cecilia Wigström säger vara ett redskap för demokrati måste man också hävda den i alla dess delar och inte göra det selektivt när det passar en själv för något annat syfte. Vi blir mycket trovärdiga inför kineserna om vi också vågar granska rörelsen. Jag tror att vi vinner på det i det långa loppet, inte som Folkpartiet och Cecilia Wigström låta oss vara ett redskap för falungongs mycket märkliga och mystiska teorier.

Fru talman! Polismyndigheten i Göteborg har helt korrekt vänt sig till UD för att konsultera angående tolkningen av Wienkonventionen om konsulära förbindelser. Jag har ingen inblick i hur den rådgivningen har gått till, och jag har ingen anledning att ta ställning. Cecilia Wigström anser sig ha underlag för att göra bedömningar. Jag undandrar mig det.

Fru talman! Det är mycket märkligt ifall utrikesministern inte har satt sig in i det här ärendet inför interpellationsdebatten. Jag kan mycket väl skicka över till Utrikesdepartementet och ministern det e-postmeddelande som har skickats från departementet, där det uttryckligen står en rekommendation till polisen i Göteborg från UD att man ska "försvåra direkt kontakt mellan besökare till konsulatet och demonstranter". Det har skickats ut från utrikesministerns departement. Det är mycket anmärkningsvärt att en tjänsteman på UD vill begränsa demonstrationsfriheten och går Kinas ärenden. Jag hade hoppats att utrikesministern skulle ta avstånd från det brevet i den här debatten. Till Carina Hägg vill jag säga att jag aldrig tidigare hört anklagelserna om att falungonganhängare inte skulle respektera homosexuellas rättigheter. Om det stämmer är det allvarligt. Självklart står jag som folkpartist upp för de homosexuellas rättigheter. Jag vet att Kina sprider oerhört mycket propaganda om falungong. Det är ett stort land med en stor propagandaapparat som ger sig på varenda en som försöker att kritisera, och de skapar olägenheter för falungonganhängare. Jag är rädd för att det är Carina Hägg som har drabbats av den kinesiska propagandan.

Fru talman! I ett ärende där en myndighet konsulterar UD i tolkningen av en lagstiftning utfärdas inga rekommendationer. Det är någonting som Cecilia Wigström påstår, men det är inte sant. Dessutom drar Cecilia Wigström våldsamma slutsatser av ett slag som hon saknar underlag för.