Tågtrafiken i norra Sverige

Herr talman! Linus Lakso har frågat mig om jag avser att tillföra de medel som Trafikverket har äskat för att finansiera trafikavtalen, om jag anser att regeringen har gett de berörda trafikhuvudmännen tillräcklig tid att på egen hand hantera den situation regeringen orsakat samt om jag kan ge en tydlig bild av hur regeringen långsiktigt ser på regional tågtrafik med statliga trafikavtal för interregional kollektivtrafik.

Som Linus Lakso känner till var jag här i kammaren den 8 november och debatterade frågan om trafikavtal med Lars Isacsson och Åsa Karlsson. Jag vill även den här gången inleda med att understryka att regeringens utgångspunkt för infrastrukturpolitiken är att hela Sverige ska fungera och att det därför är angeläget med god tillgänglighet mellan landets olika delar. Sedan dess har Trafikverket aviserat att de trafikavtal som myndigheten har tecknat för 2024 även kommer att tecknas för 2025. Det är glädjande och förbättrar förutsättningarna för bibehållen tillgänglighet i hela landet.

Det har framförts önskemål om att staten i vissa fall ska öka medfinansieringen, men som Linus Lakso vet är de medel som är avsatta för trafikavtal begränsade. Det har Trafikverket att ta hänsyn till när avtal tecknas.

Jag vill samtidigt påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2025 föreslår att drygt 1 miljard kronor ska avsättas för att finansiera statens trafikavtal 2025. Det är cirka 50 miljoner kronor mer än anslagsnivåerna för 2024.

Herr talman! Tack till Andreas Carlson för att han är här och tar debatten! Jag är dock inte alls nöjd med svaret. Jag tycker faktiskt att det är ett rent haveri av infrastrukturministern. Regeringen har nämligen gett Trafikverket i uppdrag att analysera vilka avtal med staten som behövs för de här trafikslagen för att upprätthålla god tillgänglighet.

Trafikverket har analyserat den föreslagna nivån enligt de instruktioner som regeringen har gett till myndigheten. Man har kommit fram till att det behövs ytterligare 195 miljoner i budgeten för trafikavtal för att finansiera den tillgänglighet som regeringen anser är rimlig. Den analysen delar jag. Men det är ju helt orimligt av regeringen och infrastrukturministern att inte tillskjuta de medel som behövs.

Trafikverket har förlängt vissa av de här avtalen efter att ha satts under hård press från inte minst Miljöpartiet och en enad opposition. De förlängningarna har gjorts utan att ytterligare medel tillskjutits. Det är alltså ofinansierat. Det är ansvarsfullt av myndigheten att täcka upp för regeringens misslyckande, men tyvärr når man inte hela vägen. Det saknas fortfarande 48 miljoner, och det är Norrtåg som drabbas.

Trafikverket har nu meddelat vilka sträckor man inte avser att finansiera. Det är Luleå-Kiruna och Luleå-Haparanda. Vet Andreas Carlson hur lång tid det tar att köra mellan Luleå och Kiruna? Att man tar bilen när det inte går några tåg är nämligen konsekvensen av Andreas Carlsons politik och att regeringen får bestämma. De drar in finansieringen av otroligt viktig tågtrafik i norra Sverige där det inte finns någon alternativ regiontrafik.

Jag menar att det här är raka motsatsen till Andreas Carlsons ambitioner och vackra ord och radikalt försämrar tillgängligheten i landets norra delar. Min fråga är om det verkligen är rimligt. Förbättrar detta förutsättningarna för tillgänglighet i hela landet? I verkligheten blir det ju precis tvärtom.

Det rimliga vore om infrastrukturministern i dag gav besked om att man i vårändringsbudgeten skjuter till de pengar som behövs om så krävs för att upprätthålla god tillgänglighet i hela landet. Jag vet inte hur det kommer sig att pengarna saknas. Det kanske var ett misstag. Misstag kan man göra, men då behöver man ta ansvar för dem och rätta till dem. Ett rimligt besked i dag vore att man skjuter till pengarna så att god tillgänglighet kan upprätthållas även i Norrbotten och norra Sverige. Min fråga är alltså om Andreas Carlson kan ge ett sådant besked i dag. Jag tror att väldigt många som är beroende av tåg i norra Sverige undrar vad som händer med den regionala tågtrafiken framöver.

Jag tycker inte heller att jag har fått svar på vad infrastrukturministern anser om långsiktigheten i de här avtalen. Det skulle jag också gärna vilja att Andreas Carlson utvecklar i sitt svar.

Herr talman! Tack, Linus Lakso, för frågorna och engagemanget! Det värdesätter jag.

Trafikverkets besked är som sagt glädjande. De har aviserat att de trafikavtal som myndigheten tecknat för 2024 även kommer att tecknas för 2025. Det har man gjort inom de ramar som finns föreslagna i den budget som riksdagen ännu inte ens har beslutat om i alla delar.

Herr talman! Det är nog för tidigt att redan i dag fråga efter besked i vårändringsbudgeten, om vi ska ha respekt för riksdagens budgetprocess. Men jag kan konstatera att den dryga miljard kronor som avsätts i budgeten för att finansiera statens trafikavtal innebär en ökning med 50 miljoner kronor jämfört med anslagsnivåerna för 2024. Trafikverket, som har i uppdrag att ansvara för statens trafikavtal, har också sett att de har möjligheter att förlänga eller teckna avtal även för 2025. Det var ett besked som jag vet att många tog emot med glädje och viss lättnad i delar av landet.

När det gäller bedömningar av sträckor och avtal får jag hänvisa till Trafikverket, som har regeringens uppdrag att sköta det arbetet, ingå de avtalen och göra bedömningar. Som underlag för upphandlingarna kartlägger myndigheten tillgängligheten mellan olika delar av landet, och baserat på de utredningarna genomför Trafikverket upphandlingar och ingår samverkansavtal. Här vill jag upprepa att mer pengar avsätts för detta uppdrag i budgeten för 2025 än för 2024. Det handlar om drygt 1 miljard, och Trafikverket har redan tecknat en rad avtal. Det har varit ett lugnande besked.

Jag förstår och hör att man efterfrågar ännu bättre långsiktighet i detta. Det tror jag att man alltid vill ha, och det är väl lovvärt, men nu har vi fått besked av Trafikverket. Det vet jag att många tycker är positivt.

Herr talman! Tack, Andreas Carlson, för svaret, även om jag befarar att många nog tycker att det är otillräckligt och djupt otillfredsställande.

Enligt mitt minne klubbade vi igenom utgiftsområdet om kommunikationer i onsdags, men om regeringen fortfarande är öppen för att ändra på det kanske det går att ordna. Det är högst angeläget.

Det är ganska orimligt att man inte kan skjuta till ynka 48 miljoner kronor när man har lagt fram en infrastrukturbudget på 1 171 miljarder. 48 miljoner kan låta mycket i allmänhetens öron, men det är en bråkdel av en promille av det som läggs på all infrastruktur.

Det blir lite märkligt att miljardbelopp läggs på Malmbanan men att man inte ska ha råd att köra persontåg på banan. Att lägga väldigt mycket pengar på infrastrukturen men inte se till att den faktiskt trafikeras så att människor kan åka tåg på rälsen är för mig en otroligt märklig prioritering.

Återigen: Trafikverket har utgått från regeringens eget uppdrag att upprätthålla tillgänglighet och även utgått från helt rimliga kostnadsökningar på grund av inflation. Detta fick regeringen veta i god tid, redan i våras.

Om man hade brytt sig om att fråga Trafikverket om konsekvenserna av att inte skjuta till tillräckligt med medel hade man ju känt till dem. Jag vet inte om Andreas Carlson gjorde det när man valde att inte tillskjuta de medel som Trafikverket äskade. Nu blir konsekvensen, om regeringen får bestämma, att hela sträckorna Luleå-Kiruna och Luleå-Haparanda dras in. Vi hoppas såklart att det finns mer ansvarstagande parter här än regeringen så att det inte behöver hända, men kortsiktigheten i regeringens politik tycker jag faktiskt är häpnadsväckande.

Det är inte orimligt, herr talman, att Andreas Carlson rättar till sitt misstag. Det är inte ovanligt att man skjuter till lite extra medel i en vårändringsbudget. Det handlar om ytterst små pengar i en statsbudget, men det skulle göra väldigt stor skillnad för människorna i Norrbotten och egentligen hela Norrland, där Norrtåg verkar, om det fanns en god tillgänglighet och att tågen går.

Jag menar att detta är ett grundläggande ansvar för en infrastrukturminister, så jag tycker faktiskt att det är svagt och lite av en besvikelse att Andreas Carlson inte kan ta ansvar här och vara lite mer tydlig mot dem som förväntar sig att tågen ska gå.

Herr talman! Jag ska inte rätta ledamoten, men var det inte i går som riksdagen beslutade om kommunikationer? Eller nej, det var infrastrukturpropositionen i går och utgiftsområde 22 i onsdags. Jag får rätta mig själv i stället. Men budgeten är en helhet, och budgetprocessen i riksdagen är pågående. Det var detta jag menade i mitt förra inlägg.

Precis som Linus Lakso säger finns det fler parter än regeringen här. Den regionala kollektivtrafiken är ett regionalt ansvar, och den interregionala kollektivtrafiken ska i första hand bedrivas på kommersiella villkor. Staten kan agera för att få till stånd mer trafik än vad marknaden tillhandahåller om det annars uppstår brister i tillgängligheten. Det är därför vi har systemet med trafikavtal.

För att jämföra med rätt siffror tycker jag att man ska ta hela den dryga miljard kronor som avsätts i budgeten. Det är något annat än den infrastrukturram som Linus Lakso hänvisar och relaterar till. Man kan förstås hänvisa till trafikeringen i en del av infrastrukturen, som det handlar om här, men infrastrukturramen handlar om själva infrastrukturen i sig. Det går alltid att jämföra på olika sätt, men i budgeten för nästa år avsätts alltså drygt 1 miljard kronor för detta ändamål, en ökning med 50 miljoner kronor.

Jag kan konstatera att Trafikverket har aviserat att de trafikavtal som myndigheten tecknade för 2024 även kommer att tecknas för 2025. Detta har man alltså kunnat göra med den ram för statliga trafikavtal som finns.

Som sagt finns det fler parter än regeringen. Jag kommer att fortsätta att följa denna fråga noggrant. Jag tror att det har ett stort värde att många är med och bidrar och har ett sådant intresse. Vi kommer förstås att följa detta även framöver.

Beskedet i dag är dock det som jag har sagt, nämligen att det är glädjande och att förutsättningarna för en bibehållen tillgänglighet förbättras i hela landet med de besked som Trafikverket har kunnat ge utifrån både den budget man har och den bedömning och de analyser som man gör inom sitt uppdrag att hantera de statliga trafikavtalen.

Herr talman! Problemet är att detta helt enkelt inte stämmer. På grund av inflation och kostnadsökningar innebär de medel som nu anslås att tillgängligheten försämras. Trafikverket har ju precis meddelat att man väljer att inte finansiera sträckorna Luleå-Kiruna och Luleå-Haparanda.

Vi lägger ändå många miljarder på att bygga infrastruktur, och då tycker jag att det är en rimlig fråga till statsrådet om man inte ska se till att tågen faktiskt också går på den rälsen. Även om man kan hänvisa till att det blir en jämförelse mellan äpplen och päron i budgeten tänker jag att människor i verkligheten förväntar sig att det går tåg när vi bygger tågräls. Det kommer det inte att göra om Andreas Carlson och staten får bestämma, för då går det inga tåg mellan Luleå och Kiruna och mellan Luleå och Haparanda.

Jag anser inte, som Andreas Carlson, att detta är att förbättra förutsättningarna för bibehållen tillgänglighet i hela landet, utan jag menar att det är en uppenbar försämring. Jag har lite svårt att förstå hur man kan tolka det på något annat sätt, herr talman.

Jag konstaterar att jag får förbli besviken på svaret från Andreas Carlson. Jag kan bara hoppas att det blir bättring framöver, men jag tror att många i norra Sverige och inte minst i Norrbotten kommer att bli väldigt besvikna på regeringens tågpolitik i det här fallet.

Nu blir det sannolikt regionerna som får gå in och täcka upp, trots att regeringen menar att det är ett ansvar att upprätthålla interregional tågtrafik.

Dessutom har man skurit ned medlen till sjukvården med 7 miljarder och de generella statsbidragen med 1 miljard - en kraftig nedskärning. Återigen: Det blir knapert för regionerna, och tågresenärerna drabbas.

Herr talman! Jag säger inte att ledamoten ställer en orimlig fråga, och så tror jag inte att det uppfattades heller. Jag vill bara försöka förklara att det inte är samma budget vi talar om här. Det är förstås en rimlig fråga när vi diskuterar trafikering och infrastruktur tillsammans. Det är därför vi har drygt 1 miljard i budgeten för de statliga trafikavtalen, och det finns mer pengar i anslaget för nästa år.

I denna debatt har vi kunnat konstatera att Trafikverket har gett flera positiva besked. Sedan är det förstås viktigt att följa den situation som ledamoten sätter ljuset på. Det är Trafikverket som har uppdraget att ansvara för trafikavtalen, men detta är självfallet en fråga som jag kommer att fortsätta följa.

Precis som ledamoten var inne på, herr talman, finns det flera aktörer som kan vara med och bidra i detta. Eftersom det är regional kollektivtrafik det handlar om är det i grunden regionen som har huvudansvaret, men det finns också en möjlighet genom de avtal som Trafikverket ansvarar för.

Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta att ha en god dialog i denna fråga. Jag tackar för debatten i dag och önskar ledamoten en fortsatt fin och glad lucia och så småningom en trevlig helg.

(LINUS LAKSO (MP): Tack detsamma!)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.