Trafikpolisens utveckling

Herr talman! Pia Nilsson har frågat mig på vilket sätt jag, regeringen och polisen arbetar för att utveckla och förbättra insatserna när det gäller att beivra brott och lagöverträdelser som är relaterade till yrkestrafiken.

Trafiksäkerhetsarbetet är en självklar och viktig del av Polismyndighetens arbete för att förebygga, förhindra och ingripa mot brott. En viktig utgångspunkt i myndighetens trafiksäkerhetsstrategi är därför att alla poliser i yttre tjänst ska medverka i arbetet mot kriminella i vägnätet samt kontrollera nykterhet och körkortsbehörighet vid varje förar- och fordonskontroll. Målet är först och främst att minska antalet döda och skadade i trafiken. Kontroller av yrkestrafik syftar dock inte enbart till ökad trafiksäkerhet utan även till att säkerställa en sund konkurrens och en god social situation för förarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I varje polisregion finns det särskilda grupper som är specialiserade på att kontrollera yrkestrafiken. Dessa grupper består av både poliser och särskilt utbildade bilinspektörer. I januari 2015 trädde nya regler i kraft som ger ökade befogenheter för bilinspektörer att vidta åtgärder som tidigare krävde polismans kompetens. Detta innebär bättre möjligheter att kontrollera och motverka den olagliga yrkesmässiga godstrafiken och skapar förutsättningar för en mer effektiv polisverksamhet.

En ökad trygghet på våra vägar är dock inte enbart en polisiär fråga utan kräver förebyggande insatser från hela samhället. För att samhällets resurser ska utnyttjas mer effektivt har en försöksverksamhet med automatiska nykterhetskontroller i hamnar, så kallade alkobommar, nyligen genomförts. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda införandet av alkobommar i tre till fem hamnar som bedöms lämpliga för detta. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2016.

Det är Polismyndighetens ansvar att bedöma hur många trafikpoliser och bilinspektörer som behövs för att utföra de uppgifter som Polismyndigheten har på trafikområdet och hur den samlade resursen ska användas. Regeringen avser att noga följa utvecklingen och säkerställa att Polismyndigheten har förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka inrikesminister Anders Ygeman för det klarläggande svaret.

Ja, det pågår onekligen en hel del polisiärt arbete relaterat till yrkestrafiken - insatser som sällan når mediernas rampljus eller tidningarnas rubriker men som är av yttersta vikt för att vidmakthålla ordning och reda på våra vägar.

Det känns tryggt att veta att det i varje polisregion finns särskilda grupper som är specialiserade på att kontrollera yrkestrafiken. Det är både trafikpoliser och bilinspektörer, som nu har fått ökade befogenheter.

Herr talman! Regeringen har sedan den tillträdde hösten 2014 genomfört en rad viktiga reformer för sund konkurrens, hållbara transporter och sjysta villkor i transportbranschen - och det har gett resultat!

Den 1 januari 2015 trädde nya regler i kraft som innebär att sanktionsavgifter på 40 000 kronor tas ut från den som överträder bestämmelserna om cabotage.

För den som inte känner till vad cabotage är: Det innebär helt enkelt att ett utländskt transportföretag har rätt att utföra upp till tre inrikes transporter i ett annat land än hemlandet inom sju dagar i samband med en internationell transport.

Sedan den 1 mars 2015 får Polismyndigheten och Tullverket dessutom besluta om att klampa ett fordon mekaniskt, elektroniskt eller med annan låsanordning. De nya reglerna ger också möjligheter att beslagta exempelvis färdhandlingar, registreringsskyltar och nycklar. Och i maj nästa år kommer Transportstyrelsen att redovisa regeringens utredningsuppdrag om bland annat ett tydligare beställaransvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Enligt Transportstyrelsen har till dags dato 97 ärenden - 97 ärenden - med överträdelse av cabotagebestämmelserna handlagts. Av dessa har 87 betalat förskott av sanktionsavgift till den sammanlagda summan av 2,4 miljarder kronor. Antalet klampningar rör sig om mellan tio och tolv stycken.

Regeringens kraftfulla agerande har gett resultat, och Transportstyrelsen och polisen är mycket nöjda med de positiva effekter som reformerna de facto har inneburit.

"Den ökade kontrollen och sanktionsavgifterna har haft en avskräckande effekt", säger Rainer Nilsson, sektionschef på Transportstyrelsen. "Problemen med utlandsbaserade transportföretag som missköter sig har minskat."

Även trafikpoliserna själva vittnar om att de kraftfulla sanktionsavgifterna på 40 000 kronor och möjligheten till klampning har fått effekt.

"Vi har inte klampat något fordon", säger trafikpolisen i Västra Götaland. "Vi behöver inte. Vi får in pengarna ändå . Det kostar en massa pengar att stå stilla ."

Men, herr talman, det finns ett stort orosmoln. Det lyftes fram under min praktikdag hos trafikpolisen i Västerås. Vad händer nu, när allt fler trafikpoliser går i pension? Kommer nya trafikpoliser att utbildas? Kommer tjänsterna att återbesättas? Vad händer?

Ytterst är det förstås Polismyndigheten själv som har att hantera den här typen av frågor, men på vilket sätt kan statsrådet säkerställa att Polismyndigheten har de rätta förutsättningarna att fullgöra sitt uppdrag att kontrollera yrkestrafiken som rullar på våra vägar även framdeles?

Herr talman! Jag delar Pia Nilssons bedömning att vi har ökat säkerheten på våra vägar. De åtgärder som har vidtagits har lett till att fler har betalat sanktionsavgiften i förskott, och vi har uppnått en avskräckande effekt. Det faktum att man nu kan klampa gör att fler erlägger sanktionsavgifter. Vi kommer dock att behöva skärpa klampningsverktyget så att vi får fler möjligheter till klampning och till att ha med den tekniken i fler bilar.

Pia Nilsson ställer tre frågor som handlar om hur vi kan säkerställa att rätt antal kontroller görs, att rätt kompetens finns och att ny personal utbildas.

Jag kan svara att nya trafikpoliser kommer att utbildas. Men kanske ännu viktigare är att det nu utbildas nya bilinspektörer och att sex av sju polisregioner ökar antalet bilinspektörer. Bilinspektörer är den civila yrkeskategori som är specialiserad på att utföra kontroller av tung trafik.

När det gäller den vanliga trafikpolisverksamheten mot privatbilister kan den i högre grad utföras av vanliga poliser ute i lokalpolisområdena. Här ser vi också en stark effekt av den tekniska utvecklingen såsom ATK, automatisk trafikkamera. Vi kommer att se andra utvecklingsområden för ny teknik.

När det gäller både personbilar och lastbilar och nykterhetskontroller ser vi fördelarna med alkobommar i våra hamnar. Vi ser att de försök som gjorts hittills har varit framgångsrika såtillvida att man har kunnat både gripa dem som har kört med alkohol i kroppen och avskräcka andra från att dels dricka alkohol, dels i andra hand köra bil med alkohol i kroppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det krävs alltså teknikutveckling, personalutveckling och utbildning men också sedan regeringsskiftet en aktivare roll i Europeiska unionen för att säkerställa att Sverige inte sitter i ett hörn utan är med i de progressiva krafter som vill driva på för ett socialt Europa och för en transportnäring som tävlar på sjysta villkor.

Det krävs, för även om vi har tagit många på cabotage är både cabotagereglerna och kombidirektivet oöverskådliga och svåra för polisen att jobba med. Skulle vi ha enklare och tydligare regler skulle det göra mycket för att kunna rensa upp på marknaden. Vi kan också fundera på om vi inte ska gå till mer av fjärravläsning av färdskrivare för att på så sätt få ännu fler nya verktyg för att kunna hålla ordning och reda.

Målet är att ha så bra ordning och reda och lagefterlevnad på våra vägar att kontrollerna riktas dit där vi tror att vi har störst möjlighet att göra nytta och öka regelefterlevnaden.

Herr talman! Tack, inrikesminister Anders Ygeman, för tydliga besked! Jag tror att de som lyssnar på den här debatten, inte minst de nuvarande trafikpoliserna, kan känna sig lugna med det besked som inrikesministern lämnar: Det kommer att utbildas nya trafikpoliser. Det är ett väldigt viktigt budskap.

Sedan instämmer jag i de förslag som Anders Ygeman här presenterar, framför allt om att skapa enklare och tydligare regler. Det är väldigt viktigt att ha den transparensen och tydligheten inom framför allt yrkestrafiken.

Klampningsverktyget är viktigt. I dag möjliggörs klampning bara under 24 timmar. Man kan fundera över varför. Nu pågår ett arbete för att se över om det går att ta bort tidsgränsen och låta klampningen pågå så länge reglerna inte efterlevs och man inte har justerat de skevheter och fel som finns på fordonet.

Det pågår dessutom en del utredningsuppdrag som Transportstyrelsen ska redovisa i maj nästa år. Beställaransvaret kommer att ha stor betydelse. Det är ett komplicerat arbete, men Transportstyrelsen jobbar frenetiskt och kommer att presentera något väldigt intressant, hoppas vi. Vi hoppas förstås också att det blir verkningsfullt.

Anders Ygeman nämnde också att det är viktigt att vi är aktivare i EU för att hitta en gemensamhet här. Jag tycker förstås att det behöver göras mycket mer, inte minst polisiärt. Jag vet ganska lite om hur den svenska polisen samarbetar med polis i övriga EU-länder just när det gäller yrkestrafiken och kontrollen av cabotagetrafiken. Det kunde vara intressant om Anders Ygeman kunde nämna lite kort hur det samarbetet ser ut. Det här problemet är ju onekligen gränslöst. Det krävs alltså gemensamma internationella insatser, inte minst mellan EU-länderna.

Det är viktigt att vi får styrning på de oseriösa företagen, så att vi gynnar seriösa och framför allt svenska åkeriföretag, där goda villkor och säkerhetstänk är norm. De ska inte behöva konkurrera med oseriösa företag som inte efterlever de lagar och regler som de har att följa.

Jag ser fram emot att få veta lite mer om hur den svenska polisen samarbetar med polisen i övriga EU-länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Anders Ygeman, för de många klargörande svaren! Jag vill ändå ställa vad man skulle kunna kalla för några kontrollfrågor och fundera lite om detta med klampning. Om vi utbildar fler bilinspektörer som kommer att ha i uppgift att kontrollera yrkestrafiken, kommer de då att ha möjlighet att också klampa? Det är en fråga som man måste ställa. Om de ska vänta på att det ska komma en polis för att få klampa lär det inte bli mycket av det hela.

När man klampar är det dragbilen som man klampar, medan trailern, med godset, står kvar. Redan i dag händer det faktiskt att det då kommer en annan dragbil och tar trailern och sticker. Det kan ju inte vara meningen att det ska vara på det sättet. Man måste klampa även trailern, men det gör man inte i dag.

I sammanhanget kan man också notera att vid ett antal tillfällen har motorcykelklubbar, alltså organiserad brottslighet, betalat sanktionsavgifterna. Detta måste vi titta på från en annan utgångspunkt, naturligtvis, men det är intressant att se att den organiserade brottsligheten redan finns inne på den här marknaden.

När vi diskuterar de här frågorna tar de borgerliga partierna upp frågan om vägslitageskatt. Jag skulle vilja att inrikesministern lite grann berörde vilka möjligheter en vägslitageskatt skulle ge när det gäller att få bättre koll på just detta område. För mig framstår det som en möjlighet att man då skulle kunna ha en gps-puck i varje bil för att kunna kolla dem lite bättre. Jag vet inte om detta är möjligt, men inrikesministern kan säkert svara på frågan.

Sedan finns det de som har eller har haft förhoppningar om att vi skulle kunna få en gemensam organisation för trafikpolisen, alltså att de inom polismyndigheterna skulle få särskilda befogenheter att jobba tillsammans. Det tar ju trots allt tio år att utbilda en trafikpolis. En bilinspektör kan bli färdig lite fortare, men med all kunskap och praktik som krävs tar det ungefär tio år för en trafikpolis att bli färdigutbildad. Med tanke på hur pensioneringarna bland trafikpoliserna tar fart är risken stor att vi får en svacka där vi inte har tillräckligt många poliser, även om man nu tar tag i frågan. Vi kan ju inte göra så mycket mer än att nu ta tag i frågan. Gamla synder får vi lida för.

Jag skulle gärna vilja höra lite reflektioner kring om man på detta sätt skulle kunna få ett kraftfullare arbete över hela landet, där trafikpoliserna kan stötta varandra.

Herr talman! Detta var många frågor. Jag ska försöka besvara de flesta. Kanske några får återkomma i framtida interpellationer.

När det gäller klampning stöder jag naturligtvis arbetet. Även om klampning hittills har varit effektivare än man kunde tro är det viktigt att den som har gjort fel ska veta att innan böterna är betalda får man inte köra iväg med sin bil. När det gäller detta med klampning av trailer får jag faktiskt passa. Vi får återkomma om varför lagstiftningen ser olika ut.

Beställaransvar är en bra metod. Här håller jag helt med interpellanten. Det är en bra metod, kanske inte för att det gör så stor praktisk skillnad direkt utan för att det skickar en viktig signal till transportköpare och bransch om att de också har ett ansvar för de sociala villkor och den regelefterlevnad som deras beställningar ger upphov till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig ta upp detta med samarbete inom EU. Det polisiära samarbetet är inte så stort när det gäller cabotageregler eftersom det är något som uppträder i det land dit transporten har gått, där man sedan får göra tre lastningar eller lossningar. I sådana fall har man inte så mycket nytta av polisiärt samarbete. Däremot sker det ett stort politiskt arbete för att få ett bättre regelverk till stånd och kunna undvika det som ibland kallas big cabotage, alltså där man utnyttjar cabotagereglerna till det yttersta och på ett sätt som de inte var tänkta för.

Det ligger i Sveriges intresse att driva på för nya, enklare regler både för att göra det lättare för polis att kontrollera och för att göra det lättare för den seriösa transportnäringen att efterleva reglerna. Ingen tjänar på oklara regler.

Bilinspektörer är en viktig del. De går snabbare att utbilda. Om de inte har samma möjligheter som poliser har krävs dock att de samarbetar med polis, precis som Leif Pettersson framhöll. Kan man inte klampa måste man ha polis med sig. Jag är inte främmande för att se över hur regelverket för bilinspektörer ser ut, så att de ges så stor slagkraft som möjligt. Jag stänger alltså inte dörren för den möjligheten.

När det gäller vägslitageavgift ser vi utvecklingen i USA. Där sätter man gps-puckar på alla bilar som kommer från Mexiko, och man har haft en väldigt positiv utveckling när det gäller regelefterlevnaden. I den meningen skulle en vägslitageavgift slå undan benen för den olagliga trafiken under cabotageflagg. Ur det perspektivet skulle det alltså vara väldigt bra att få en vägslitageavgift på plats.

Sedan var det utbildningsfrågan, frågan om regioner och frågan hur trafikpolisverksamheten är organiserad. I dag ligger utvecklingsansvaret och policyansvaret när det gäller trafikpolisen på Trafik Region Mitt. Sedan är det lite olika organiserat i de polisregionerna. I reformen var tanken att vi skulle få en enhetlig regional organisation, men två polisregioner har valt att gå en annan väg. Därför är det lite olika organiserat.

Jag tror att det finns all anledning att ha ett utbyte av erfarenheter och kunskaper på det tunga området. Det hoppas jag att det här utbildningscentrumet ska kunna leda till. När det gäller det lätta området handlar det mer om att följa stöld- och inbrottsligor. Det handlar om underrättelsesamarbete för att kunna hålla den kommunikationen.

Sedan tror jag att de tidigare försyndelserna, den nya tekniken och det nya arbetslivet gör att vi kommer att få se ett annat utbildningsmönster för de nya trafikpoliserna. De kommer att gå kortare kurser. De kan då bli specialister på olika områden, så att man inte måste ha all kompetens samlad i en person. I exempelvis norra Sverige kanske det är vissa typer av utbildningar som är viktigare. I andra delar av Sverige är det andra. Då kan vi, så att säga, snabba upp basplattan i utbildningsnivån. Och olika poliser har då olika trafikpoliskompetens. Jag tror att det i alla fall i det kortsiktiga perspektivet är på det sättet vi får möta det stora utbildningsbehovet.

Sedan gäller det bilinspektörer. I sex av sju polisregioner ökar antalet bilinspektörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi skulle kunna sammanfatta den här debatten så här: Regeringens kraftfulla insatser för en sund konkurrens, hållbara transporter och sjysta villkor inom transportbranschen har gett resultat.

Polisen har nu möjlighet att ta ut en sanktionsavgift på 40 000 kronor. Polisen har nu möjlighet att klampa, det vill säga låsa lastbilsekipage för att förhindra fortsatt färd. Polisen har nu möjligheter att beslagta nycklar, frakthandlingar och registreringsskyltar om regler inte följs. Verktyg finns på plats.

Detta, herr talman, kunde polisen inte göra under förra mandatperioden eftersom alliansregeringen inte prioriterade det trafikpolisiära arbetet. Nuvarande regering har däremot valt att prioritera arbetet, och genomslaget har inte låtit vänta på sig. 97 ekipage har till dags dato ålagts sanktionsavgifter motsvarande 2,4 miljoner kronor.

Inrikesminister Anders Ygeman har på ett klargörande sätt redovisat det polisiära arbetet kring yrkestrafiken. Jag kan konstatera att mycket görs, vilket vidimeras inte minst av trafikpoliserna själva men även av Transportstyrelsen. Ministern har också redogjort för hur han noga kommer att följa utvecklingen framöver och att nya trafikpoliser kommer att utbildas. Det är viktigt, herr talman. Det är nödvändigt. Och det känns tryggt.

Herr talman! Jag vill tacka också för svaren på mina frågor. Det var klargörande, och det är bra att vi följer de här frågorna och att vi kan se framtiden an med tillförsikt även när det gäller bilinspektörer och hur deras kompetens och befogenheter kommer att se ut framöver. Man tittar närmare på det. Det är kanske inte möjligt att ge dem en polismans befogenhet, men de kan i alla fall i vissa lägen få mer av makt, så att säga, ute på vägen. Jag tackar för svaret.

Herr talman! Jag vill passa på att tacka Pia Nilsson och Leif Pettersson för en bra debatt. Vi har under ett antal år tillsammans slagits för ordning och reda på svenska vägar. Det gläder mig att de fortsätter den kampen och diskussionen. Det gläder mig också att de har fått gehör för många av sina synpunkter både hos infrastrukturminister Anna Johansson, som nu går vidare med att permanenta alkobommar i våra hamnar och som stenhårt driver de här frågorna i EU, och på mitt område, där vi ser en kraftig ökning av både sanktionsavgifter och bilinspektörer.

Förhoppningsvis kan vi växla ut det här i ökad ordning och reda på svenska vägar och en framgångsrik svensk transportbransch, som kan vinna marknadsandelar.

Överläggningen var härmed avslutad.