Tillståndet i Sveriges ekonomi

Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig vilka reformer som regeringen fått igenom i riksdagen som har bidragit till att Sverige "går som tåget".

Jag vill påpeka för Fredrik Schulte att utvecklingen av svensk ekonomi inte är samma sak som läget i de offentliga finanserna. När jag presenterade Finansdepartementets prognoser för svensk ekonomi i december visade dessa att svensk tillväxt är väldigt stark. Det jag sa vid det tillfället var dock inte att Sverige "går som tåget", som Fredrik Schulte påstår, utan att svensk ekonomi går lika bra som en nyproducerad Tesla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Offentliga finanser å andra sidan handlar om den offentliga sektorns inkomster och utgifter. När jag tillträdde som finansminister tog jag över stora underskott i de offentliga finanserna, vilket jag refererade till som att det var tomt i ladorna.

Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för långsiktigt hög sysselsättning och hållbar tillväxt. Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning. På bara ett år har vi kraftigt minskat underskottet i de offentliga finanserna som vi ärvde av den förra regeringen.

Svensk ekonomi utvecklas starkt. Bnp ökade med över 4 procent 2015, och bnp per capita ökade snabbare än normalt. Tillväxten bedöms vara stark även i år samtidigt som sysselsättningsgraden ökar och arbetslösheten minskar.

En förklaring till detta är att regeringen genomför omfattande satsningar för att stärka tillväxten och pressa tillbaka arbetslösheten. Regeringens satsningar på bland annat en aktiv arbetsmarknadspolitik, infrastruktur, utbildning, välfärden, klimatomställning och en aktiv näringspolitik stärker tillväxten och ökar sysselsättningen. Dessa satsningar i kombination med en ansvarsfull inriktning på finanspolitiken bidrar även till att hushåll och företag blir mer optimistiska om framtiden, vilket förstärker de positiva tillväxteffekterna av regeringens satsningar.

Regeringens reformer har framför allt finansierats med skattehöjningar som endast har marginella effekter på tillväxten. Sammantaget bedöms regeringens reformer och deras finansiering bidra till att bnp-tillväxten och sysselsättningen blir något högre samtidigt som arbetslösheten blir lägre.

Herr talman! Ja, Sverige är i eller på väg in i en högkonjunktur, och det är väldigt positivt. Det är positivt för vårt lands ekonomi, och det borde vara bra för statsfinanserna. Det är bra för svenska folket, som i större utsträckning får jobb, lönehöjningar och så vidare.

Jag som moderat tycker att det är ett positivt styrkebesked för den politik som Alliansen förde under nio år. Vi satt i regeringsställning under bara åtta år, men vi hade nio år med alliansbudgetar. När Magdalena Andersson skulle försöka få igenom sin första budget 2015 misslyckades hon nämligen då riksdagen röstade för Alliansens budget. Vi har alltså haft nio år med alliansbudgetar.

Förändringen av politiken började komma först i augusti, för ungefär ett halvår sedan, när finansministern slutligen fick igenom sin a-kassehöjning och en skattehöjning av arbetsgivaravgifterna för unga.

Mot den bakgrunden är det något märkligt att finansministern hyllar svensk ekonomi och försöker skapa en bild av att det går bra Sverige samtidigt som hon menar att den politik Alliansen bedrev tidigare var katastrofal. Det är mycket tydligt att hennes egen politik har börjat gälla i praktiken först sedan januari. De första förslagen som finansministern fick igenom var som sagt bara a-kassehöjningen och en liten skattehöjning i höstas. Hon är dessutom själv öppen med att de förslagen inte skapar jobb och tillväxt utan är till för andra värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då kommer vi tillbaka till vad det är som gör att det går bra för Sverige. Jo, det är tack vare den politik som Alliansen har bedrivit under nio års tid. Den handlar om att det ska bli mer lönsamt för vanligt folk att arbeta, så att de inte fastnar i bidragssystemen. Det har gett tydliga resultat. När Alliansen kom till makten i den historiska högkonjunkturen 2006 var det 1 miljon människor som levde i utanförskap. Nu är det 800 000 människor som lever i utanförskap.

Det regeringen kan göra nu är att rida på den goda utvecklingen. De kan också gömma sig bakom den goda utvecklingen och slippa behöva ta ansvar för den politik som de själva för och de många problem som de nu bygger in i svensk ekonomi. Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet är överens om att antalet jobb kommer att minska med 30 000-40 000 arbetstillfällen med den politik som regeringen lägger fram.

Finansministern bygger framför allt in ett enormt problem när hon för underskottspolitik i högkonjunktur. Hon sparar alltså inte i goda tider utan slösar bara. Om man bara slösar kommer man till slut till en punkt då man måste välja om man ska parera nästa lågkonjunktur med satsningar eller inte, och i sådana fall får man göra det till priset av att höja statsskulden. Det är den stora baksmälla som kommer att drabba svensk ekonomi om tre fyra år, när lågkonjunkturen kommer tillbaka till följd av att regeringen för underskottspolitik i högkonjunktur.

Det här försöker finansministern dölja genom att säga att hon halverade budgetunderskottet. För säkert hundrade gången i den här talarstolen vill jag påpeka att budgetunderskottet halverades med Alliansens nionde statsbudget. Det Magdalena Andersson och Socialdemokraterna har gjort är att öka underskotten i förhållande till budgeten för 2015. Det är därför Sverige kommer att vakna upp med en baksmälla när nästa lågkonjunktur kommer.

Herr talman! Fredrik Schulte säger att jag försöker skapa en bild av att svensk ekonomi går bra. Jag tror att de flesta tycker att en tillväxt på 4 procent betyder att svensk ekonomi går bra. Jag vill gärna höra om Fredrik Schulte har någon annan syn på detta. Jag vill också påpeka att statsskulden enligt prognoser kommer att minska under mandatperioden.

Fredrik Schulte säger att det enda vi fick igenom under 2015 var en akassehöjning. Jag tänker läsa lite ur reformlistan i förra årets vårändringsbudget: konkurrenskraftig näringspolitik, järnvägsunderhåll, högre utbildning, vuxenutbildning, folkhögskola, utbildningskontrakt, extratjänster, tillskott till Arbetsförmedlingen, modernt arbetsliv, tidiga insatser i skolan, attraktivt läraryrke, alla skolor ska vara bra skolor, klimatinvesteringar och biologisk mångfald. Jag kan fortsätta med mycket mer.

Den vårändringsbudget som vi lade fram förra våren var mycket omfattande och innebar många viktiga reformer. Det är också viktigt att påpeka att den alliansmotion som lades fram i riksdagen förra hösten byggde på de ramar som vi hade satt för budgetarbetet. De innebar en omläggning från alliansregeringens politik, med ständigt ökande underskott. Ramarna innebar i stället halverade underskott.

Fredrik Schulte är oroad över de ökade kostnaderna vi har för migration och som kommer att påverka statsfinanserna under de kommande åren. Han har fått frågan tidigare under eftermiddagen om hur Moderaterna menar att vi bör ackommodera de ökade migrationskostnaderna med ungefär 30 miljarder, som kostnaderna är i år till följd av den höga asylinvandringen förra året. Anser Moderaterna att man ska höja skatten för att täcka de kostnaderna, eller ska man genomföra besparingar för innevarande år på 30 miljarder kronor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det blir tramsigt när finansministern försöker göra en poäng av att vi inte skulle vara överens om att tillväxten ligger på 4 procent. Jag ställde den här interpellationen mot bakgrund av att det går bra för svensk ekonomi. Jag tycker att det är positivt, och jag ser det som ett styrkebesked för den allianspolitik som vi har fört under de senaste nio åren.

Om man verkligen lyssnade på den lilla listan som Magdalena Andersson rabblade upp i talarstolen kunde man höra att hon nämnde bland annat utbildningskontrakt. Hur många ungdomar har tagit del av utbildningskontraktet till dags dato? Det är inte ens tusen. Hur många traineejobbare har det blivit? Jag tror att den senaste siffran jag såg var 200. Det var lite pinsamt när reformen firade ett halvår - eller vad det nu var - och det var en traineejobbare som var med och firade.

Tror finansministern på fullaste allvar att Sverige har en tillväxt på 4 procent för att finansministern inrättade 200 traineejobb och för att det är ungefär lika många som tar del av utbildningskontraktet? Det är inte seriöst.

Det är tydligt att regeringen i dag kan rida på en framgångssaga för svensk ekonomi som har pågått under ganska många år nu. Under Alliansens tid vid makten har Sverige, tillsammans med Tyskland, haft västvärldens kanske sammantaget starkaste ekonomiska utveckling.

Nu lägger finansministern fram en tydlig politisk agenda som vi kommer att få se de värsta konsekvenserna av om tre fyra år. Då kommer nästa lågkonjunktur att komma och finansministern kommer att ha slösat bort alla pengar. Vi kommer alltså inte att ha pengar för att parera nästa lågkonjunktur, eftersom finansministern inte har klarat av att hålla i de offentliga finanserna.

Om man bara slösar, spenderar i goda tider och spenderar i dåliga tider, kommer man förr eller senare att drabbas av ett stort budgetunderskott. Det är den baksmällan som finansministern planterar in i svensk ekonomi genom att inte ta ansvar för offentliga finanser i goda tider. Det kommer vi att få se de verkliga konsekvenserna av om tre till fyra år. Då kommer också effekten av att vi kommer att få en strukturellt försämrad sysselsättning med nästan en halv procent per år efter 2018, enligt Finansdepartementets egna prognoser.

Ovanpå det har vi faktumet att Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet är överens om att regeringens politik kommer att leda till färre jobb, i häradet 30 000.

Det här är den svenska politiska debatten i ett nötskal. Det har gått bra för Sverige. Finansministern kan rida på den utvecklingen, gömma sig bakom den utvecklingen och försöka dölja de många problem som hon bygger in för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är möjligt att finansministern räknar kallt med att hon kommer att förlora valet. Siffrorna ser inte särskilt bra ut. Än så länge har den här regeringen inte levererat eller skapat särskilt stort förtroende hos svenska folket. Man kanske räknar med att baksmällan ska drabba nästa regering. Det kan mycket väl vara på det sättet. Men det är i sådana fall det yttersta tecknet på bristande känsla för ansvar för vårt land.

Herr talman! Fredrik Schulte varnar för att man slösar i dåliga tider och sedan slösar i goda tider, för då får man baksmälla. Det är en väldigt bra sammanfattning av åtta år med alliansregeringen. Det var precis det man gjorde. Det är en självlärd läxa från Fredrik Schulte.

Det som hände under alliansåren var nämligen att man sänkte skatten när det var dåliga tider. Det kan vara väl motiverat att försämra det offentliga saldot i det läget, men man fortsatte sedan att sänka skatten på lånade pengar i goda tider. Det är inte ett förnuftigt sätt att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Det var därför vi var tvungna att lägga om politiken efter alliansregeringen och föra den i en mer ansvarsfull riktning. Det är också därför som vi står med bättre statsfinanser i dag.

Det är för att man ska kunna möta oförutsedda utgifter som det är viktigt att föra en stram och ansvarsfull ekonomisk politik. Det är precis den typen av oförutsedda utgifter som nu har kommit i och med att överraskande många människor sökte asyl i Sverige förra hösten. Det är just för att kunna möta och ackommodera den typen av tillfälliga utgifter som man vill ha ordentliga marginaler i de offentliga finanserna, precis det som vi har skapat oss.

Här återstår frågan till Fredrik Schulte: Menar Moderaterna att vi i år bör höja skatten eller sänka utgifterna med 30 miljarder för att ackommodera den här tillfälliga utgiftsökningen? Eller bör vi använda möjligheten att gå lite långsammare tillbaka till balans och överskott i de offentliga finanserna?

Herr talman! När Anders Borg klev ned som finansminister hade Sverige Europas i särklass starkaste offentliga finanser. Magdalena Andersson försöker ge bilden av att det var stora underskott. Det hon inte berättar är att vi var helt överens om de underskotten. Hon försöker göra en retorisk poäng av att Alliansen bara sänkte skatten. Men det hon själv hade velat göra, om hon hade varit finansminister vid samma tid, var att höja bidragen, det som hon nu gör. Det är alltid hjärtat i socialdemokratisk politik: att höja bidragen.

Hon försöker också ge bilden av att hon skulle ha halverat budgetunderskottet. Jag har säkert sagt detta 101 gånger i den här talarstolen: Magdalena Andersson fick inte igenom sin första budget i riksdagen, utan det var Alliansens budget som halverade budgetunderskottet. Det vi nu ser är att Magdalena Andersson ökar budgetunderskottet.

Om man lever över sina tillgångar i goda tider - det är nu goda ekonomiska tider - innebär det att vi inte har utrymme att satsa och stimulera ekonomin i dåliga tider. Det i sin tur innebär att om vi inte ska drabbas av drakoniska nedskärningar i välfärden när nästa lågkonjunktur kommer så kommer vi att behöva höja statsskulden, alltså skicka notan till ungdomarna, till dem som ska leva i Sverige i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är en djupt ansvarslös politik som kommer att drabba Sveriges ekonomi och kanske framför allt Sveriges ungdomar på ett väldigt negativt sätt.

Det är inte den inriktning som Moderaterna vill se. Om finansministern läser Moderaternas budget kan hon se att vi där föreslår en rad åtstramningar och besparingar. Vi kommer också att återkomma med det i nästa budget.

Herr talman! Fredrik Schulte är fortfarande svaret skyldig när det gäller hur Moderaterna egentligen menar att man ska ta hand om den ökade kostnaden för de asylsökande. De säger att underskotten ökar och är väldigt kritiska till det men har inte svar på vilka skatter de ska höja eller var någonstans de ska skära. Men en sak är tydlig. Med en moderat politik blir det kraftfulla nedskärningar, eftersom man vill genomföra stora skattesänkningar. Eller så blir det som det var när Moderaterna sist satt i regeringsställning: mycket stora underskott i de offentliga finanserna.

Här har regeringen en tydlig reformagenda. Vi menar att vi behöver se till att vi klarar välfärden på ett bra sätt. På så sätt har vi ökat möjligheterna för skolorna att anställa lärare. Vi har ökat möjligheterna att ge lärare en bra ersättning, så att de vill stanna kvar och vara lärare. Vi har satsat ytterligare på att stärka förskolorna både på vanliga tider och på obekväm arbetstid, för människor som jobbar då. Vi har genomfört viktiga insatser för att ungdomar ska få möjlighet att arbeta, studera och ha praktik i stället för att gå långtidsarbetslösa månad ut och månad in. Vi har genomfört en förstärkning av äldreomsorgen, sänkt pensionärsskatten och på en rad olika sätt förstärkt den svenska välfärden.

Det är en viktig del av Sverige att ha en väl fungerande välfärd. Det är en central del. Det är den svenska modellen, som vi alla är så stolta över.

Det här kallar Fredrik Schulte lite slarvigt för bidrag. Ja, jag är stolt över att vi har kunnat höja bidragen för ensamstående föräldrar så att barnen som växer upp i de familjerna får bättre ekonomiska förutsättningar. Jag är stolt över att vi har infört ett glasögonbidrag, så att alla barn får möjlighet att se vad som skrivs på tavlan oavsett vilken inkomst deras föräldrar har. Jag är stolt över att vi har tagit bort kostnaderna för läkemedel för barn, så att alla barn får möjlighet att få de mediciner de behöver oavsett vilken inkomst deras föräldrar har.

Jag vet att Fredrik Schulte föraktfullt kallar detta för bidragshöjningar. Jag är väldigt stolt över den politiken.

Överläggningen var härmed avslutad.