Terrorklassning av islamiströrelsen Hizbullah

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lars Adaktusson har frågat mig om regeringen anser att EU:s distinktion mellan Hizbullahs politiska och militära gren fortfarande är relevant samt om Sverige kommer att verka för att EU "terrorklassar" Hizbullah i dess helhet.

Sverige har inga nationella sanktioner utan följer de sanktioner som EU eller FN beslutat om. Den militära grenen av Hizbullah är listad inom ramen för EU:s terrorismsanktioner sedan juli 2013 (Common Position 2001/931). Sanktionerna innebär bland annat en frysning av tillgångar och förbud mot tillhandahållande av medel. Listan över personer, grupper och enheter ses över regelbundet. För att föra upp en person, grupp eller enhet på listan krävs enhällighet i EU. Frågan om att utöka listningen av Hizbullah har vid flera tillfällen diskuterats inom EU. Någon utökning av listan är i dagsläget inte aktuell.

Samtidigt är EU fullt enigt om att de gällande sanktionerna mot organisationen måste bibehållas och fullt ut implementeras. Så som Hizbullah agerat, inte minst i samband med den avskyvärda attacken mot israeliska turister i Bulgarien 2012, råder det ingen tvekan om vilket slags organisation vi har att göra med. Organisationens militära aktivitet är ett hot mot stabiliteten i Libanon. Nyligen konstaterade till exempel FN:s särskilda sändebud i internationella Libanontribunalen att personer med kopplingar till Hizbullahs beväpnade gren låg bakom lönnmordet på Libanons före detta premiärminister, Rafiq Hariri, 2005. Hizbullah utgör också en negativ kraft i regionen, inte minst genom sitt deltagande i Syrienkonflikten, sitt stöd till Asadregimen och attacker och hot mot Israel.

Sverige fortsätter givetvis att stå upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Det är obestridligt att Hizbullah företagit strids- och terrorhandlingar som ett led i sin väpnade kamp. EU och omvärlden har fördömt detta våld.

Vårt fördömande av Hizbullah står inte i vägen för möjligheterna att verka för en fredlig och stabil utveckling i Libanon. Redan före explosionen i Beiruts hamn i augusti brottades landet med en djup politisk, ekonomisk och finansiell kris. Konsekvenserna för befolkningen är mycket kännbara. Andelen fattiga har fördubblats på ett år, liran har förlorat 80 procent av sitt värde och det spås minus 25 procents tillväxt de kommande två åren. Till detta kommer en oroväckande spridning av covid-19 samt förstås den enorma utmaning som det innebär för Libanon att vara värd för nästan två miljoner flyktingar från Syrienkriget och från Palestina.

Dessa utmaningar står i fokus för regeringens och EU:s Libanonpolitik. Den samlade EU-positionen är att det är viktigt för stabiliteten, både i Libanon och i regionen, samt för vår möjlighet att bidra till denna stabilitet att kommunikationskanalerna hålls öppna till politiska nyckelaktörer och regeringsmedlemmar.

En grundläggande princip i EU:s sanktionspolitik är att sanktionsinstrumentet ska vara en del av en allomfattande politik som inkluderar politisk dialog och andra verktyg som finns till hands. Oavsett vad vi anser om Hizbullah som organisation är det ett faktum att den är en politisk nyckelaktör i Libanon. Hizbullah har ett brett stöd i stora delar av befolkningen, har suttit i det libanesiska parlamentet sedan 1992, har sedan 2012 ingått i flera av landets regeringar och får återkommande goda resultat i lokalvalen. Vi behöver kunna upprätthålla kontakterna och föra en dialog med alla politiska företrädare i Libanon, inklusive folkvalda företrädare för partiet Hizbullah.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka för svaret på interpellationen.

När utrikesministern säger att Hizbullah utgör en negativ kraft i Mellanöstern är vi många som instämmer. Det är viktigt att detta sägs. Ord gör skillnad om de följs av handling. Dessvärre tycks viljan till handling saknas från regeringens sida just i det här fallet. Att definiera Hizbullah i dess helhet som terrororganisation är uppenbarligen inte aktuellt för regeringens del.

Fru talman! Gemensamt för de definitioner som används i dag när det gäller terrorism är att de tar sikte på handlingar som har till syfte att skapa skräck, utförs för att nå ett ideologiskt mål och medvetet bortser från säkerheten för oskyldiga civila. Inte i något avseende går det att hävda att Hizbullah faller utanför de här kriterierna. Hizbullah är per definition en terroristorganisation grundad för att militärt förgöra Israel. Det är det uttalade syftet.

Därför ser vi nu hur allt fler demokratier genom nationella beslut definierar Hizbullah i dess helhet som en terrororganisation. Det har skett i USA, i Kanada, i Tyskland, i Storbritannien, i Nederländerna och helt nyligen i Litauen. Fler länder uppges vara på väg i samma riktning, bland annat Österrike och Schweiz. Britterna tog beslutet om terrorstämpling i februari 2019, vilket bland annat innebär att personer som därefter är medlemmar i eller stöder Hizbullah riskerar att dömas till tio år fängelse.

Den brittiske inrikesministern säger att det inte går att skilja mellan en militär och en politisk gren av Hizbullah, som EU gör - det är en konstruerad distinktion. Att rörelsen ska ses som en sammanhållen enhet understryks även av Hizbullahs egna företrädare. Hizbullahs vice generalsekreterare Naim Qassem har sagt på det här sättet: Vi har ingen militär eller politisk gren. Vi har inte Hizbullah å ena sidan och motståndsrörelsen å den andra. Varje element av Hizbullah, allt från de militära befälhavarna till medlemmarna och våra samlade resurser, är i motståndets tjänst. Inget annat än motståndet är vår prioritet.

Ann Linde! Varför blunda för verkligheten? Varför upprätthålla distinktionen mellan en politisk och en militär gren, när till och med Hizbullahs ledning förnekar en sådan uppdelning?

Fru talman! En grundläggande princip i EU:s sanktionspolitik är att sanktionsinstrumentet ska vara en del av en allomfattande politik som inkluderar en politisk dialog och andra verktyg som finns till hands. Oavsett vad vi anser om Hizbullah som organisation är det ett faktum att den är en politisk nyckelaktör i Libanon. Hizbullah har ett brett stöd i stora delar av befolkningen. De har suttit i parlamentet sedan 1992 och i olika regeringar sedan 2012. De får återkommande goda resultat i lokalvalen. Både lokala och nationella val där Hizbullah har rönt framgångar har betecknats som legitima av internationella bedömare. Hizbullah kommer med stor sannolikhet också att ingå i den nya regering som nu förhandlas fram i kölvattnet av explosionen i Beiruts hamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till skillnad från andra shiitiska partier i landet, till exempel Amalpartiet, har Hizbullah stöd från shiiter i många olika delar av landet - i södra Libanon, i Beirut, i Bekaadalen och i Hermel i nordost. Hur olyckligt det än må vara från vår synpunkt sett ingår Hizbullah helt enkelt i Libanons politiska mosaik. Vi och EU har därför gjort bedömningen att vi inte ska stänga dörren för dialog.

Det innebär dock inte att vi har en okritisk inställning till Hizbullah. Sveriges fördömande av Hizbullahs terroristdåd är otvetydigt. Som delaktig i Libanons politiska system har organisationen också en uppenbar del i den korruption och det vanstyre som möjliggjorde hamnexplosionen i augusti och som ligger bakom den pågående ekonomiska krisen i landet.

Vi och omvärlden har varit tydliga med vilka förväntningar som finns. FN:s säkerhetsresolutioner 1559 och 1701 kräver att inhemska miliser, det vill säga Hizbullah men också drusiska och kristna sådana, ska avväpnas. Det här kravet är inte uppfyllt i dag. Tvärtom fortsätter Hizbullah att försöka utöka sin vapenarsenal. Hizbullahs roll i Syrienkonflikten står i direkt strid med Libanons så kallade disassociationspolitik, genom vilken man har avsvurit sig en roll i regionala konflikter. Sverige och EU är starkt kritiska till dessa tendenser, och det säger vi också till organisationens företrädare.

Frågan om att utöka listningen av Hizbullah har vid flera tillfällen diskuterats inom EU, och den samlade bilden är att en sådan listning i dagsläget inte är aktuell. Regeringen och EU bör ha möjlighet till dialog även med aktörer vars metoder är förkastliga. Detta är för övrigt en inställning som även tycks delas av de länder som frågeställaren tar upp. Besluten som har tagits i Tyskland och Litauen har primärt bäring på den inhemska hanteringen av Hizbullah. Däremot har de inte signalerat någon avsikt att försöka ändra EU:s listning. Åtminstone i det tyska fallet tycks det även finnas en ambition att upprätthålla dialogen med organisationen i fält.

Fru talman! Det vi just hörde bidrar inte till den tydlighet som borde vara självklar när gäller regeringens position i en så här viktig fråga.

Det finns ingen uppdelning mellan en militär och en politisk gren. Hizbullah är en enhetlig shiamuslimsk motståndsrörelse som mördar civila och hotar att utplåna Israel. Det borde vara en given slutsats att behandla hela den organisationen som den vedervärdiga terrororganisation den faktiskt är.

Fru talman! Sedan Hizbullah grundades i början av 1980-talet har organisationen varit inblandad i utländska terrordåd, men också i blodiga strider i Syrien och i en farlig destabilisering av hela Mellanöstern. Trots representationen i Libanons parlament, som utrikesministern talar om, är Hizbullah direkt knutet till diktaturen i Iran - religiöst, politiskt och ekonomiskt.

Ibland sägs det att den sköra maktbalansen i Libanon och kopplingen till Iran gör omvärldens relation till Hizbullah till en komplicerad fråga. Utrikesministern är inne på detta. Men det är inget annat än ett villospår. Den iranska regimen har i över 40 år förtryckt sin egen befolkning och avrättat oskyldiga. Samtidigt har Islamiska republikens revolutionsgarde mördat och skövlat i svårt plågade grannländer som Syrien, Jemen och Irak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kring detta, Ann Linde, krävs det klarspråk. Det gör det också om det faktum att Iran är världens största finansiär av internationell terrorism. Så har ayatollorna i Teheran exempelvis beväpnat Hizbullah i en omfattning som för länge sedan borde ha fått omvärlden att resa sig. En arsenal av 130 000 missiler är i detta nu riktad mot Israel. Utveckling av egen precisionsstyrd ammunition pågår. Detta innebär att Hizbullah med Irans hjälp kan hota hela den judiska staten.

Fru talman! Utan att se verkligheten som den är, utan att se sambanden, riskerar vi att en dag tvingas konstatera att katastrofen är ett faktum. Hizbullah är en terroristorganisation. Iran styrs av en terrorregim. Delar utrikesministern den djupa oro som långt fler än Kristdemokraterna känner inför detta?

Fru talman! Går det verkligen att tala om en militär och en politisk gren av Hizbullah? Hizbullah har ett brett stöd i stora delar av befolkningen. Man representeras i det libanesiska parlamentet och har ingått i flera regeringar. Man hade till exempel posten som hälsominister i den senaste regeringen, och man kommer med stor sannolikhet att delta i den nya regering som kommer.

Hizbullahs ledare, shejk Nasrallah, har uttryckt att Hizbullahs väpnade och politiska kamp är två sidor av samma mynt. Han sägs också vara hjärnan bakom organisationens så kallade twin-track approach. Det innebär att man parallellt med den militära kampen ska öka sitt sociala och politiska engagemang.

Den väpnade kampen mot Israel har haft en central betydelse för Hizbullah ända sedan organisationens bildande. Det är något som vi starkt fördömer. Den huvudsakliga militära friktionsytan sedan Israel drog sig tillbaka från Libanon år 2000 är numera de så kallade Shebaagårdarna som annekterades av Israel från Syrien 1981.

Huruvida det går att separera den militära grenen från det politiska arbetet är i någon mån en akademisk fråga. Vissa bedömare pekar på likheterna med debatten om IRA och Sinn Fein för att illustrera att rörelsen inrymmer både våldsammare och mer konstruktiva element. Tydligt är att Hizbullahs sociala verksamhet bidrar till att organisationen har fått denna popularitet bland befolkningen.

Fru talman! Det stämmer att ett antal länder i Europa har ett annat förhållningssätt till Hizbullah. Serbien och Kosovo meddelade sin nya ståndpunkt i samband med statsbesöket i Washington DC för några veckor sedan. Inom EU har Litauen nyligen fattat ett nationellt beslut om att belägga personer med Hizbullahanknytning med inreseförbud. Tysklands inrikesdepartement har också belagt organisationen med verksamhetsförbud i Tyskland.

Men varken Litauen eller Tyskland driver för närvarande frågan om en utökning av EU-listningen i Bryssel. Tvärtom har man från tyskt håll uttryckligen klargjort att det rör sig om ett nationellt beslut som inte ska förhindra deras kontakter med Hizbullah i fält.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När EU:s utrikesministrar talade om Libanon i samband med sammanträdet i rådet för utrikesfrågor den 21 september lyftes heller inte några röster för en breddad listning av organisationen. Fokus låg i stället på att uttrycka EU:s stöd för den libanesiska befolkningen och att driva på för bildandet av en regering som skyndsamt kan ta sig an de reformer som krävs för att vända utvecklingen i landet.

EU:s ansats är alltjämt att det krävs en möjlig dialog och politiska företrädare för att en fungerande regering ska kunna komma på plats och kunna ta sig an de omfattande utmaningar som landet står inför.

Fru talman! Utrikesministern har i debatten uppehållit sig kring detta med sanktioner. Det är som att tala om sanktioner mot al-Qaida eller sanktioner mot Islamiska staten. Det är terrororganisationer vi talar om. De ska förbjudas. Anhängarna är terrorister. De ska dömas och fängslas. Sanktioner, Ann Linde, är inte svaret på den internationella terrorism som i grunden hotar demokrati och det öppna samhälle som vi värnar.

Förra sommaren, i juli, varnade Hizbullahs ledare Hassan Nasrallah för att Israel kan utplånas vid ett krig mellan Iran och USA. Nasrallah hänvisade bland annat till de avancerade vapen som Hizbullah förfogar över i Libanon.

Det är ingen tvekan om att det uttalade målet för Hizbullah och andra terrororganisationer är att utplåna Israel. Det hotet är reellt. EU, liksom medlemsländernas regeringar, borde rakryggat ställa sig på Israels sida i kampen mot terrorismen och göra allt som går för att undanröja det existentiella hotet mot det judiska folket

Att terrorklassa Hizbullah i dess helhet är ett viktigt steg i just den riktningen. För Kristdemokraterna är det en självklarhet att stödja detta. Det är en del av den internationella kampen mot terrorismen.

Fru talman! Jag hade hoppats att utrikesministern i den här diskussionen skulle ge uttryck för en liknande uppfattning. Nu blev det inte så. Men jag vill ändå tacka för debatten.

Fru talman! EU och Sverige har tydliggjort att vi kommer att agera med kraft mot alla våldsyttringar. Jag har ingen annan åsikt än interpellanten om att helt fördöma de oacceptabla terroristattackerna, hot om våld och förekommande våld mot staten Israel. Vi står upp för Israels absolut legitima säkerhetsbehov. Det är ingen skillnad där.

De sanktioner som EU har som är utformade i dag är en signal om att det enda acceptabla för Hizbullah är att välja en annan väg och att delta i politiken på samma premisser som andra partier i Libanon utan att använda våld eller militärt våld.

EU:s bedömning är att en listning av Hizbullahs politiska gren skulle riskera att tvärtom öka legitimiteten och öka det folkliga stödet bland Libanons shiamuslimer. För att främja ett mer demokratiskt, jämlikt och stabilt Libanon bör i stället fokus ligga på att främja fungerande samhällstjänster, stabil ekonomi, frihet från korruption och en väg ut ur det sekteristiska politiska systemet, som blir en hämsko för en verklig förändring i landet. Det är också de frågorna som framhävs under de folkliga protester som har blossat upp i landet de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack, Lars Adaktusson, för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.