Temporära bygglov för modulbostäder

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder med anledning av att nya domar talar för att modulbostäder inte kan uppresas med temporära bygglov.

Mark ska användas till det den är mest lämpad för. Det kommunala planmonopolet innebär att det är kommunen som, inom de ramar som ges i planprocessen för översikts- respektive detaljplanering, bestämmer vad marken är mest lämpad för. Planprocessen garanterar att olika allmänna och enskilda intressen tas om hand och vägs mot varandra och är även viktig ur ett demokratiskt perspektiv.

För att kunna möta akuta behov och upprätthålla en effektiv samhällsutveckling behövs vissa ventiler i systemet. En sådan är möjligheten att tillåta avsteg från vissa krav under en begränsad period med stöd av tidsbegränsade bygglov. Det är dock viktigt att en sådan ventil inte ska kunna användas systematiskt för att kringgå planprocessen.

Jag delar dock interpellantens uppfattning att det bör bli enklare att uppföra flyttbara bostäder med stöd av tidsbegränsade bygglov. Ett problem med nu gällande reglering och praxis på området är att den som söker ett tidsbegränsat bygglov för att uppföra en byggnad för bostadsändamål måste visa att behovet av åtgärden är tillfälligt. Detta innebär att den bostadsbrist som råder i många av landets kommuner i sig utgör ett hinder för att uppföra bostäder med stöd av tidsbegränsade lov.

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har i den så kallade migrationsöverenskommelsen enats om att tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringen ska genomföras och att en översyn ska göras, så att krav på byggnader som uppförs eller tas i anspråk med tidsbegränsat bygglov förenklas. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över regleringen av tidsbegränsade bygglov för bostadsbyggnader, i syfte att underlätta etableringen av sådana.

Fru talman! Som alla känner till är det ett stort problem att Sverige har konfronterats med ett väldigt stort asylmottagande. I takt med att de många människor som kom under framför allt 2015 - men även dessförinnan - har fått sina asylärenden hanterade ska de sedan kommunplaceras. Den placeringen ska ske på ett jämlikt sätt, fördelat över landets alla kommuner. Detta är vi överens om över blockgränserna efter en uppgörelse förra hösten.

Här hamnar vi dock i något av ett moment 22. Regeringen har sagt att man helst vill att de kommuner som har en fungerande arbetsmarknad ska ha ett särskilt stort mottagande. Problemet är att just de kommunerna har den absolut största bostadsbristen.

I Stockholms kommun - eller i Stockholms län - är det i princip så att inga utöver nyfödda eller nyanlända flyttar in. Stockholm har en ganska oroväckande demografisk utveckling, där vi trots en god arbetsmarknad inte kan bostadsförsörja dem som vill flytta hit.

Särskilt knepigt blir det om kommunerna dessutom ska ta ansvar för att ordna bostäder till ett hundratal nyanlända. I min egen hemkommun i Stockholmsområdet skulle kommunen för att lösa bostadsbristen för nyanlända behöva gå in och sluka i stort sett alla tillgängliga bostäder - helt enkelt köpa alla bostadsrätter och villor i kommunen. Detta är inte en gångbar lösning.

Vad som måste till är att vi snabbt kan bygga så kallade modulbostäder. Egentligen är det ingen som vill göra detta, utan det är något vi är tvungna att göra givet läget.

Problemet är att vi nu har börjat se signaler på att kommunerna inte kommer att kunna göra detta, eftersom man inte får upprätta bostäder av permanent karaktär på temporär mark. Göteborgs kommun har byggt 300 studentlägenheter, och nu har det bygget blivit ett domstolsärende där man riskerar att behöva riva dessa 300 lägenheter. Det här är en katastrofal situation för alla inblandade.

Jag tycker att svaret från Peter Eriksson i grunden är positivt: Regeringen är medveten om problemet och vill jobba med att lösa detta.

Jag vill ändå trycka på framför allt två saker. För det första tror jag att det är viktigt att hålla isär det vi kom överens om i migrationsuppgörelsen och det problem jag beskriver. Det vi kom överens om i migrationsuppgörelsen handlade om att Migrationsverket skulle få undantag från PBL - plan- och bygglagen - för att upprätta sina ankomstboenden. När kommunerna sedan ska ordna boenden åt de kommunplacerade asylsökandena har man ett helt annat problem.

Jag tror att det är viktigt att regeringen är medveten om detta problem. Min första fråga är huruvida ministern är medveten om att det finns en skillnad här, därför att när kommunerna är i kontakt med den statliga, offentliga förvaltningen får de ständigt svaret att PBL har förenklats. Men det gäller inte just det problem jag tar upp nu.

För det andra vill jag säga att det är positivt att regeringen är på bollen, men nu måste man agera snabbt. Det handlar om att inom det kommande året få detta på plats.

Fru talman! Tack, Fredrik Schulte! Jag håller i alla fall delvis med om problembilden. Jag skulle inte säga att temporära byggnader och bostäder är den stora lösningen, utan den huvudsakliga lösningen är fortfarande att bygga nya permanenta bostäder.

Det glädjande med dagens situation är att vi faktiskt gör detta. Kommunerna, som har bostadsförsörjningsansvaret, bygger i dag mycket mer än vad man gjorde för bara några år sedan. Vi har i praktiken fördubblat byggandet av permanenta bostäder under de senaste åren. Vi är redan uppe på en nivå vad gäller byggnadstakt som vi inte har sett i Sverige på flera decennier.

Trots de problem som finns i bostadsbyggnadsprocessen - med detaljplaner, översiktsplaner, bygglov och många andra svårigheter, till exempel att det i många fall tar för lång tid - känner jag mig ändå ganska trygg med att många av problemen går att lösa. De kommuner som bygger mycket har visat att det finns sätt att hantera detta.

Det finns också sådana som har varit mindre lyckosamma i sin planering, både här i Stockholm och på andra ställen. Det finns kommuner som inte är vana vid att bygga och som inte har gjort det i någon större utsträckning på väldigt länge. För dem tar det längre tid att ställa om till att bygga. Men vi som tittar bakåt på statistiken ser att vi har underskattat nybyggnationsfrågan under 20 års tid. Under 20 års tid har vi byggt betydligt mindre än vad vi borde ha gjort, och det gör att nu vi har ett stort och akut problem framför oss.

Jag skulle inte säga att det bara är invandringen som har lett till att vi har ett akut problem, utan den huvudsakliga anledningen är egentligen att vi under lång tid har byggt alldeles för lite.

Men nu bygger vi som sagt mer. Jag tror också att en del av lösningen ligger i att i större utsträckning använda det befintliga bostadsbeståndet vid akut bostadsbrist, som i dag - att människor hyr ut en del av sin bostad i större utsträckning.

Men tillfälliga bostäder är naturligtvis också en del av lösningen när kommunerna har stora problem att hantera detta. Det är också skälet till att jag är bekymrad över de domar som fallit. Regleringen har inte varit bra - den praxis som har utvecklats är i alla fall inte förenlig med situationen. I det här läget, när vi ser ett akut bostadsbehov som även är långsiktigt, blir det bekymmersamt att man måste kunna påvisa att behovet av bostäder också är tillfälligt.

Min avsikt är att med en ny reglering förenkla dessa frågor och göra så att man kan hantera detta smidigt och snabbt i kommunerna och att få en ny lagstiftning på plats så fort som möjligt.

Fru talman! Tack, Peter Eriksson, för svaret! Vi är nog i grund och botten ganska överens om vad problemet är och även - åtminstone vad gäller detta - om vad lösningen är.

Jag vill bara tillägga att även om det byggs mer nu, vilket är jättepositivt, kan man ändå inte säga att lösningen ligger i att öka det generella byggandet. Vi har en katastrofalt akut situation i framför allt Stockholmsområdet. Det är framför allt i just Stockholmsområdet som man historiskt har varit bra på att bygga, och där bygger man nu ännu mer än vad man tidigare gjorde.

Men på grund av att det är så populärt att flytta till Stockholm är det en enorm press på bostadsmarknaden. Detta gör att de som är bäst i klassen nu kanske har det absolut tuffast att på kort tid leverera bostäder. Då måste vi se till att hantera den tillfälliga lösningen.

Jag ser problemet - det ska inte bli så att man använder temporära bostäder som ett sätt att lösa det långsiktiga problemet. Därför är det angeläget att man hittar en lösning på det här inom kort.

Jag har bara en avslutande fråga till ministern: När kan vi förvänta oss att en regleringsändring är på plats? Vi skulle ha behövt den i går!

Fru talman! Jag håller med om att vi skulle ha behövt den i går, men nu var det så att vi hade en annan reglering i går. Den innebar att det här problemet uppstod genom beslut i våra domstolar. Det var först efter att den situationen uppstod som det var uppenbart för de flesta att det behövdes en förändring av regleringen, och den skedde för bara några månader sedan.

Vi arbetar aktivt för att få fram en ny reglering. Jag hoppas och tror att det kommer att kunna ske ganska snabbt. Jag tror också att bara den signalen att vi tar fram en ny reglering kommer att vara viktig för kommunerna, även om genomförandet sker några månader senare.

Överläggningen var härmed avslutad.