Tudelningen på svensk arbetsmarknad

Herr talman! Niklas Wykman har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern om hon anser att kraftiga skattehöjningar på jobbskapande är förenliga med målet att minska tudelningen på svensk arbetsmarknad. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter den förra regeringens mandatperioder såg vi en situation med stora underskott i statens finanser, en arbetslöshet som hade bitit sig fast på höga nivåer och sjunkande resultat i skolan. För att kunna minska underskotten och samtidigt genomföra angelägna satsningar som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet krävs det höjda skatter.

Regeringen har därför lagt om politiken från ofinansierade skattesänkningar till investeringar och en starkare välfärd, och det har gett resultat. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten sjunkit med 1 procentenhet, och sysselsättningen har ökat med ca 200 000 personer. Av sysselsättningsökningen tillkom 67 procent bland utrikes födda. Arbetslösheten för ungdomar är den lägsta på 13 år, och prognosen visar på en fortsatt stark utveckling.

Samtidigt är arbetslösheten fortfarande hög, och fler måste komma i arbete. En särskild utmaning är att underlätta för alla nyanlända som har kommit till Sverige att komma in på arbetsmarknaden. Allas vilja och förmåga att arbeta måste tas till vara. Regeringen ska fortsätta att bedriva en politik för lägre arbetslöshet och ökad sysselsättning och har en tydlig jobbagenda.

För att underlätta för små, nystartade företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner föreslår regeringen vissa lättnader i beskattningen av personaloptioner. Regeringen har också infört växa-stödet för att fler företag ska våga ta steget att anställa sin första medarbetare. För en enskild näringsidkare innebär stödet en nedsättning av arbetsgivaravgifterna under de första tolv månaderna till den först anställda.

En promemoria i vilken det föreslås att växa-stödet utvidgas till att även omfatta vissa aktiebolag och handelsbolag har varit på remiss. Förslaget tillsammans med remissvaren bereds nu inom Regeringskansliet.

Genom satsningar likt dessa ökar vi möjligheterna till anställning och tar således vara på allas vilja att arbeta.

Utvecklingen sedan regeringens tillträde visar att Sverige är på rätt väg. Genom satsningar likt dem som tidigare nämnts samt med satsningar på vår gemensamma välfärd blir Sverige ett mer attraktivt land att leva och arbeta i.

Herr talman! Tack för ett engagerat svar, finansministern!

I dag har många av oss, inte bara vi som bor här i Stockholm utan runt om i hela Sverige, fått uppleva en fin dag. Jag gick tidigt till ett möte med barn- och utbildningsnämnden och kände att det för första gången var varmt och skönt ute. Det är en sådan dag då vårt land, Sverige, är ett ställe man kan älska att få verka och bo i. Många människor har det bra här, precis som runt om i världen där allt fler människor får det allt bättre.

Samtidigt är det bräckligt och oroligt. Vi är också tvungna att ta hänsyn till många av de problem som finns runt omkring oss. Även här i vårt land finns det problem. Solen har också fläckar; det finns mörker också i ljuset - eller vad man nu väljer att kalla det. En av fläckarna är definitivt att allt fler människor står allt längre bort från arbetsmarknaden.

Herr talman! Enligt till exempel Arbetsförmedlingen och dess bedömningar står de som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden ännu längre ifrån den än vad de har gjort tidigare. Det är en brant uppförsbacke för många människor att komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Antalet människor som står långt ifrån arbetsmarknaden har vuxit, delvis beroende på att skolan inte har hållit den kvalitet som den borde men också därför att det har kommit många människor till Sverige som inte har de förkunskaper som ofta krävs på arbetsmarknaden här.

När människor står långt ifrån arbetsmarknaden under en längre tid sjunker givetvis livskvaliteten, och då försämras hälsan. Då biter sig också kriminaliteten fast, och allt fler människor rekryteras till gängkriminalitet eller grov kriminalitet, vilket i sin tur leder till att människor känner en större otrygghet och känner sig mindre hemma i vårt samhälle.

Herr talman! Finansministern har gjort ett antal saker som jag tycker är mycket bra för att stärka integrationen i Sverige. Det var rätt att ta bort vårdnadsbidraget; det är mycket bättre att arbeta än att vara hemma och leva på bidrag. Jag tycker att de satsningar som har aviserats på skolor i utanförskapsområden är lovande om än lite otydliga än så länge. Det har varit bra att finansministern och regeringen har behållit jobbskatteavdragen, som troligtvis är den mest sysselsättningsskapande reform som har genomförts i Sverige. Det finns många bra saker med det som Magdalena Andersson gör.

Moderaterna vill gå vidare med fler satsningar på obligatorisk förskola, förlängd skoltid och förstelärare. Det finns många saker som ytterligare skulle kunna bidra till att bryta utanförskapet. Det kan handla om att förstärka jobbskatteavdraget eller om att ta ned marginalskatter. Att detta skulle vara mycket bra har bland andra LO, Bertil Holmlund med flera vidimerat gång på gång, så lite mer av detta vore givetvis bra.

En annan fläck i allt det ljusa är jämviktsarbetslösheten, som förväntas bita sig fast eller till och med öka något enligt Konjunkturinstitutets prognoser, från 6,7 till 6,8 procent. Jämviktsarbetslösheten handlar om den arbetslöshet som politiken, inte konjunkturen, styr över. Om man tar bort konjunkturen får man en jämviktsarbetslöshet, och den stiger marginellt med regeringens politik enligt Konjunkturinstitutet.

Moderaterna har tagit fram mål för sysselsättningen: en halv miljon fler jobb och halvering av jobbgapet. Min fråga till finansministern är: Hur ser finansministern på dessa mål, och tror hon att de kan vara värdefulla för Sverige?

Herr talman! Jag tror att det kan vara bra att sätta upp mål för arbetsmarknaden. Det är precis det som regeringen har gjort. Där kan jag tänka att det viktigaste inte är exakt hur man formulerar målen utan att man har ett tydligt mål för arbetsmarknaden och låter det vara en styråra för politiken. Det är precis så regeringen har arbetat när vi har satt upp målet att vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Min bedömning efter dessa år är att detta har varit ett värdefullt instrument för att styra politiken och ha ett tydligt jobbfokus på de åtgärder som regeringen har genomfört. Det är bland annat därför vi har genomfört ett nytt stort kunskapslyft med upp till 70 000 fler jobb och utbildningsplatser. Redan i år växer 50 000 fram. Detta beror bland annat på att vi ser att den stora klyftan på arbetsmarknaden i Sverige går mellan människor som har en utbildning och människor som inte har det.

Om man inte har en gymnasieutbildning är arbetslösheten hög, oavsett var i världen man är född. Därför är det viktigt att genomföra kunskapslyftet, inte begränsa det, inte minst därför att många nyanlända kommer till Sverige i en ålder då det kan vara lämpligt att fylla på med utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar Niklas Wykmans uppfattning att det var viktigt att ta bort vårdnadsbidraget. Efter åtta år med Alliansens politik såg vi att alldeles för många inte blev hjälpta av jobbskatteavdragen. Dessa hjälpte inte människor som stod långt ifrån arbetsmarknaden att komma in där, utan vi såg att alltför många människor stod alldeles långt ifrån arbetsmarknaden.

Vårdnadsbidraget gjorde de facto att kvinnor hamnade längre ifrån arbetsmarknaden, och därför har regeringen avskaffat vårdnadsbidraget. Vi genomför nu också en förändring av föräldraförsäkringen på ett sådant sätt att nyanlända kvinnor snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden.

Jag uppskattar Niklas Wykmans engagemang i frågan, men när fem jobbskatteavdrag - 140 miljarder i skattesänkningar - inte har löst dessa problem undrar man naturligtvis varför ett sjätte skulle lösa dem. Det är ju i princip utformat som de tidigare jobbskatteavdragen. Niklas Wykman och Moderaterna vill skära ned 3,6 miljarder just på insatser för att dessa människor ska komma i arbete via arbetsmarknadspolitiken. På vilket sätt kommer dessa nedskärningar att skapa fler arbeten för dessa personer?

Vi har avskaffat möjligheten till dubbla ersättningar och bidrag som nyanländ, det vill säga att få både etableringsersättning och bidrag via ett nystartsjobb. Detta har vi tagit bort, men det vill Moderaterna återinföra.

Jag har förstått att Moderaterna vill att bidragen ska minska, men då undrar jag varför de vill att nyanlända ska ha dubbla bidrag på ett sätt som människor som har bott länge i Sverige inte har möjlighet till eftersom bidraget avräknas mot a-kassan. Det sker dock inte mot etableringsersättningen.

Herr talman! Till skillnad från de olika Amsprojekt som regeringen har rullat ut har nystartsjobben en mycket god effekt. De är inte bara tiofaldigt bättre än regeringens förslag utan hundrafaldigt bättre om man kollar på utfall. Därför värnar vi om nystartsjobben, och det vet Magdalena Andersson mycket väl.

Jag ska inte spekulera i romansrykten, men jag skulle vilja säga att finansministern har en hemlig romans med jobbskatteavdragen. Det är alltid mycket kritik mot jobbskatteavdragen, men regeringen låter de fem förhatliga avdragen vara kvar i budget efter budget. Man undrar varför de låter något vara kvar som de tycker så illa om, men det är givetvis för att de inte tycker illa om dem. Finansministern vet nämligen att jobbskatteavdragen skapar 120 000-130 000 fler arbetstillfällen i den svenska ekonomin.

Herr talman! Det handlar om de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden. Finansministern nämnde själv nystartsjobben. Det är en typ av åtgärd som Alliansen uppskattar. Det behövs fler åtgärder av den typen, åtgärder som skapar många jobb.

Vi hörde finansministern prata om att regeringen skapar platser i olika system. Ena dagen ska det vara 1 000 nya jobb, och nästa ska det vara 5 000 eller 10 000 nya jobb. Men det stannar alltid vid platser i teorin, för när man kollar på hur det ser ut i verkligheten i programmen handlar det inte om 1 000 eller 10 000 människor. Många gånger handlar det om 10 eller ibland 100 människor som får riktig sysselsättning i den typen av åtgärder. Det räcker inte med att blåsa upp antalet platser när det inte finns människor som gör något i systemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern lutar sig nöjt mot den starka konjunkturvind som blåser, inte bara över Sverige utan över stora delar av världen, inte minst i våra trakter. Därmed tar man åt sig äran för att sysselsättningen växer, men detta beror inte på den politik som genomförs utan på att ekonomin i omvärlden och därmed Sverige går bättre för tillfället.

Herr talman! Det finns en stor oro hos de människor som står långt ifrån arbetsmarknaden nu när det är högkonjunktur. Vad ska hända med dem när det blir lågkonjunktur och Riksbanken har gasen i botten trots att det är nedförsbacke? Därtill trycker finansministern, så som hon har gjort i flera år, gaspedalen i botten i brant nedförsbacke men tycker ändå inte att bilen går tillräckligt snabbt.

Jag ska berätta en hemlighet för finansministern som vartenda litet barn känner till, och det är att för varje nedförsbacke finns det exakt en uppförsbacke. När den här nedförsbacken eller högkonjunkturen är över kommer det en uppförsbacke, och vi sitter nu i en bil som redan har gaspedalen i botten och som inte kommer att ha bränsle kvar när uppförsbacken kommer.

I brinnande högkonjunktur, där vi är nu, befinner sig nästan 1 miljon människor i utanförskap. Vi står inför ett åtagande om att dessa människor ska komma in på arbetsmarknaden i ett läge där konjunkturen av allt att döma kommer att vara i ett svagare läge men där finansministern har nöjt sig med att vi har en stigande jämviktsarbetslöshet.

Varför har finansministern inte vidtagit en enda åtgärd som sänker jämviktsarbetslösheten i Sverige?

Herr talman! Det finns en som satt på Finansdepartementet och gasade i nedförsbacke. Det var Niklas Wykman. Det var på Niklas Wykmans tid på Finansdepartement som man gasade. Under Moderaternas tid på Finansdepartementet försämrade man statsfinanserna varje år. Att man gjorde det under själva finanskrisen var inget konstigt; det var helt rätt politik. Men att man fortsatte försämra statsfinanserna när konjunkturen vände uppåt 2013 och 2014 på ett sådant sätt att vi hamnade oerhört långt från den bana för överskottsmålet som vi har att följa var mycket olämpligt. Det var också därför som jag lade om politiken när jag tog över efter Niklas Wykman i Finansdepartementet och såg till att strama upp i statsfinanserna. Det har gjort att vi nu har ordning och reda. Vi hade nästan 1 procents överskott i de offentliga finanserna förra året, och bedömningen är att vi kommer att ha överskott i år också och under de kommande åren.

Under den förra mandatperioden, med en moderat ledning, hade vi ökande underskott varje år. Under denna mandatperiod har vi haft överskott under alla år under min ledning. Det handlar inte bara om konjunkturen, utan även det strukturella sparandet har stärkts betydligt sedan Niklas Wykmans tid på Finansdepartementet. Det beror på att vi tar ansvar för offentliga finanser, precis som socialdemokratiskt ledda regeringar alltid har gjort, medan Moderaterna lämnar efter sig stora underskott precis som moderatledda regeringar alltid har gjort. Det är så svensk modern historia ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Niklas Wykman säger att man värnar om nystartsjobben. Det gör vi också. Därför har vi behållit nystartsjobben, och de är en viktig del av arbetsmarknadspolitiken.

Min fråga till Niklas Wykman är: Varför ska man ha möjlighet att ha etableringsersättning och få subventionerad anställning samtidigt, så att man kan få ut dubbla ersättningar och få ut dubbla bidrag när man är nyanländ men inte när man är en vanlig arbetslös person? Då räknas det nämligen av om man får ett bidrag via en subventionerad anställning. Detta är någonting som vi tog bort, eftersom vi inte tycker att man ska kunna ha dubbla bidrag, vare sig om man är en svensk arbetslös eller om man är en nyanländ arbetslös. Men Moderaterna vill att man ska kunna få dubbla bidrag. Det har jag svårt att förstå.

Det är helt korrekt att vi inte har avskaffat jobbskatteavdragen. Vi gick till val på att vi inte skulle avskaffa dem. Det beror inte på att vi tror att de har sådana fantastiska effekter och kommer att lösa utanförskapet på det sätt som Niklas Wykman tror utan för att vi inte ser någon anledning att höja skatten för vanliga löntagare. Detta hade vi som ett tydligt vallöfte, och det kommer vi naturligtvis att leva upp till.

Däremot tror jag inte att ett sjätte jobbskatteavdrag kommer att lösa de problem som Niklas Wykman pekar på. Det tror jag däremot att regeringens aktiva jobb- och arbetsmarknadspolitik kommer att göra. Vi har vidtagit en rad åtgärder för att stärka möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden för människor som står längre ifrån den. Där är inte minst det stora kunskapslyftet som regeringen har genomfört en mycket viktig pusselbit.

Herr talman! Finansministern ger sig här in på ett resonemang där hon ungefär säger att det finns arbetslösa svenskar som inte får samma förmåner som arbetslösa invandrare får. Det är en typ av retorik som jag inte tänker förhålla mig till eller bemöta. Den har prövats i ett antal länder med förfärliga resultat. Jag tycker att finansministern borde ställa sig över denna typ av retorik. Riktigt så långt har väl Sverige ändå inte sjunkit än?

Herr talman! Det handlar i stället om att se vad som praktiskt ger resultat, vad ekonomisk forskning säger och vad erfarenheten ger. Nystartsjobb är effektiva. Låt oss då ha sådana. Etableringsersättning har varit ett sätt att försöka bryta det utanförskap som tyvärr många gånger - oftare i Sverige än i många andra länder - växer fram för människor som kommer hit, bland annat därför att trösklarna in till den svenska arbetsmarknaden är så höga.

Finansministern vill inte svara på varför hon inte har föreslagit en enda reform som enligt samlade bedömare sänker jämviktsarbetslösheten i Sverige. Möjligtvis kan den på marginalen gå ned något år därför att man bedömer att man lyckas minska arbetskraftsdeltagandet något. Men inte en enda åtgärd som sänker jämviktsarbetslösheten föreslås. Det betyder att människor i en utsatt situation kommer att få det än värre när lågkonjunkturen slår till. Det är inte en jobbskapande politik.

Men det är klart att om man kan säga att en feministisk utrikespolitik är i linje med att rösta fram Saudiarabien att ta ansvar för jämställdhet, då är det kanske också en jobbskapande politik att inte vilja sänka jämviktsarbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Problemet är att Moderaterna faktiskt i sin budgetmotion föreslår att nyanlända ska kunna ha dubbla bidrag på ett sätt som människor som uppbär arbetslöshetsersättning inte har. Jag tycker att det är svårt att förstå, och jag har inte fått en enda förklaring från Niklas Wykman till varför han tycker att människor med etableringsersättning ska kunna få dubbla bidrag när människor med arbetslöshetsersättning inte ska kunna få det. Det var det som gällde när vi klev in i regeringsställning. Vi har tagit bort denna möjlighet till dubbla bidrag. Vi tycker att det ska vara samma villkor som gäller för andra. Men Moderaterna föreslår i sin budgetmotion att man ska kunna ha dubbla bidrag när man är nyanländ. Jag tycker att det är konstigt, och jag har försökt få en förklaring från Niklas Wykman. Men han vill inte ta debatten utan säger att den debatten är på en låg nivå. Jag försöker bara förstå detta. För mig är det obegripligt. Moderaterna har i dag haft ett stort utspel om att de inte tycker att man ska ha mer bidrag. Samtidigt föreslår de dubbla bidrag för just nyanlända. Det är svårt att förstå.

Regeringen bedriver en mycket aktiv politik för att fler människor ska komma i arbete. De viktiga arbetsuppgifter som vi gör vad gäller till exempel att fler människor ska kunna få en gymnasieutbildning påverkar självklart också jämviktsarbetslösheten. Sedan är det också så att en grupp människor som ska ut på arbetsmarknaden står längre från den, vilket påverkar jämviktsarbetslösheten under de kommande åren. Det beror på att sammansättningen i befolkningen ser annorlunda ut än den har gjort tidigare.

Jag har haft många interpellationsdebatter med Niklas Wykman. Varje gång brukar det låta som att regeringens politik kommer att få katastrofala effekter för Sverige, svensk ekonomi, sysselsättning och arbetslöshet. Hittills ser vi dock resultaten som ser tämligen goda ut. Vi har hög tillväxt, vi har 200 000 fler sysselsatta, arbetslösheten sjunker och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år, vilket man inte hade trott för två och ett halvt år sedan när jag och Niklas Wykman stod och debatterade ungdomsarbetsgivaravgifterna.

Överläggningen var härmed avslutad.