Tillgång till företagshälsovård

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning för företagshälsovården. Johanna Haraldsson har också frågat mig om jag planerar att gå vidare med förslagen i Mynaks rapport Samordna företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare och ge en myndighet ansvaret för utbildningen för företagsläkare och dess finansiering. Johanna Haraldsson har vidare frågat mig vilka initiativ jag tänker ta för att öka användningen av företagshälsovård i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och tillgången till företagshälsovård på våra arbetsplatser.

Jag vill inleda med att tacka Johanna Haraldsson för frågorna och engagemanget för företagshälsovården.

Företagshälsovården är en bland flera aktörer som kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete. Dessutom utför läkare inom företagshälsovården medicinska kontroller och utfärdar tjänstbarhetsintyg. Kompetensförsörjningen avseende läkare inom företagshälsovården behöver därför fungera på ett bra sätt.

Genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har företagshälsovården goda förutsättningar att se de arbetsrelaterade sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö. Men för att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det en fungerande kompetensförsörjning och hög kvalitet på vården. Man kan konstatera att det är få läkare som utbildas i tilläggsspecialiteten arbetsmedicin.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har till uppgift att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Myndigheten fick i uppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare och slutredovisade uppdraget den 22 februari 2024 (A2022/01549).

Den 29 februari redovisade Arbetsmiljöverket och Mynak ett uppdrag om att lämna förslag på hur Mynaks uppgifter kan överföras till och inordnas i Arbetsmiljöverket (A2023/01509). I rapporten anges att företagshälsovårdens kompetensförsörjning inte bedöms lämplig att överföra till Arbetsmiljöverket. Rapporten har remitterats, och behandling av remissynpunkterna pågår för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har sedan att ta ställning till förslagen i de båda rapporterna om företagshälsovården.

Avslutningsvis vill jag säga att företagshälsovården är viktig. Jag kommer att följa företagshälsovårdsfrågan noga framöver.

Fru talman! Företagshälsovård spelar, precis som Paulina Brandberg nämner här i kammaren, en viktig roll för att skapa hälsosamma arbetsplatser. Utmaningarna på svenska arbetsplatser är stora och arbetsplatsolyckorna och de stressrelaterade arbetssjukdomarna ökar.

För att hantera problemen krävs det ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i samverkan med de anställda på alla arbetsplatser. I det arbetet behövs många gånger en expertkunskap som inte skyddsombud, företag eller offentliga arbetsgivare själva besitter. Då är företagshälsovården en väldigt viktig resurs. Det är uppenbart att den behövs mer än på länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enbart 60 procent av dem som jobbar i Sverige har tillgång till företagshälsovård genom sin arbetsgivare, och det är stora skillnader mellan olika branscher. Ett hinder bland andra för att fler ska kunna få tillgång till företagshälsovård är de stora problem som den branschen har med kompetensförsörjningen.

Av drygt 1 100 läkare är närmare 900 över 65 år, och alltför få utbildas. Sedan Arbetslivsinstitutet, som tidigare hade ansvar för anordnande av utbildningar för branschen, 2007 lades ned av alliansregeringen har kompetensförsörjningsproblematiken vuxit.

Jag har vid ett flertal tillfällen frågat ministern vilka åtgärder hon tänker vidta för att säkra företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Jag menar att jag hittills inte har fått några tillfredsställande svar. I den mån ministern alls har presterat något svar har hon velat vänta och se.

I februari 2023, när jag ställde en skriftlig fråga till ministern, ville hon avvakta en beredning av en utredning. Hon ville vid samma tillfälle också avvakta Myndigheten för arbetsmiljökunskaps redovisning av sitt uppdrag om kompetensförsörjningen inom företagshälsovården.

I februari 2024 fick ministern ta del av den redovisningen. I mars kom Arbetsmiljöverkets och Mynaks gemensamma redovisning, som ministern också nämnde här i sitt inlägg.

I maj 2024 ställde jag återigen en fråga om kompetensförsörjningen i företagshälsovården. Det gällde vilka initiativ som ministern skulle kunna tänkas ta med anledning av rapporten från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

I augusti 2024 ställde jag återigen en skriftlig fråga. Då ville ministern inte ge besked om när beslut kan fattas om företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Det är därför jag står här i kammaren och därför vi har debatten här i dag.

Jag ställer återigen frågan till ministern: Vilka konkreta åtgärder avser hon att vidta för att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning för företagshälsovården? Planerar statsrådet att gå vidare med förslagen i Mynaks rapport och ge en myndighet ansvaret för utbildningen för företagsläkare och för finansieringen av utbildningen?

Återigen låter statsrådet i sitt första inlägg bli att svara på mina frågor, men säger här i kammaren att företagshälsovården är viktig men att hon återigen vill vänta och se lite grann.

Med de uteblivna svaren undrar jag om statsrådet över huvud taget anser att hon och regeringen har ansvar för att det ska finnas en samlad kompetensförsörjning inom företagshälsovården. Det vill jag gärna att statsrådet svarar på i sina kommande inlägg.

Fru talman! Frågan om tillgången till företagshälsovård är både viktig och angelägen. Jag vill inledningsvis tacka interpellanten för en relevant interpellation med kloka frågeställningar som ger oss möjlighet att gräva lite djupare i det här ämnet i dag.

Min tanke med att delta i den här debatten är att tillföra ett sjukförsäkringsperspektiv. Detta är med anledning av det faktum att Försäkringskassan föreslås som huvudman för specialisttjänstgöringen i arbetsmedicin i den rapport som Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill samtidigt passa på att belysa arbetsmiljöns tydliga påverkan på sjukfrånvaron, då kopplat till vikten av ett förebyggande arbetsmiljöarbete och tillgången till företagshälsovård.

Först och främst är det viktigt att känna till att det aldrig tidigare har varit så många sjukskrivningsfall på grund av stress, och det är psykisk ohälsa som orsakar över hälften av alla längre sjukfall i dagsläget.

Här är forskningen tydlig med att arbetsmiljö är en avgörande orsak bakom utvecklingen, där vi kan se strukturella problem särskilt inom kvinnodominerade branscher.

Detta är en viktig förklaring till hög sjukfrånvaro inom vård, skola och omsorg. Där finns det en uppenbar obalans mellan krav som ställs och vilka resurser som finns att tillgå.

Den ökande förekomsten av stressrelaterade arbetssjukdomar behöver mötas med tillgänglig expertkunskap. Den ska vara anpassad efter specifika behov och arbetsförhållanden, och i det sammanhanget har också företagshälsovården en oerhört viktig roll att spela.

Fru talman! Om vi då tittar på insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning när det gäller läkare, något som Myndigheten för arbetsmiljökunskap särskilt granskat i den rapport som jag nämnde inledningsvis, ser vi att man konstaterar att det i dag saknas en huvudman för specialisttjänstgöringen i arbetsmedicin.

Myndighetens samlade bedömning är att en av de viktigaste faktorerna för att förbättra utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovården är frågan om utbildningens huvudman.

Myndigheten har efter noggrann analys av samlad information gjort bedömningen att Försäkringskassan är den instans som lämpar sig bäst som huvudman för utbildningsfrågor som berör just företagsläkare.

Man lyfter bland annat fram argument om att Försäkringskassans samarbete redan i dag sträcker sig över flera områden, vilket inkluderar stöd till arbetsgivare och hantering av sjukfrånvaro. Ett samarbete mellan Försäkringskassan och företagshälsovården ses därför som en strategisk allians för att främja både arbetsgivarna och de anställdas välbefinnande.

Det som är särskilt intressant här är att stödet från företagshälsovården inte enbart blir en fördel för arbetsgivarna och deras anställda utan också att det kan bli en värdefull resurs för Försäkringskassans egen handläggning.

Genom att företagshälsovårdens företagsläkare ger väl underbyggda och sakkunniga underlag får Försäkringskassan också bättre förutsättningar att bedöma sjukdomsfall. De kan då fatta mer individanpassade beslut angående ersättning och rehabiliteringsinsatser.

Jag tycker att detta är väldigt intressant, och jag skulle därför uppskatta om statsrådet kunde säga något om att Försäkringskassan föreslås bli huvudman för utbildningen för Sveriges företagsläkare.

Fru talman! Jag ska börja mitt inlägg med att svara på interpellantens fråga om regeringen anser att man har ett ansvar i frågan gällande kompetensförsörjningen. Svaret på frågan är absolut ja. Det här är inte en fråga som regeringen backar ifrån, utan vi arbetar med den och vi arbetar med den aktivt. Det är en komplex fråga. Det viktiga är att det vi till slut landar i är rätt beslut och ett beslut som får effekt över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår just nu en process där Mynak inordnas i Arbetsmiljöverket parallellt med att vi har tagit emot bedömningen i det uppdrag som gavs till Mynak. Vi har också Kansliet för hållbart arbetsliv, som i sin slutrapport anser att statens ansvar för företagshälsovården bör samordnas samlat av en myndighet. Slutrapporten lämnades den 17 september i år.

Detta som regeringen har fått till sig är någonting som vi noga behöver avväga. Det är också någonting som såklart berör flera departement inom Regeringskansliet, framför allt mitt eget departement men såklart också Socialdepartementet.

Regeringen kommer att göra noggranna avvägningar för att vi ska få en hållbar lösning på situationen. Jag kommer inte att föregripa processen, men arbetet pågår för fullt.

Fru talman! Jag kanske är lite otålig, men det är jag i så fall inte ensam om. Sveriges Företagshälsor skrev tillsammans med Läkarförbundet för någon vecka sedan en debattartikel där man uppmanade regeringen att agera. Rubriken talar tydligt för sig själv: Vänta inte med att agera tills alla företagsläkare är pensionärer, regeringen.

Vidare skriver de att kompetensbristen i landets företagshälsovård riskerar att förvärras om ingenting görs omgående. Deras krav för att säkerställa kompetensförsörjningen presenteras i artikeln: Utse en myndighet som huvudman för specialistläkarutbildningen i arbetsmedicin och säkra finansieringen!

Det är också just det som Mynak föreslår i sin rapport Samordna företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare, det vill säga att en myndighet ges huvudansvaret för utbildningen och dess finansiering. Även Kansliet för hållbart arbetsliv lägger i sitt slutbetänkande fram förslag om företagshälsovården som är samstämmiga med Mynaks.

Parterna på arbetsmarknaden är också engagerade i frågan och har i samtal med mig, och jag förutsätter också med ministern, ett flertal gånger lyft att kompetensförsörjningsfrågan avseende företagsläkare måste lösas. Det regeringen enligt flera instanser behöver göra är alltså att fatta beslut om vilken myndighet som ska ha uppdraget som huvudman för utbildningen och tillföra de medel som krävs.

Det har tagit alltför lång tid att komma fram till detta, och det börjar bli knappt om tid att lösa problemen. Men nu finns förslag som många är eniga om, och jag hoppas att ansvarig minister inser att problemen är ganska akuta.

Det är också därför som jag återigen frågar om ministern planerar att gå vidare med förslagen och i så fall när. Jag menar givetvis inte att jag behöver få ett datum eller ett klockslag, men när blir det? Det är ganska bråttom.

Om beslut dröjer eller inte fattas alls kommer tillgången till företagshälsovård att minska. Förlusten av denna expertkunskap på arbetsmiljöområdet riskerar att försvaga det livsviktiga förebyggande arbetsmiljöarbetet på många arbetsplatser.

Detta kanske är en överflödig fråga, men jag undrar ändå hur det blir om man inte fattar ett sådant här beslut och om vi inte går vidare, vilket jag ändå någonstans hör att ministern gärna vill göra. Har man gjort någon analys av konsekvenserna om specialiteten försvinner och arbetsgivarna därför inte kan få kompetent hjälp med att skapa bättre arbetsplatser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att detta är viktigt, och jag är väldigt glad att höra att regeringen menar att man har ett ansvar och att ministern här också säger att regeringen har ett ansvar och arbetar aktivt med frågan. Det är viktigt att man fattar rätt beslut och att man fattar det ganska snart. Och låt då inte den ovälkomna sammanslagningen av Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket göra att det här fördröjs ännu mer!

(Applåder)

Fru talman! Med anledning av den ökande psykiska ohälsan i samhället ser Försäkringskassan ett större behov av stöd till arbetsgivare. Företagsläkare kan spela en central roll här, både i det förebyggande arbetet för att minska risken för psykisk ohälsa på arbetsplatsen och i att stödja arbetsgivare när ohälsan redan har uppstått.

En central del av samarbetet mellan Försäkringskassan och företagshälsovården handlar om arbetsanpassning och rehabilitering. Företagshälsovården kan i sin roll bistå arbetsgivare med att skapa individuella åtgärdsplaner för anställda som drabbats av sjukdom eller skada.

Det kan i sin tur underlätta en smidig återgång till arbetslivet för den som är anställd och samtidigt ge arbetsgivaren verktyg för att hantera dessa situationer på ett professionellt och effektivt sätt.

Fru talman! I en rapport som Försäkringskassan nyligen presenterade framkom att bland personer med psykiatriska diagnoser uppgav hela 86 procent att arbetet har bidragit till deras sjukskrivning. Min uppfattning är att det måste ske en förändring, och jag hoppas att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen kan verka för att säkra kompetensförsörjningen av läkare i den svenska företagshälsovården. Detta kommer att vara helt avgörande för den fortsatta utvecklingen.

I samarbete med regeringen har vi redan vidtagit många viktiga åtgärder för att möta den ökande psykiska ohälsan i samhället på en rad olika områden. Jag ser även positivt på möjligheten att arbeta mer inriktat för att förebygga den negativa utvecklingen med bland annat arbetsrelaterad psykisk ohälsa och att hitta vägar för att effektivt förebygga långtidssjukskrivningar vid psykiatriska diagnoser i så stor utsträckning som möjligt.

Fru talman! Precis som interpellanten känner till kan man inte som statsråd föregå en beredningsprocess, och jag har tyvärr inte heller något datum att lämna här. Men jag vill absolut lämna delbeskedet att det inte är ett alternativ att denna specialitet ska försvinna. Den är viktig, och den fyller en väldigt viktig funktion i vårt arbetsliv och när det gäller arbetsmiljöfrågorna.

Precis som interpellanten har sagt och som också har lyfts här är det viktigt att vi säkerställer att företagshälsovården fortsätter att fungera både genom de åtgärder vi vidtar och, såklart, genom finansieringen. Om man tvivlar på att regeringen tar frågan på allvar kan man titta på vad vi har aviserat i budgeten inför nästa år, där vi ökar de anslagna medlen med 20 miljoner kronor för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och ta till vara företagshälsovårdens expertresurser. Därför utvecklas bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Detta är en del av regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att se över beloppsgränserna i förordningen om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete. Utöver detta kommer Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket att ges i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Här är det särskilt viktigt att främja arbetsgivares arbete med rehabilitering och arbetsanpassning men också att vidta åtgärder mot de arbetsgivare som brister i sitt rehabiliterings- eller arbetsanpassningsansvar. För detta uppdrag tillförs myndigheterna 5 miljoner kronor från och med 2025.

Jag vill i detta sammanhang, även om det är en fråga som ligger lite vid sidan av, också påminna om att regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Detta är en helhet. Vi ska ha ett arbetsliv där ingen blir sjuk eller skadas på jobbet, och vi måste ha åtgärder för att säkerställa det. Men vi måste också ha åtgärder för att omhänderta de fall där detta trots allt händer.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för redogörelsen för de insatser som görs kopplat till hälsa på arbetet.

I den arbetsmiljöstrategi som nu gäller lyfts företagshälsovården fram som en viktig resurs i flera avseenden. Men för att kunna utveckla och stärka dess roll i arbetsmiljöarbetet, för att kunna utöka användningen av företagshälsovård i det förebyggande arbetet och för att den ska kunna vara ett kunskapsstöd till företag och offentliga arbetsgivare och bidra till fler friska arbetsplatser är det grundläggande att kompetensförsörjningsfrågan löses.

Regeringen behöver fatta beslut och ta ansvar för att det även i framtiden ska finnas företagshälsovård med hög kvalitet genom att utse en ansvarig myndighet till huvudman för utbildningen och säkra finansieringen. Detta är man brett överens om bland myndigheter, parter och andra aktörer. Det är inte heller ett beslut som går att skjuta upp längre.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill använda mitt slutanförande till att tacka för den här viktiga debatten. Det är en viktig del av arbetsmiljöfrågorna att vi har en fungerande företagshälsovård, och regeringen kommer att fortsätta att arbeta med de här frågorna för att den ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

Med detta vill jag tacka både interpellanten och ledamoten Aranda för dagens debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.