Tingsrätten i Landskrona

Herr talman! Anders Karlsson har frågat mig om jag är beredd att stå bakom det tidigare beslutet att det ska finnas dömande verksamhet lokalt stationerad i Landskrona. Bakgrunden till interpellationen är uppgifter i medier om att Lunds tingsrätt ska undersöka möjligheterna att minska bemanningen vid tingsrättens kansli i Landskrona och framöver endast avgöra vissa måltyper där. Lunds tingsrätt ska enligt förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor ha kansli i Landskrona och Lund. Att en tingsrätt har flera kansliorter innebär att tingsrätten ska ha permanent verksamhet på dessa orter. Vilka orter som ska vara kansliorter beslutas av regeringen. Domstolsverket har i ett förslag till regeringen i mars 2004 redovisat bedömningen att Lunds tingsrätts kansliort i Landskrona bör dras in. Det ärendet är ännu inte avgjort. Regeringen gav i december 2006 Statskontoret i uppdrag att utvärdera de förändringar av tingsrättsorganisationen som genomförts under åren 1999-2006. Utvärderingen ska redovisas senast den 30 juni 2007. Innan utvärderingen har genomförts kommer regeringen inte att ta ställning till några förslag till förändringar av Lunds tingsrätts organisation.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det här är ingen ny fråga. Den har diskuterats vid ett antal tillfällen i den här kammaren, till exempel vid en interpellation ställd den 21 maj 1999 efter en utredning från Domstolsverket där man hade för avsikt lägga ned Landskronas tingsrätt. Anledningen till min oro är att Landskronaborna är väldigt ängsliga och oroliga för vad som kommer att hända framöver. Vid det tillfället, då jag ställde denna interpellation år 1999, i det fallet till Laila Freivalds, var Landskrona tingsrätt en arbetsplats med 20 anställda av vilka fyra var domare, fem notarier, tio sekreterare och en vaktmästare. Tingsgrätten omfattar Landskronas och Svalövs kommuner med drygt 50 000 invånare - i dag kanske närmare 52 000. Man hade väldigt många ärenden under den perioden, och det har man fortfarande. Landskrona är en kommun som tyvärr är hårt ansatt av brottslighet. Det har säkert sina förklaringar i den starka strukturförändring som Landskrona har genomgått. Landskrona har under 15 års tid genomgått en stor industriell förändring. Under den tiden har samtidigt statliga landstingsförvaltningar flyttat från Landskrona, exempelvis kustbevakningen, tullen, Åklagarmyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Nu ser man att tingsrätten återigen är utsatt för påtryckningar att flytta. Till skillnad från vad som står i svaret är det inte några medieuppgifter som gör att jag säger det här. Det är faktiskt lagmannen på den så kallade tingspredikan som antyder att Landskrona tingsrätt ska försvinna från orten och flyttas till Lund. Det är ingen hemlighet att lagmannen har haft den uppfattningen under flera år. För några år sedan ställde jag en fråga till den dåvarande justitieministern Thomas Bodström. Thomas Bodström var mycket tydlig och sade att dömande verksamhet och den verksamhet som finns i Landskrona fortsättningsvis ska finnas kvar. Jag fick ett handslag på det. Det fick kommunledningen också. Med det kände vi oss ganska trygga. Det som har skett under det senaste halvåret är något slags smygavveckling. Mängder av personal flyttas nu från Landskrona till Lund. Herr talman! Landskrona ligger nära. Det ligger i en storstadsregion med Malmö, Helsingborg, Lund och Eslöv inom korta avstånd. Med den struktur som Landskrona har och med de problem som tråkigt nog finns i min hemkommun ger det fel signaler åt de boende om man nu också flyttar domstolsverksamheten därifrån. Så sent som i går kunde även justitieministern höra om det tråkiga som hänt på en skola. Det har inte i sak med domstolen att göra, men det handlar om signalerna till Landskronaborna och invånarna i kommunen. Vad kommer att ske? Med det vill jag vädja till justitieministern att tydligt säga: Domstolen ska finnas kvar i Landskrona framöver.

Herr talman! En rättsprincip i Sverige har varit att man ska dömas av gelikar. Det tror jag är en viktig anledning till att så många svenskar uppskattar principen att ha lokala tingsrätter, lokala öppna polisstationer och lokalt fungerande häkten. Tyvärr har utvecklingen under de senaste åren gått åt motsatt håll. Tingsrätter har försvunnit. Polisstationer stänger. Häkten stänger. Det tror jag har skapat ett svalg mellan medborgarna och rättssamhället. Därför finns det ofta ett stort lokalt engagemang kring tingsrätter som uppfattas som nedläggningshotade och kring polisstationer och häkten som uppfattas som nedläggningshotade. Landskrona är ett exempel. Jag kan bara bekräfta den bild som ledamoten Anders Karlsson målar upp över det engagemang som finns i Landskrona kring den lokala tingsrätten. Herr talman! Här i kammaren fanns under några år ledamoten folkpartisten Torkild Strandberg som också var aktiv i justitieutskottet. Han har glädjande nog blivit kommunstyrelsens nye ordförande i Landskrona tillsammans med moderaten Tutti Johansson Falk. De utgör en ny borgerlig ledning i Landskrona. Jag hoppas att de ska ingjuta mod och framtidstro som man så väl behöver i den kommunen. Hade Torkild Strandberg varit kvar som ledamot här är jag helt övertygad om att han också hade deltagit i den här debatten för att verkligen betona vikten och behovet av tingsrätten i Landskrona. Det finns ingen anledning att göra något annat än att understryka och bekräfta det. Jag tror att även justitieminister Beatrice Ask är medveten om det. Hon säger i sitt svar att innan utvärderingen, som beräknas komma senast den 30 juni 2007, har kommit är hon inte beredd att vidta några som helst åtgärder. Det tycker jag är bra. Det innebär att det finns ett memento åtminstone fram till den tidpunkten. Det som är i dag ska förbli som det är i dag fram till dess att utvärderingen har kommit. Jag tror att det finns all anledning att läsa utvärderingen ganska noggrant. Den handlar ju om de förändringar som har genomförts från 1999 till 2006. Anders Karlsson pekar ju på att det har skett ganska stora förändringar i Sverige. Kronofogdemyndigheter har försvunnit. Under den förra mandatperioden och mandatperioden dessförinnan har det varit ett rätt starkt lokalt engagemang för tingsrätterna i Skåne - Klippan och Ängelholm - som har försvunnit. Vi som bor i provinserna måste ju ibland ta tåg och flyg hem. Jag satt bredvid min kollega från Kalmar län, Eva Bengtson Skogsberg som tyvärr hade ett tåg att passa så hon kunde inte delta i den här debatten. Det hade hon gärna velat för att nämna den sorg som finns i Kalmar län över nedlagda tingsrätter i Västervik och Oskarshamn. Man ska inte säga att det här är något unikt för den nuvarande alliansregeringen. Vi ser effekten av många års förändringar i det här landet under socialdemokratiskt styre då tingsrätter har lagts ned, häkten försvunnit och polisstationer stängts. Det är bra att Anders Karlsson ger uttryck för det engagemang som finns i Landskrona och för den förhoppning som finns om att få behålla tingsrätten i Landskrona. Som politisk motståndare, om än en god vän till Anders Karlsson, kan jag bara bekräfta att så känner många Landskronabor. Man känner det över parti- och blockgränser. Beatrice Ask säger att i varje fall fram till dess att utvärderingen kommer den 30 juni 2007 blir det som det är i dag. Det är ett gott första svar.

Herr talman! Det var ju den förra socialdemokratiska regeringen som lade ned bland annat tingsrätten i Landskrona 2002. Som Hans Wallmark säger har vi under ett antal år varit med om ganska stora förändringar när det gäller tingsrättsorganisationen. Det gäller inte bara Skåne, kan jag berätta för alla skåningar, utan även andra delar av landet. En del av förändringarna har föregåtts av intensiva debatter och politiska strider, andra har varit mer självklara. Jag tror att det har funnits goda skäl för en del av förändringarna eftersom verkligheten förändras. För att kunna rekrytera personal och effektivisera har en del varit nödvändigt. Som påpekas i diskussionen har rättsväsendets närvaro betydelse på markplanet hos medborgarna. Det ska man vara klar över. Vi har under ganska många års debatt efterlyst något slags helhetssyn, analys och bedömningar av vilka konsekvenser tingsrättsorganisationsförändringen får över tid, vad som har fungerat och om man verkligen sparar pengar och så vidare. Jag har bett Statskontoret att göra en utvärdering för att vi ska få en utgångspunkt för fortsättningen, även om det ska sägas att det mesta verkar vara gjort när det gäller förändringar. När det gäller Landskrona och en del andra orter är det min bestämda uppfattning att så länge ingenting annat är sagt gäller regeringens beslut. Då ska vi ha en tingsrätt i Landskrona. Jag har inte för avsikt att fatta några nya beslut med mindre än att jag har fått ett underlag från Statskontoret som visar vad vi har lärt oss av de förändringar som redan har genomförts. Jag är väl medveten om problemsituationen i Landskrona bland annat. Jag tror att det är lätt att man i myndigheterna, när man genomför organisatoriska förändringar, i första hand gör det utifrån ett myndighetsperspektiv: Hur blir det effektivt? Hur ska det se ut? Vilka förändringar ska vi göra? Vi som är politiker och är ute bland människorna vet ju att signalverkan har stor betydelse. Hur människor uppfattar förändringar är inte alltid exakt likadant som det administrativt mest effektiva. Jag tycker att man ska ha respekt för att rättsväsendet måste fundera över den allmänna situationen i en kommun, i en landsdel och på en ort och att man måste agera. Polisen i Stockholm har ju tvärt emot trenden dragit slutsatsen att man måste öppna nya polisstationer på en rad nya ställen för att markera rättsväsendets närvaro. Jag tror att det finns skäl att ibland göra denna typ av nya bedömningar i olika frågor. Jag har diskuterat dessa frågor inte bara med interpellanterna utan också med andra, inte därför att jag har fått interpellationen utan tidigare därför att situationen i Landskrona inte är bra. Visserligen har vi en statistik som visar att en del av brottsligheten har minskat. Men det är ingen tvekan om att det är stökigt och oroligt bland annat i Landskrona och att man måste förstå att medborgarna är upprörda och också väldigt känsliga för förändringar som kan ske. Men det besked som jag kan ge i dag är just att vi noga utvärderar vad vi har lärt oss av tidigare förändringar och att vi inte gör några förändringar innan dess. Och så länge vi inte har gjort dem så gäller det för verksamheten att följa de beslut som är fattade.

Herr talman! Låt mig säga att en viktig del i rättssystemet är att ha lekmän i tingsrätterna och att de också är en del av det samhälle där de lever och verkar. Av det skälet är det också viktigt att ha en dömande verksamhet. Det finns en tendens att förstora problematiken i Landskrona. Jag vill kraftigt säga ifrån att allting tyder på att man är på rätt väg och att allting negativt är på väg nedåt. Men så fort det händer någonting så blir det jättestort i medierna. När det gäller det som hände i skolan i Landskrona i går och som ledde till att man stängde skolan där så såg jag ett inslag om ungefär samma sak i en förortskommun till Stockholm, som jag inte kommer ihåg namnet på, men där stängde man inte skolan. Men det som hände i Landskrona blev jättestort i medierna. Det är tråkigt. Detta skapar en bild som förstärker det som sker i Landskrona. Det är inte riktigt så illa som man skulle kunna tro när man läser i medierna. Men det är tillräckligt allvarligt, därför att det inte spelar någon roll vad statistiken säger om huruvida antalet brott minskar och liknande eftersom det är människans känsla av otrygghet som skapar otrygghet. Det är den som man måste komma ifrån. Därför säger jag att det är oerhört viktigt när det gäller symboliken att tingsrätten finns kvar i Landskrona. Vi har också ett unikt samarbete i Landskrona som vi kallar för SÅP. Det är ett samarbete mellan socialen, åklagaren och polisen. Åklagarmyndigheten flyttade tillbaka två åklagare till Landskrona från Helsingborg för att på det viset kunna komma närmare och jobba tillsammans med socialen och polisen. Det gjorde man på prov under några år. När det upphörde för ungefär ett år sedan gick kommunen in och sade att man är beredd att betala kostnaderna. Man avsatte 1 ½ miljon av kommunala medel för att det skulle finnas en åklagare där, just för att visa på vikten av att vara närvarande där det händer något. Jag hoppas att den borgerliga majoriteten i Landskrona fortsätter att tillföra dessa pengar om inte staten gör det. Det är oerhört viktigt. Just nu sitter förmodligen lagmannen från Lund i överläggningar med kommunledningen i Landskrona och diskuterar detta. Justitieministern säger här att ingenting ska förändras, med det har redan förändrats. Det sker varje dag för dem som är anställda i Landskrona och flyttar till Lund för att göra sina arbetsuppgifter. Det finns en tendens från chefen för verksamheten att flytta över alltmer. Och så kanske man öppnar grinden till rättssalen och bara får domarna där, alltså själva förhandlingen. Detta måste stoppas. Om justitieministern på fullt allvar menar att ingenting ska förändras, så har det redan förändrats. Då vill jag också ha ett besked från justitieministern. Kommer ni att stoppa den avflyttning som sker? Av de 20 som fanns i tingsrätten och som jag refererade till är det förmodligen inte mer än hälften kvar, om ens det. Lagmannen har fört en diskussion om att lokalerna är för dåliga. Då tog vi i den socialdemokratiska ledningen vid det tillfället ett initiativ och sade att vi var beredda bygga en ny tingsrätt, om det är det som är problemet, eller skaffa nya lokaler som är mer ändamålsenliga. Nu finns de i det gamla anrika och fina rådhuset. Men man tycker att arbetslokalerna är för dåliga. Vi var beredda att bygga om dem också. Kommunen har alltså gjort allt för att tingsrätten ska kunna finnas kvar. Och Thomas Bodström lovade mig, det står också i ett skriftligt svar från honom, att tingsrätten i Landskrona inte ska röras utan att den ska finnas kvar. Jag hoppas att justitieminister Beatrice Ask kan ge mig samma besked i dag.

Herr talman! Jag tror att det som Anders Karlsson berör är en av politikens viktigare element därför att vi som har en lokal och regional förankring och agerar på den nationella nivån vill beskriva våra problem och svårigheter. Men samtidigt är det viktigt att vi inte absorberas så fullständigt av det att bilden bara blir problem och svårigheter. Och Landskrona är ett typexempel på det. I den nationella mediala debatten finns det många svårigheter, problem och motsättningar som har beskrivits och belysts. Men det är bara en del av verkligheten eftersom det finns så mycket annat i Landskrona och också i resten av Skåne som är bra och värdefullt. Därför gäller det att hitta denna balans att å ena sidan beskriva ett problem och ett genuint uppfattat hot som en nedlagd tingsrätt skulle innebära, men å andra sidan säga att det finns så mycket annat som också är positivt och gott. Herr talman! Tillåt ändå en Röglesupporter att säga att Landskrona har fått sin beskärda del av hårda puckar. Och låt oss hoppas att Landskrona nu är på rätt väg. Jag tycker att det är oerhört inspirerande att man också har fått en ny kommunledning med folkpartisten Torkild Strandberg som ny kommunstyrelseordförande för en ledning bestående av Folkpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet. Justitieministern skriver i sitt svar att man nu ska utvärdera förändringarna av tingsrättsorganisationerna mellan 1999 och 2006. Min erfarenhet är att det här också finns en gränsdragning och en balansgång. När man träffar jurister så är de ofta rätt glada över den ökade effektiviteten och centraliseringen. Men samtidigt måste detta hela tiden vägas mot den folkliga förankringen. Och det blir då en avvägning mellan juridisk effektivitet å ena sidan och folklig förankring å andra sidan. Därför tycker jag att det som Beatrice Ask säger om att man måste ha en dynamisk syn på detta är oerhört glädjande. Det kan vara så att stängda polisstationer öppnas. Det kan vara så att tidigare åtgärder får göras om därför att vi lever i en föränderlig tid. Jag tycker att Beatrice Asks svar i många stycken ändå är ett bra svar.

Herr talman! Anders Karlsson säger att kommunen har gjort allt. Och jag har väldigt stor respekt för detta engagemang, och jag är också väl medveten om att man verkligen har agerat och sett behov av att ha tingsrätten på plats. Jag har förstått att min företrädare också har lovat att tingsrätten ska få vara kvar. Men uppenbarligen har det skett en massa trots detta. När regeringen har beslutat om att det ska finnas en kansliort, att det ska finnas en tingsrätt, så finns det naturligtvis ändå betydande frihet när det gäller hur detta organiseras. Men det ska finnas ett kansli som ska ha vissa öppettider och fungera. Det är inte så att regeringsbeslut innebär att man går in på detaljerna. Jag tycker ändå att jag är väldigt tydlig när jag säger att inga förändringar ska ske från regeringens sida innan vi har ett underlag som visar vilka effekterna har varit. Jag har den synen att jag tror att lokal förankring när det gäller rättsväsendet har betydelse. Jag är väl medveten om att en del förändringar har att göra med nödvändigheter som att kunna rekrytera personal, att få en bra organisation och mycket annat. Och det finns fördelar. Men det ska, precis som sades här tidigare, vägas mot en del andra aspekter. Dessutom är avstånden i Skåne så enorma att problemen är så stora när det gäller att se möjligheter att samverka även om man har lokala kanslier. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag inte ville ge sken av att jag trodde att det var problem med allt i Landskrona. Anders Karlsson påpekade här att det inte är så illa som det låter. Nej, det vet jag också. Landskrona är en otroligt trevlig stad, och väldigt mycket går åt rätt håll, och det är väldigt roligt att det är så. Men det är tillräckligt allvarligt som det är för att man ska ta medborgarnas oro och det engagemang som kommunpolitiker visar i denna fråga på stort allvar. Därför ska man vara omdömesgill när det gäller förändringar i fråga om rättsväsendets aktörer. Jag tror att det är ett viktigt verktyg i det arbete som bedrivs för att Landskrona ska utvecklas i en ännu mer positiv riktning. Det som jag har sagt gäller. Vi kommer inte att ändra några beslut innan vi får utredningens resultat och den analys som görs. Jag tycker att det är bra att kommunen fortsätter att vara engagerad och aktiv. Jag hoppas att de har bra samtal så här på förmiddagen. Jag är också övertygad om att man i rättsväsendet är glad över det samarbete man kan ha med kommunala politiker och andra. Det handlar om att hitta bra former för verksamheten.

Herr talman! Jag har ännu inte fått något klarläggande besked av justitieministern. För mig är det viktigt när jag åker hem i eftermiddag att kunna säga till Landskronaborna: Här kommer inte att ske någon förändring av den dömande verksamheten i tingsrätten i Landskrona, och avlövningen av personal kommer heller inte att fortsätta. Det är oerhört viktigt för mig. Vi har under lång tid jobbat hårt för dessa frågor eftersom vi har sett problemen. Vi har också jobbat väldigt hårt mot polismyndigheten för att den en gång stängde polisstationen och hade den öppen bara en kort tid på dagen. Det har gett resultat. Den senaste uppgiften jag har är att länspolismästaren i Skåne nu har för avsikt att fundera på att åter öppna Landskrona polisstation dygnet runt framöver. Det har varit ett träget arbete för att visa det. Det är möjligt, som Beatrice Ask säger och som jag också har sagt, att det är korta avstånd i Skåne. Det är motorväg mellan Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund, och så vidare. Det går snabbt att ta sig fram. I ett perspektiv av Stockholm kan man tycka att det är petitesser. Det är bilden av staden, av samhället, som är viktig att se. Vi tar det på största allvar. Det handlar om allt det slit som görs i kommunen för att förändra och förbättra i skolor, i omsorg och så vidare, med den sammansättning som kommunen har. Landskrona är tillsammans med Malmö den mest invandrartäta kommunen i Sverige. Man jobbar med de problemen. Återigen: Ge ett besked här! Jag ska citera den person som Hans Wallmark vid flera tillfällen har berömt här. Han har sagt i en artikel: "Rättsväsendet har flyttat tillräckligt från Landskrona. Det borde vara dags att börja flytta tillbaka, i stället för att ytterligare avlöva Landskrona." Det säger Torkild Strandberg. Han anklagade till och med mig och Thomas Bodström för att vi ville lägga ned tingsrätten.

Herr talman! Jag tycker att Anders Karlsson ska åka hem till Landskrona och ge det tydliga beskedet att regeringen inte kommer att ändra tingsrättsorganisationen kopplad till Lunds tingsrätt utan en analys av resultatet av de nedläggningar och förändringar som har gjorts av den förra regeringen. Vi har många gånger varit bekymrade. Jag kan däremot inte lova att inga förändringar sker av det enkla skälet att statsrådet inte har rätten att lägga sig i varje typ av personalbemanningsfråga eller skrivbordsfråga. Så fungerar det inte. Det är svårt att vara tydligare än vad jag varit. Torkild Strandberg tillhör ett av de partier som ingår i alliansen. Han har också under lång tid varit ledamot av justitieutskottet och en mycket uppskattad kollega för min del. Jag känner till de synpunkter som han har och som man har från lokalt håll. Jag har förstått att det också finns ett brett engagemang från Skånebänken i den här frågan. Jag tar med mig det i det fortsatta arbetet. Jag tycker nog att man kan ge tämligen tydliga besked. Jag hoppas också att man redan har övertygat lokala aktörer genom de samtal som man bedriver på plats i dag.