Tvärvillkoren

Fru talman! Anders Forsberg har frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med det beskrivna problemet att lantbrukare har drabbats av avdrag på sina EU-stöd som en följd av Jordbruksverkets bestämmelser för avdrag för upprepade fel inom tvärvillkoren.

Jag vill börja med att tydliggöra att det är Jordbruksverket som utifrån ett bemyndigande från regeringen har det fulla ansvaret för hur tvärvillkoren tillämpas i Sverige. Det innebär att det är upp till Jordbruksverket att tolka EU-regelverket och utifrån det upprätta ett system för tvärvillkor. Samtidigt följer regeringen arbetet med genomförandet av jordbrukspolitiken genom kontinuerlig dialog och diskussion med Jordbruksverket. Jag har under hösten informerats om att Jordbruksverket har sett över avdragssystemen för tvärvillkoren och att de har funnit utrymme för förbättringar och därmed också vidtagit åtgärder i tillämpningen.

Regelförenkling är en viktig fråga för regeringen både i EU-förhandlingar och i framtagandet av nationell lagstiftning. Jordbruksverket har många års erfarenhet av regelförenkling, och att förenkla och tydliggöra reglerna för lantbrukare är en ständigt pågående process.

Jag vill dock uttrycka min förståelse för den komplexitet som tvärvillkoren medför i stödsystemet. Tvärvillkorsreglerna och principen för hur avdrag på stöden ska göras regleras på EU-nivå. Att den nya jordbrukskommissionären har satt regelförenklingar högt på sin agenda är i detta hänseende mycket positivt. Ett enklare och mer transparent sanktionssystem för tvärvillkoren är något som kan behövas, och jag kommer att verka för att dessa frågor inkluderas i en övergripande översyn av jordbrukspolitiken inför nästa reform.

Fru talman! Jag vill först tacka landsbygdsministern för hans svar om tillämpningen av reglerna för tvärvillkoren.

Tvärvillkor betyder att lantbrukarna ska uppfylla ett antal verksamhetskrav inom till exempel tvärvillkorsområdet djurskydd för att få fulla stöd. Överträdelser bestraffas med avdrag på stöden, och om lantbrukarna inte har rättat till tidigare uppmärksammade fel blir avdragen procentuellt större, från 3 till 15 procent.

Enligt EU:s regelverk i artikel 41 a ska avdrag bara göras om bonden har gjort sig skyldig till samma överträdelse inom en treårsperiod. Länsstyrelserna och Jordbruksverket har sedan 2006 krävt tillbaka 80 miljoner kronor av lantbrukarna i olika avdrag när det gäller tvärvillkoren. En fjärdedel tar regeringen hand om, medan 60 miljoner kronor har gått tillbaka till Bryssel. År 2011 gjordes till exempel avdrag för 9,4 miljoner kronor, av vilka 1,4 miljoner var för upprepade förseelser. Hur många av dessa som är felaktiga finns det ingen statistik på. Det må i detta sammanhang tyckas vara små summor, men för de drabbade kan det ha en direkt påverkan på den egna ekonomin.

I ett internt pm skriver Jordbruksverket att deras avdragssystem är fel. De skriver att det har resulterat i att tusentals lantbrukare kan ha fått avdrag för fel de inte har begått. Verket har nämligen gjort avdrag och hänvisat till den övergripande rubriken för ett tvärvillkorsområde utan att ange den specifika överträdelsen.

Men trots att Jordbruksverket har gjort fel tänker de inte betala tillbaka några pengar. Samtidigt som Jordbruksverket har ett väldigt fokus på att återkräva stöd från brukarna eller lantbrukarna på grund av deras felaktigheter verkar det snarare som att verket försöker sopa undan sina egna felaktigheter.

Jordbruksverket har föreslagit tre åtgärder för att komma till rätta med problemet i det interna pm:et.

Verket går tillbaka till enskilda fall och rättar till felen.

Ärenden som är aktiva omprövas. Här ska alltså lantbrukarna själva överklaga för att få sina ärenden prövade i domstol.

Jordbruksverket löser problemet genom att justera - och här finns ett frågetecken - sitt it-system.

Av dessa förslag förkastar alltså Jordbruksverket det första på grund av att det skulle vara för resurskrävande. Det andra förslaget lämnar Jordbruksverket utan kommentar. Det tredje förslaget är just vad Jordbruksverket förordar.

Min fråga till landsbygdsministern gäller det som interpellationen egentligen handlar om: Tycker landsbygdsministern att det finns fog för den kritik som har framförts om att Jordbruksverket systematiskt och felaktigt har tillämpat EU-rätten inom återkrav på EU-stöd och tvärvillkorsavdrag?

Fru talman! Jag beklagar det som har hänt. När det sker fel måste de rättas till så snart det går. Men vi måste också arbeta för att förbättra stödsystemet.

Jag har en bra löpande dialog med Jordbruksverket i dessa frågor. Samtidigt har jag förståelse för att tvärvillkoren medför komplexitet i stödsystemet. Även sanktionssystemet är komplext och svårt att förstå. De regler som ligger till grund för tvärvillkoren och sanktioner finns i EU-reglerna. Det är därför som jag har som ambition att förenkla EU-reglerna i nästa reform av jordbrukspolitiken. Här är det också glädjande att den nya kommissionären har denna synpunkt. Alla ministrar i EU har till och med fått brev från kommissionären om att komma med förslag till förenklingar, och vi jobbar just nu med detta.

När det gäller tvärvillkoren ansvarar alltså regeringen för EU-förhandlingarna, medan Jordbruksverket ansvarar för att utforma det nationella systemet. Jag vet att Jordbruksverket lyssnar på näringens synpunkter och tar till sig av de olika förslagen till förbättringar. Att förenkla för företagen är av hög prioritet för regeringen, och detta måste också genomsyra myndigheternas arbete. När det sedan gäller kraven måste de ställas till Jordbruksverket. Det är ingenting som jag som statsråd över huvud taget kan hantera.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för detta svar och noterar att han i svaret säger att vi måste rätta till fel. Jag är väl medveten om att han i sin roll kan ha svårt att uttala sig i frågan när det gäller specifika myndigheter. Men det är ganska viktigt i denna fråga.

I interpellationssvaret säger landsbygdsministern bland annat: "Jag vill börja med att tydliggöra att det är Jordbruksverket, som utifrån ett bemyndigande från regeringen, har det fulla ansvaret för hur tvärvillkoren tillämpas i Sverige."

Men EU-förordningar ska inte tolkas i Sverige eller i något annat medlemsland, för den delen. De ska tillämpas som vilken annan lag som helst.

Landsbygdsministern säger i svaret att han har fått information från Jordbruksverket om hur avdragssystemet ser ut för tvärvillkoren och att det finns utrymme för förbättringar. Men borde ministern så lätt bli övertygad? Vari består dessa förbättringar och åtgärder? Det vill jag se först och främst.

I svaret nämner lantbruksministern också regelförenklingar och att Jordbruksverket har många års erfarenhet av regelförenkling. Det kan jag själv skriva under på.

Lantbruksministern nämner också den komplexitet som tvärvillkoren medför för stödsystemet. Men vem har påstått att det är just reglerna kring tvärvillkoren som är krångliga och otydliga? Jag vill hävda att det är tillämpningen som inte är korrekt. Det är där problemet ligger, inte i EU-förordningarna i sig.

Jag vill upprepa min fråga. Anser landsbygdsministern att myndigheter, utan att nämna namnet på den vi diskuterar, i så fall bör återbetala de belopp som felaktigt har dragits från stöden till de drabbade lantbrukarna? Anser lantbruksministern att det är ett bra förfarande?

Fru talman! Jag tänker som statsråd inte värdera myndigheter och tala om vad de ska göra i sådana här fall. Det har jag inte befogenhet att göra. Det hoppas jag att du förstår, Anders Forsberg.

Samtidigt vill jag poängtera att EU-regelverket faktiskt ger möjligheter till många olika tolkningar av hur det nationella systemet ska upprättas. Den gamla tillämpningen behöver därför inte ha varit fel i rättslig mening. Det faktum att EU-kommissionen år 2011 granskade det svenska tvärvillkorsystemet och inte kritiserade de aspekter som omnämns i medierna gör det svårt att säga om det svenska tvärvillkorsystemet var felaktigt utformat i just denna fråga. Det finns alltså ett tolkningsutrymme i lagstiftningen.

I mina ögon finns det också ett utrymme för förenklingar av EU-reglerna. I den senaste reformen blev det i slutändan tyvärr inte någon större förändring av regelverket för tvärvillkoren. Det kan finnas en förklaring, nämligen att det även fanns många andra frågor som stod i fokus för både oss och andra medlemsländer.

Men inför nästa reform är min ambition definitivt att verka för förenklingar av flera delar i jordbrukspolitiken. Områden som kan förenklas är just tvärvillkoren, men också frågor om förgröning och så vidare behöver förenklas. Här behöver du absolut inte tvivla på att den ambitionen finns, och den diskuteras på ministerrådet. Jag ser fram emot att det kan hända väldigt mycket när det gäller förenklingar just därför att kommissionär Hogan mycket tydligt har aviserat att vi behöver göra förenklingar, och det är många länder som också driver dessa frågor.

Fru talman! Jag tackar lantbruksministern för detta. Vi saknar inte ambitioner, och det är bra. Vi talar om förenkling, och det är bra. Men i dag talar vi om tvärvillkoren och om den övertolkning som en svensk myndighet har ägnat sig åt. Jag upprepar att om man läser EU:s regelverk, artikel 41 a, kan man se att det där står att avdrag ska göras bara om bonden gjort sig skyldig till samma överträdelse inom en treårsperiod. Detta har misstolkats grovt av den svenska myndigheten - i detta fall Jordbruksverket.

Den fråga som från början ställdes var hur ministern vill komma till rätta med de problem som beskrivs i interpellationen. Du nämner en hel del. Men jag tycker inte att det duger. I Sverige har den här tillämpningen fått karaktären av en osthyvel som skär över nästan varje gård som kontrolleras. Många miljoner försvinner ut ur landet alldeles i onödan. Det var aldrig avsikten med dessa tvärvillkorsavdrag, eller reglerna för tvärvillkoren över huvud taget, när de infördes. De skulle främja att reglerna följdes och framför allt att fusk stävjades.

Jag tolkar ministerns besked som att regeringen inte tar frågan på allvar. Det är beklagligt. Det är kanske till och med oansvarigt. Förutom alla felaktigheter, som att beröva lantbrukarna deras rättmätiga ekonomiska stöd, handlar det om en rättssäkerhetsprincip och en tilltro till statsapparaten. Att myndigheten inte gör rätt och riktigt är helt enkelt inte acceptabelt. Enbart den anledningen borde vara skäl nog att ministern tar frågan på större allvar. För mig är det viktigt att man inte sviker de svenska lantbrukarna i denna fråga.

Fru talman! Direktstödet har en stor betydelse för jordbrukarna och är en mycket viktig del av deras inkomst. För mig är det viktigt att stödet utformas på ett sådant sätt att det i så hög grad som möjligt stärker konkurrenskraft och bidrar till miljönytta.

Vi måste också, som jag har sagt tidigare, säkerställa enkla, rättssäkra och stabila regelverk. Det finns behov att se över detta, som jag har sagt i tidigare inlägg. Min ambition är även att tvärvillkoren kommer upp på agendan, så att vi kan få ett enklare och mer transparent system. Det kommer jag att jobba hårt med, och jag har redan inlett detta arbete. Trots den korta tid som jag har varit statsråd har jag vid flera tillfällen diskuterat detta i EU-sammanhang.

Anders Forsberg, jag tar denna fråga på mycket stort allvar. Det är däremot upp till Jordbruksverket som ansvarig myndighet att bedöma huruvida det är lämpligt att öppna upp gamla ärenden för en ny bedömning.

Enskilda lantbrukare kan överklaga beslut om stöd och sanktioner som de anser vara felaktiga. Det är Jordbruksverket som hanterar dessa överklaganden, inte jag som statsråd.

Överläggningen var härmed avslutad.