Tioårig grundskola

Fru talman! Tobias Billström har frågat mig om jag kommer att lämna ett förslag om tioårig grundskola i enlighet med riksdagens tillkännagivanden.

I mars 2017 informerades riksdagen om regeringens överväganden när det gäller tillkännagivandena om en tioårig grundskola, detta i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola. I september 2017 överlämnades propositionen Skolstart vid sex års ålder, prop. 2017/18:9. I den redogör regeringen utförligt för sina bedömningar och åtgärder med hänsyn till riksdagens tillkännagivande.

Bland det mest centrala är att skolplikten - en hörnsten i det svenska utbildningssystemet - ska börja redan vid sex års ålder och alltså förlängas till tio år. Alla sexåringar ska delta i utbildningen, skolans inledande läsår ska ha ett tydligt och förstärkt pedagogiskt uppdrag och alla elever ska få bättre förutsättningar för att nå kunskapsmålen för skolan. Regeringen anser att en skolstart vid sex års ålder kan och bör genomföras utan drastiska förändringar i skolsystemets grundläggande struktur. Grundskoleutredningens förslag om en obligatorisk förskoleklass, redovisat i SOU 2015:81, fick också ett överväldigande stöd av remissopinionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att uppnå det som riksdagen gett uttryck för i sina tillkännagivanden har regeringen utöver förslagen i nämnda proposition bland annat under 2016 gett förskoleklassen tydliga styrdokument genom helt nya och omfattande avsnitt i läroplanerna, som är uppbyggda på motsvarande sätt som kursplanerna för grundskolan. Undervisningen i förskoleklassen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som gäller för grundskolan. Regeringen satsar även på fortbildning för all personal i förskoleklassen utifrån förskoleklassens nu förstärkta uppdrag.

Jag vill också passa på att lyfta fram en kommentar från Lärarnas Riksförbund, som likt interpellanten vill se grundskolan utvidgas med ett år. I sina synpunkter på lagrådsremissen om en skolstart vid sex års ålder anger Lärarnas Riksförbund att förbundet delar stora delar av regeringens resonemang och hoppas att förslaget kan utgöra ett första steg på vägen till en tioårig grundskola. Enligt förbundet behöver bland annat den akuta lärarbristen lösas om ett nytt obligatoriskt grundskoleår ska införas.

Effekterna av reformerna bör ges tid och följas noga. Om man i ett senare skede skulle vilja omvandla förskoleklassen till en del av grundskolan underlättas det av att förskoleklassen då redan är en del av det obligatoriska skolväsendet i Sverige.

En reform som ytterligare skulle stärka förskoleklassens pedagogiska uppdrag och elevers rätt till stöd är förslagen i propositionen Läsa, skriva, räkna - en åtgärdsgaranti, prop. 2017/18:18, som nu ska beredas i riksdagens utbildningsutskott.

Genom förslagen i propositionen Skolstart vid sex års ålder och med beaktande av i detta interpellationssvar nämnda reformer gör regeringen bedömningen att det huvudsakliga syftet med riksdagens tillkännagivanden om en tioårig grundskola är tillgodosett.

Fru talman! Tack för svaret, utbildningsministern!

Denna interpellation är ställd därför att det är angeläget och betydelsefullt att vi alla inser att lärande tidigt i livet betyder väldigt mycket för vad som händer senare, när en människa ska gå igenom livet utrustad med de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna fungera som samhällsmedborgare och på en arbetsmarknad.

Just därför är det så olyckligt att regeringens förslag om att göra förskoleklassen obligatorisk de facto innebär väldigt små förändringar av verksamheten. Dessutom påverkar förslaget enbart de dryga 2 procent av sexåringarna som i dag inte går i förskoleklass. Jag tycker att detta är väldigt märkligt, fru talman, för Sverige behöver i likhet med många andra länder välja att förändra de ambitioner vi har på detta område och övergå till en tidigare skolstart. Vi ser nämligen att det betyder väldigt mycket för människor.

Sverige behöver vända på dagens pyramid, där alltför många elever inte får hjälp med sin kunskapsresa i tid. Titta bara på min valkrets, Malmö! Det är ett exempel på en stad som verkligen har problem när det gäller utbildningsfrågorna och där vi kan se att elever lämnar grundskolan utan att ha de färdigheter de faktiskt ska ha enligt lagstiftningen. De får inte hjälp med sin kunskapsresa. Detta får konsekvenser. Det får konsekvenser när det gäller utanförskapet och när det gäller kriminalitet. Det får konsekvenser för hela utvecklingen av vad som faktiskt är Sveriges tredje största stad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många elever hamnar mellan stolarna när stödet och hjälpen kommer i årskurs 8 eller 9. Detta är välkänt; det är ingenting vi egentligen står här och debatterar som om det vore uppfunnet i går - snarare tvärtom. Stödet behöver komma mycket tidigare. Alliansens förslag innebär till skillnad från regeringens att våra sexåringar i Malmö, Stockholm, Göteborg eller någon annan av landets 290 kommuner direkt får del av de kunskapsmål och den utvärdering som framgår av läroplanen - den kompetens som hör lågstadiet till - och rätt till särskilt stöd i enlighet med skollagen. Det följer av våra förslag, men det gör det inte av regeringens förslag.

Vad är bakgrunden till att vi står här i dag - upphovet till interpellationen? Ja, det är att den rödgröna regeringen år 2015 ändrade direktiven till Grundskoleutredningen. De rödgröna ville att förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll skulle vara oförändrat och att ingen fortbildning av personal skulle föreslås. Det är klart att det är en regerings privilegium att ändra direktiv, men som ett resultat av dessa förändringar av direktiven förespråkade utredningen en obligatorisk förskoleklass då man inte haft mandat att utreda Alliansens förslag om en tioårig grundskola.

Under tiden som detta har pågått har riksdagen alltså gjort två tillkännagivanden om att ta fram förslag om Alliansens tioåriga grundskola. Det är två tillkännagivanden - inte ett eller inget utan två. Bland annat ville ju riksdagen att regeringen skulle utreda specifikt de delar som den rödgröna regeringen plockade bort, och regeringen agerade direkt i strid med detta. Nu har den i stället lagt fram förslag om en obligatorisk förskoleklass.

Hur kan utbildningsministern i den sista meningen i sitt svar till mig hävda att detta skulle vara att tillgodose de tillkännagivanden som riksdagen har gjort?

Fru talman! Det återstår nu för riksdagen att pröva.

Vi håller helt med varandra om att vi måste stärka det tidiga stödet. Jag vill vända den kurva där vi i dag ger mest stöd till eleverna i åttan och nian - där stödet kommer in sent, när små problem har hunnit växa sig till stora hinder i många ämnen, när självförtroende och självkänsla hos eleverna har brutits ned och när det blir svårare att hinna ifatt. I stället vill jag stärka det tidiga stödet.

Det är en av anledningarna till att den första budget jag förhandlade fram innehöll en stor satsning på mer personal i de tidiga åren. Från början var satsningen på 2 miljarder, och den har nu växt till 2,8 miljarder till förskoleklass, lågstadium och fritidshem årligen. Det har inneburit att ungefär 20 000 nya medarbetare har anställts i svensk skola sedan vi tillträdde. Det är mer än vad de ökade elevkullarna motiverade, och tyngdpunkten ligger på de tidiga åren.

Mer resurser är såklart avgörande för att kunna ge eleverna mer tid och mer stöd, men det räcker inte. Vi måste också säkra att stödet kommer på plats och når alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av den anledningen lägger vi fram en proposition om obligatorisk förskoleklass. Alla sexåringar ska börja i en läroplansstyrd skola. Det påverkar inte bara de procent som i dag inte går i förskoleklasser, utan det påverkar såklart också statusen och organisationen runt hela förskoleklassen, skolverksamheten för sexåringar. Därutöver har vi redan från och med detta läsår infört egna avsnitt i läroplanerna för förskoleklassen och därtill för fritidshemmen. De stärker tydligt det pedagogiska uppdraget. Det är en stor förändring av denna 20-åriga skolform.

Den tredje och viktiga delen är att säkra just tillgången till särskilt stöd. Av den anledningen har jag till riksdagen lagt fram ett förslag om en åtgärdsgaranti. Den går ut på att alla elever i förskoleklassen ska genomgå en kartläggning. Resultatet av den kartläggningen ska leda till stöd i det fall där man ser att elev riskerar att inte få med sig de kunskaper som man behöver som sexåring för att senare nå kunskapskraven i årskurs 3. För årskurs 1 är detta redan i dag infört genom en proposition från mig om obligatoriska bedömningsstöd som ytterligare stärker möjligheten till särskilt stöd.

Denna åtgärdsgaranti har arbetats fram i en utredning av docent Ulf Fredriksson, tidigare ansvarig för bland annat läsförståelsedelen i de svenska PISA-proven. Utredningsdirektiven innehåller just de delar som flyttades från Grundskoleutredningen till Ulf Fredrikssons bord. Vi delade på det organisatoriska i en utredning, Grundskoleutredningen, och det pedagogiska i en utredning, Ulf Fredrikssons utredning.

Åtgärdsgarantin har välkomnats av Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, en lång rad huvudmän och kommuner såväl borgerligt styrda som socialdemokratiskt eller rödgrönt styrda kommuner. Åtgärdsgarantin har välkomnats av hela den samlade funktionshindersrättsrörelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen - detta för att säkra att elever som behöver det får tillgång till stöd.

Skolinspektionen markerar särskilt att om en lagstiftning enligt den som föreslås i Ulf Fredrikssons utredning kommer på plats kan man på ett annat sätt följa upp att varje skola har rutiner som leder till att när en lärare identifierar en elev med behov av särskilt stöd kan stödet komma på plats redan i förskoleklassen. En sådan lagstiftning skulle vända den kurva som vi talar om.

För att åstadkomma det som vi är överens om behöver alla sexåringar gå i en läroplansstyrd skola - det är därför som vi har gjort förändringar i läroplanen - och lagen behöver skärpas. Det är bakgrunden till propositionen om en åtgärdsgaranti som nu kommer att behandlas i riksdagens utbildningsutskott.

Fru talman! När vi blickar ut över Sverige i dag ser vi växande skillnader när det gäller elever beroende på bakgrund, på uppväxtvillkor och på vad som händer i skolan. Framför allt beror det på vad som händer om stödinsatser sätts in eller uteblir tidigt under utbildningsperioden. Vi vet att om man får stöd tidigare i livet blir skillnaderna mindre längre fram i livet.

Vårt bud i den här diskussionen har varit att vi vill se införandet av en tioårig grundskola där lågstadiet blir fyraårigt. Det har varit vårt bud i den här diskussionen. Det innebär att sexåringar får den undervisning som följer grundskolans kunskapsmål och får del av den utvärdering som framgår av läroplanen, av den kompetens som hör lågstadiet till och dessutom rätt till särskilt stöd i enlighet med skollagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots att förskoleklassen har funnits i snart 20 år ser vi fortfarande utvärderingar som visar att förskoleklassen runt om landet håller ojämn kvalitet och har ett alltför skiftande innehåll. Det bidrar ju till precis det som jag nämnde nyss, nämligen att sexåringarna redan från start rustas med olika kunskaper beroende på var i landet de bor. Och det beror inte bara på var i landet de bor, fru talman, utan det beror också på var någonstans i en stad - jag återkommer senare till Malmö - eller kommun som man bor. Detta borde regeringen ta på mycket större allvar, redan när de första tillkännagivandena kom.

Regeringen borde kanske till och med ha haft det som prioritering redan när man tillträdde 2014. Men det har man alltså inte gjort. I stället har man gång på gång ignorerat de tillkännagivanden som riksdagen har avgett och följt sin egen politiska vilja. Må så vara, men det finns också ett politiskt pris att betala för detta som utbildningsministern kanske borde fundera över.

Som jag sa tidigare påverkar regeringens förslag om obligatorisk förskoleklass, som nu av utbildningsministern här i talarstolen framställs som en stor och omfattande åtgärd, endast de drygt 2 procent av sexåringarna som i dag inte går i förskoleklass.

Jag har lyssnat på vad utbildningsministern har sagt om utredningar och förslag, men samtidigt behåller man ju den nuvarande strukturen där förskoleklassen inte tillåts att vara en riktig del av lågstadiet i grundskolan. I stället är det någon sorts speciallösning. Det är inte någonting som jag och mitt parti, Moderaterna, tycker är bra.

Om regeringen vill ge alla barn i Sverige en bra och jämlik skolstart, varför säger man då gång på gång nej till att införliva förskoleklassen i den skolform där den skulle ha en naturlig plats? Kan utbildningsministern svara på det?

Fru talman! Det kan jag verkligen svara på. Det är en av mina främsta prioriteringar som utbildningsminister att stärka jämlikheten och säkra det tidiga stödet.

Vid en närmare analys av det förslag som det borgerliga har lagt fram i riksdagen jämfört med det som vi nu har lagt fram för riksdagen tycks det vara en sak som skiljer förslagen åt, och det är behörigheten för förskollärare. Vid en analys av det borgerliga förslaget tycks det mig att förskollärare, akademiskt utbildade experter på små barns lärande, inte längre skulle vara behöriga att undervisa sexåringar inom ramen för den skola som sexåringar erbjuds.

Enligt vårt förslag kommer förskollärare att fortsätta att vara behöriga att jämte grundskollärare undervisa sexåringar. Förskollärare är helt enkelt akademiskt utbildade experter på små barns lärande. Förskollärare som har modern utbildning har också utbildning i hur man möter små barn i deras läsutveckling, skrivutveckling, matematiska tänkande och i övriga delar som nu också ingår i förskoleklassens avsnitt i läroplanen, avsnitt som vi har tagit fram och infört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan lyfter Tobias Billström en mycket viktig del, möjligen delvis baserat på ett missförstånd. Elever i förskoleklassen har samma rätt till särskilt stöd som elever i grundskolan. Lagen ger samma rätt till särskilt stöd. Däremot är det många elever i förskoleklassen som likväl som på lågstadiet inte får sin rätt till särskilt stöd tillgodosedd. Trots att en lärare ser att eleven behöver särskilt stöd och extra anpassningar har läraren inte mandatet att få det stödet på plats. Det finns en brist i lagstiftningen.

Det var anledningen till att jag tog den del av utredningsdirektiven till Grundskoleutredningen som handlade om fortbildning av personal och förde över den till en bredare utredning som handlar om hur man ska få till en lagstiftning om fortbildning för alla befintliga lärare i förskoleklass och lågstadiet som garanterar att eleverna från sex års ålder och uppåt får det särskilda stöd som de har rätt till. Förslaget ledde till den åtgärdsgaranti och den läsa-skriva-räkna-garanti som jag nämnde enligt det förslag som Ulf Fredriksson lade fram och som jag nu har lagt fram till riksdagen.

Åtgärdsgarantin innebär att man genom analyser av obligatoriska bedömningsstöd och kartläggningar i förskoleklassen och årskurs 1 garanterar att det finns rutiner på plats i varje skola så att en lärare som identifierar en elev i behov av särskilt stöd tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens kan göra en analys för att säkerställa att stödet kommer på plats. Det stärker lärarens mandat.

Lagstiftningen innebär vidare att Skolinspektionen kan granska att de rutiner som bör finnas på en skola för att det särskilda stödet ska komma en sexåring, en förstaklassare eller en andraklassare till del finns på den skolan. I dag beskriver Skolinspektionen att man snarare har möjlighet att göra en momentan tillsyn för de elever som behöver stöd just nu. Man kan inte se tillbaka på vilka rutiner som har brustit när eleven inte har fått det stöd som eleven behöver.

Det är anledningen till att så många välkomnar den här lagstiftningen. Tyvärr har jag noterat att Moderaterna i riksdagen har väckt en motion om att yrka avslag på denna lagstiftning, alltså den lagstiftning som kommer från precis den del av utredningsdirektiven som Tobias Billström lyfte fram som mycket viktig. Jag förstår inte logiken i detta.

Om vi vill säkra det särskilda stödet måste vi stärka elevernas rätt till särskilt stöd. Det ligger en sådan lagstiftning på riksdagens bord som stärker elevernas rätt till stöd från förskoleklass till och med årskurs 3. Jag hoppas att vi under riksdagsbehandlingen kommer att kunna hitta en väg framåt. Det här är viktigare än att använda för att smälla en minister på fingrarna.

Fru talman! Jag har inte för avsikt att smälla någon på fingrarna. Det klarar utbildningsministern rätt bra själv, tycker jag. Det gör han då han har fel i sin analys.

Alliansen vill göra en översikt av all personal i dagens förskoleklass. Det är många som har gått den nya utbildning som har kommit på plats och som i dag redan är behöriga. De har kompetens att undervisa under hela lågstadiet. Jag utgick från att utbildningsministern faktiskt var medveten om det. De som inte har det behöver naturligtvis få en kompetensutveckling för att få en sådan behörighet. Det blir därför lite märkligt när statsrådet skriver i sitt svar på min interpellation att lärarbristen är stor och att det saknas tillräckligt med lärare för att införa en tioårig grundskola. Detta är regeringens huvudargument för att inte göra det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt har regeringen tagit bort en del i Grundskoleutredningen som skulle titta på hur en bra fortbildning av personal och behörighet för att undervisa i en tioårig grundskola skulle se ut. Om man tar bort detta finns det såklart inga förutsättningar för att få reda på hur detta kan bli möjligt. Varför motarbetas möjligheten till kompetensutveckling och till behörighetsgivning om regeringen nu anser att det saknas tillräckligt många pedagoger med rätt kompetens för att införa en tioårig grundskola? Jag tycker att det är viktigt att få reda på det.

När sexåringarnas skoltid kommer att fokuseras mot kunskapsmål i läsning, skrivning och räkning är det en självklarhet att de lärare som ska undervisa sexåringarna har en sådan kompetens. Det är givet, och så är det på alla områden. Vi ser till att de människor som ska göra ett jobb har rätt utbildning och rätt kompetens att göra det. Därför vill Alliansen göra en översikt av all personal i dagens förskoleklass. Det är ett tillräckligt svar på frågan.

Avslutningsvis vill jag säga att jag anser att denna interpellationsdebatt har visat att regeringen fortfarande inte tänker efterkomma riksdagens tillkännagivande. Det beklagar jag. Jag tror att det nog hade varit bättre för den politiska debatten om skolans framtid.

Fru talman! Det är riksdagen som nu har att bedöma om den proposition som vi har lagt fram svarar mot det som riksdagen har uttalat.

Jag välkomnar Tobias Billström in i skoldebatten och tillbaka i uppdraget som riksdagsledamot och gruppledare för Moderata samlingspartiet. Som en sakupplysning kan dock sägas att den delning av lärares behörighet som görs i det borgerliga förslaget görs mellan de som är förskollärare respektive grundlärare, inte utifrån vad utbildningarna har innehållit.

Detta blir ett problem. I praktiken skulle det innebära att en relativt nyutbildad förskollärare som har haft både läs- och skrivinlärning i sin utbildning inte längre skulle vara behörig att undervisa sexåringar. Samtidigt skulle en grundlärare med en äldre utbildning från den tid då vi tyvärr hade en ganska ostyrd lärarutbildning, då man kunde bli grundlärare utan att alls få del av kunskap om barns läsinlärning, vara behörig. Det blir en märklig delning. Vi tycker därför att alla som är verksamma i förskoleklass och lågstadiet ska få den fortbildning som de behöver för att på ett gott sätt kunna ge varje barn det som läroplanerna för förskoleklass och grundskola föreskriver.

Vi har inte tagit bort något från direktivet till Grundskoleutredningen. Däremot flyttade vi fortbildningsuppdraget till ett annat direktiv. Det var det direktiv som gavs till Ulf Fredriksson, som fick ansvar för det pedagogiska arbetet, medan Grundskoleutredningen huvudsakligen hade hand om det organisatoriska.

Ulf Fredrikssons förslag resulterade bland annat i den proposition om en åtgärdsgaranti som vi har lämnat till riksdagen. Om den blir verklighet konstaterar Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och den samlade funktionshindersrättsrörelsen att barnens rätt till särskilt stöd från sex års ålder och uppåt kraftigt skulle stärkas. Därför hoppas jag att vi kan komma överens om den här lagstiftningen. Det finns mycket som vi kan ha konflikter om men inte just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.