Torskkvoterna i Östersjön

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Isabella Hökmark har frågat mig hur jag avser att agera för att ytterligare sänka torskkvoterna i Östersjön.

Regeringens grundinställning är att de åtgärder vi beslutar om, inklusive fastställandet av fiskemöjligheterna, är i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.

Jag tänker särskilt på

målet om en beståndsstorlek över MSY

att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs

att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten, och vad gäller Östersjön

att den fleråriga planen för torsk, sill och skarpsill i Östersjön följs.

Dessa mål om ett långsiktigt hållbart fiske är satta för att säkerställa att vi fortsatt har fisk i våra hav, men även för att optimera den hållbara produktionen av fisk till förmån för såväl vår fiskeindustri som allmänheten och dess konsumenter.

Den politiska överenskommelse om fiskemöjligheter i Östersjön för 2018 som Sverige ställde sig bakom vid jordbruks- och fiskerådet i oktober 2017 var grundad på den vetenskapliga rådgivningen från Ices och försiktighetsansatsen och i enlighet med den fleråriga planen för Östersjön. Även den del av överenskommelsen som rör de två torskbestånden i Östersjön grundades på Ices råd för 2018 och försiktighetsansatsen. För torskkvoterna i östra Östersjön innebär överenskommelsen en sänkning av kvoterna för 2018 med 8 procent jämfört med 2017. För torskkvoterna i västra Östersjön innebär överenskommelsen en oförändrad torskkvot för 2018 jämfört med 2017.

Det är inte ett mål i sig att ytterligare sänka torskkvoterna i Östersjön. Kvotsättandet är centralt för att uppnå målet om ett hållbart fiske, men är ett av flera verktyg som står till buds. Om ytterligare sänkningar av torskkvoter behövs för att vi ska få ett hållbart fiske kommer jag att verka för det i enlighet med den grundinställning som regeringen har. Min förhoppning är dock att vi inom en nära framtid kommer att ha ett hållbart torskbestånd i Östersjön, och då hoppas jag att vi kan öka de nu historiskt låga torskkvoterna. Min målsättning är att torskfisket i Östersjön ska bli både biologiskt och socioekonomiskt långsiktigt hållbart. En förutsättning för socioekonomisk lönsamhet är hållbara bestånd.

Jag kommer därför att fortsätta att verka för ett långsiktigt hållbart fiske som gynnar vår näring och våra kustsamhällen och som erbjuder hälsosamma livsmedel både till oss och till framtida generationer.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

I Östersjön finns två torskbestånd, det östra och det västra. De senaste fem åren har man fått tilldelat sig att ta upp 63 000 ton men inte lyckats fånga mer än 35 000 ton. Man har alltså inte kunnat fånga sin tilldelade kvot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det västra beståndet har det internationella havsforskningsrådet Ices sagt att värdena ligger under biologiska gränser. Man har i år föreslagit kvoter som ligger på 1 000-3 000 ton fastän ministrarna beslutade om kvoten 5 500 ton. Rekommendationerna från forskarna bryr sig ministrarna inte så mycket om i förhandlingen.

Det borde vara så att man fokuserar på att tillämpa en försiktighetsprincip och att inte tillåta ett fiske på marginalerna. Östersjöns välmående måste sättas före kortsiktiga ekonomiska intressen.

Torsken håller på att försvinna. Det måste ligga i Sveriges intresse att vi behåller ett fiskebestånd med torskar i Östersjön. Därför blir min fråga till ministern vad han tänker göra för att förbättra möjligheterna för torskens överlevnad.

Fru talman! Tack, Isabella Hökmark, för att du har lyft fram den här viktiga frågan! Ett långsiktigt hållbart fiske är en prioriterad fråga för mig och regeringen.

Låt mig förtydliga att det inte stämmer att torskkvoterna som fastställdes för Östersjön för 2018 fastställdes långt ifrån det som Ices rekommenderade. Den överenskommelse som nåddes i oktober, och som Sverige ställde sig bakom, grundade sig på Ices råd för 2018 och försiktighetsansatser och var i linje med den fleråriga planen för Östersjön. När det gäller fiskemöjligheterna 2018 för det västra torskbeståndet ligger det till och med under MSY-punkterna i det intervall som Ices rekommenderade.

Jag vill säga till ledamoten att tack vare Sveriges arbete i förhandlingarna landade vi på den försiktiga linjen. Här är det väldigt ofta så att kommissionen och Sverige närapå står ensamma för försiktighetsprincipen och att många andra länder har en annan åsikt. Det förhållandet har varit under en lång följd av år. Tack vare Sveriges agerande fick vi det på plats. Det skapar en möjlighet för att långsiktigt få ett bra bestånd i Östersjön.

Jag vill också säga till ledamoten att målet inte är att sänka kvoter. Det kan inte vara målet. Målet måste vara att vi långsiktigt får ett hållbart fiske och att vi ska kunna fiska mer. Man kan titta på vad vi har fått effekt under åren för att Sverige har drivit en restriktiv linje, som har varit nödvändig.

Om man tittar på västra beståndet hade vi 2016 en sänkning med 20 procent och 2017 en sänkning med 56 procent. För östra beståndet hade vi 2015 minus 22 procent, 2016 var det 20 procent, 2017 var det 25 procent och 2018 blir det 8 procent. Kvoterna har sänkts oerhört mycket för att rädda beståndet som är illa ute.

Det har att göra med att vi måste få ett hållbart fiske så att man kan fiska torsk också i framtiden. Sverige har definitivt drivit den försiktiga linjen. Det är inte Sverige som ledamoten ska skjuta på i det här sammanhanget.

Fru talman! Det är klart att målet inte ska vara att sänka eller höja kvoter. Målet ska vara att rädda torsken. Jag anser inte att man gör det. Faktum är att man inte ens kan fiska upp de kvoter som ni bestämmer om. De fiskare som har tillstånd att fiska får inte upp så mycket fisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska citera en regeringskollega till ministern, som har sagt: "Varje torsk som fiskas lagligt i dag är en chansning från politikernas sida, där man med öppna ögon och med forskarens klart uttalade varningar i öronen sätter torsken på spel för att rädda ett fåtal arbetstillfällen." Det är Isabella Lövin, vice statsminister, som har sagt detta.

Jag tänkte också citera minister Bucht, som säger: "Vad gäller utfallet för både torsk och lax är jag nöjd med resultatet som jag anser är i linje med vår målsättning. Det gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel."

Jag blir förvånad när jag samtidigt läser vad forskarna säger om att beståndet av torsk är under biologiskt säkra värden. Hur kan ministern vara nöjd?

Fru talman! Att man inte fångar upp all den torsk som finns har att göra med att fiskarna avstår från att fånga den på grund av att de får så dåligt betalt för den. Då fiskar man såklart inte upp den. Om det kostar mer att hämta upp fisken än man får betalt för den får det förstås denna effekt.

Ices råd är inte lätta att förstå. De är på många sätt komplicerade. Om man ser på de två torskbestånd som finns tänker man kanske: Det här torskbeståndet finns i den östra delen, och det här torskbeståndet finns i väster. Men så är det inte, utan de finns i flera olika geografiska områden. Detta gör det ytterligare komplicerat när man ska utreda om rådgivningen följs eller inte.

Sedan finns en massa andra åtgärder som vidtas förutom kvotbegränsningarna. Det handlar om stängda perioder som ett exempel. Det handlar också om redskapsbegränsning och så vidare.

Jag kan dock försäkra ledamoten att den överenskommelse som vi nådde i oktober 2017 för 2018 följer Ices rådgivning och försiktighetsansatser. Vi har inte slarvat med detta, och framför allt vill jag säga att Sverige drev denna fråga väldigt hårt. Det var många andra länder som ville någonting helt annat.

Fru talman! Det finns andra åtgärder, som ministern nämnde. Nu tänker jag göra något som jag aldrig trodde skulle hända: Jag ska läsa ur en motion från Socialdemokraternas partistämma som jag till och med tycker är bra. Det står så här: Östersjön, där bottentrålning är tillåten, är snart tömd på fisk och liv. På samma stämma bifölls motionen. Att-satsen lyder: Socialdemokraterna verkar för ett förbud av bottentrålning i hela Sverige.

Varför inte föreslå det för Östersjön? Varför driver inte ministern denna fråga? Man har förbjudit bottentrålning i andra delar av världen just för att få en återhämtning av ett fiskbestånd. Jag tycker att det skulle vara en alldeles utmärkt åtgärd.

Fru talman! När det gäller frågan om bottentrålning har regeringen nu i höst gett Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag som syftar till utvärdera bottentrålningens effekter, främst inom skyddade områden. Detta arbete är igång, och det ska redovisas till regeringen senast den 30 maj 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ändå återupprepa att det inte är kvoterna som är ett mål. Det handlar om att se till att vi hanterar frågorna när det gäller torsken både i det östra och i det västra beståndet. Det gäller dessutom alla arter i Östersjön och i alla vatten som vi har gemensamt med EU. Men det gäller också de vatten som vi har på nationell nivå. Vi måste hantera detta på ett långsiktigt och klokt sätt för att vi ska kunna ha ett hållbart fiske och för att man ska kunna fiska i framtiden.

Här har Sverige haft en restriktiv linje. Den möjlighet som vi har haft i EU-sammanhangen är förankrad i stor politisk enighet i miljö- och jordbruksutskottet och, vill jag säga, i stor politisk enighet också i EU-nämnden.

Överläggningen var härmed avslutad.