Sysselsättningseffekter av höjd a-kassa

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig om det är min bedömning att en höjd a-kassa leder till fler jobb.

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring med syftet att lämna ekonomiskt stöd till försörjning vid omställning mellan arbeten. Som Fredrik Schulte säkert känner till har ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen urholkats under en lång tid.

En fungerande arbetslöshetsförsäkring tryggar inte enbart den enskildes privatekonomi utan förbättrar även matchningen och omställningsförmågan på arbetsmarknaden genom att människor vågar prova andra yrken och uppmuntrar de arbetssökande till att söka yrken som motsvarar hans eller hennes utbildnings- och erfarenhetsnivå. Arbetslöshetsförsäkringen fungerar även som automatisk stabilisator som dämpar konjunktursvängningar.

Höjningen av den inkomstrelaterade ersättningen var väsentlig för att arbetslöshetsförsäkringen även fortsättningsvis ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring vid arbetslöshet. Uppskattningsvis var det före höjningen endast omkring 1 procent av arbetstagarna som vid arbetslöshet skulle få en ersättning som uppgår till 80 procent av förvärvsinkomsten.

Genom att förstärka arbetslöshetsförsäkringen vårdar och förstärker vi den svenska modellen i praktisk politisk handling, och tillsammans med de investeringar för jobb som regeringen gjort i sin jobbagenda görs insatser på såväl kort som lång sikt för fler jobb.

Fru talman! Vi har alltså den här debatten därför att jag har frågat arbetsmarknadsministern om hur många jobb vi får genom att höja bidragen. I valrörelsen sa Stefan Löfven, nuvarande statsminister, att alla förslag som en socialdemokratisk regering skulle komma att lägga fram skulle prövas för att se vad det gav för effekt på jobben.

Det vi kan se nu, om vi tittar på de budgetar som regeringen har lagt fram, är att det inte finns några konsekvensanalyser vare sig av politiken i dess helhet eller av enskilda förslag, och när jag nu ställer den här frågan till arbetsmarknadsministern får jag inget rakt svar. Jag vill därför passa på att ställa frågan en gång till: Hur många jobb menar arbetsmarknadsministern att höjda bidrag, genom en höjd a-kassa, leder till?

Regeringen väljer att inte svara på den här typen av frågor, därför att regeringens inriktning för politiken handlar om att höja skatterna på jobb och företagande. Man tar inte heller de pengar man får till att höja anslagen till välfärdens kärna - det är bara en fjärdedel av skattehöjningarna som går till vård, skola och omsorg - utan man använder pengarna till att satsa på till exempel höjd a-kassa, höjda bidrag, höjda subventioner och mer arbetsmarknadspolitik.

Förklaringen till att man inte svarar på den typ av frågor som jag ställer är för att den politik som man bedriver mycket tydligt leder till färre jobb. Detta är egentligen ganska självklart och naturligt. Höjer man skatterna på jobb och företagande kommer människor att ha mindre pengar i plånboken att konsumera, det vill säga att det stoppar eller saktar ned de ekonomiska hjulen när de snurrar, och företag kommer att ha mindre pengar kvar att anställa. Det blir alltså färre människor som får jobb.

På samma sätt som vi har höga skatter på snus, tobak, alkohol och miljöskadligt beteende, eftersom vi vill att människor ska göra så lite av det här som möjligt, kommer också höga skatter på jobb att leda till att färre arbetar.

De satsningar regeringen gör, alltså höjda bidrag, kommer också att leda till att färre får jobb. Ju högre bidragen är, desto sämre drivkrafter kommer människor att ha för att verkligen ta de jobb som finns.

Det här är ingenting som jag hittar på. I en forskningsrapport från OECD har man gjort en sammanställning, metastudier, av vad forskningen säger på området. De säger mycket tydligt att i det genomsnittliga OECD-landet har hög och långvarig a-kassa och höga skatter en stark inverkan på en ökning av den totala arbetslösheten. Den statliga myndigheten IFAU tittar på detta i en rapport, och även de har konstaterat att "den lägsta lönen som en arbetslös kan tänka sig acceptera ett jobb för, reservationslönen, antas delvis kunna förklara både hur många jobb arbetslösa söker men också deras chanser att få jobb".

Det finns alltså ett tydligt, vetenskapligt stöd för att höjd a-kassa leder till färre människor i arbete, och det är också därför vi nu ser alla oberoende bedömare konstatera att regeringens politik leder till färre jobb. Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv och Finanspolitiska rådet konstaterar alla att regeringens politik leder till mellan 20 000 och 30 000 färre jobb.

Med den flyktingkris vi nu befinner oss i har vi inte råd med fler människor i arbetslöshet på grund av en ideologiskt driven bidragspolitik.

Fru talman! Jag tror att de som lyssnar på den här debatten och på Fredrik Schulte kommer ihåg att verkligheten brukar vara Moderaternas värsta fiende. Fredrik Schultes partivänner i den gamla regeringen lovade ju att om man försämrade arbetslöshetsförsäkringen skulle arbetslösheten sjunka. Om man sänkte skatterna skulle arbetslösheten sjunka.

Inget av detta hände. Tvärtom var den höga arbetslösheten och misslyckandet med jobben en av de viktigaste anledningarna till att väljarna inte lät den gamla regeringen fortsätta. Den politik som Fredrik Schulte förordar har alltså redan prövats i verkligheten och hade inte de effekter som man utlovade.

Jag vill också göra en rättelse, fru talman. Arbetslöshetsförsäkringen är inget bidrag. Det är en försäkring. Människor tecknar en försäkring och betalar till försäkringen varje månad för att försäkra sig om att en olycka ska kunna komma ensam. Det är det vi använder försäkringar till. De flesta av oss försäkrar vårt hus, vår bil och mycket annat, för om det värsta händer ska man inte också behöva bli fattig.

Människor hade betalat till försäkringen i väldigt många år. Då kom den gamla regeringen och försämrade kraftfullt och i ett slag försäkringen så att man inte längre hade den försäkring som man trodde att man hade när man började betala till den, när man var utlovad en ersättningsnivå på 80 procent av den tidigare lönen.

Nu återställer vi så att vi återigen får en fungerande omställningsförsäkring som är inkomstrelaterad. Det ger en större trygghet för individen, och det gör, menar jag, att arbetsmarknaden kommer att fungera bättre.

Fru talman! Det är tråkigt att arbetsmarknadsministern vill prata om allting annat än det jag faktiskt ställde en fråga om, nämligen hur många fler jobb en höjd a-kassa ger. I stället pratar arbetsmarknadsministern om historien, om vad som hände under alliansregeringen. Hon menar att a-kassan inte är ett bidrag utan en försäkring, trots att hon vet att a-kassan till 60 procent är skattefinansierad. Hon svarar inte på de rationella förklaringar som jag ger för varför höjda bidrag och höjda skatter leder till färre jobb. Hon kommenterar inte Konjunkturinstitutets, Svenskt Näringslivs eller Finanspolitiska rådets slutsatser att regeringens politik leder till färre jobb. Hon kommenterar inte att forskningen och vetenskapen tydligt visar att höjda skatter och bidrag leder till färre arbetstillfällen. Hon vill prata om vad alliansregeringen gjorde.

Jag kan gärna prata om vad alliansregeringen gjorde. Det är mycket riktigt så att arbetslösheten ökade under alliansregeringen. Det har tre tydliga förklaringar. Den första förklaringen är att då rådde den värsta globala krisen sedan andra världskriget. Den andra förklaringen är att det var en omfattande invandring till Sverige. Det tog lång tid för de människor som kommit till Sverige att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Den tredje förklaringen är att under Göran Perssons tid vid makten, och den tid som Ylva Johansson också satt i regeringen, ägnade man sig åt att förtidspensionera och sjukskriva en massa människor. De sopades under mattan, och vi försökte hjälpa dem tillbaka.

Arbetslösheten, fru talman, skulle utan problem kunna halveras till i morgon. Det är bara en fråga om att återgå till förtidspensioner och sjukskrivningar, det vill säga lätta upp regelverken - lite som ni nu gör. Vi kan hitta på låtsasjobb, extrajobb och traineejobb - det är bara ett traineejobb som har tillsatts sedan regeringen tillträdde.

Det är inte längre intressant att räkna antalet arbetslösa. Det vi måste göra är att i stället räkna på hur många som jobbar. Det går att trixa så mycket med siffran för arbetslöshet. Om vi tittar på hur många som jobbar har det varit en otroligt stark jobbtillväxt under alliansregeringen, trots krisen, trots en omfattande migration till Sverige som har inneburit stora utmaningar för systemet.

Mellan 2006 och 2014 skapades 350 000 nya jobb. För perioden 1984, mer än 30 år sedan, fram till 2006 skapades det hälften så många jobb. Den svenska jobbmotorn under alliansregeringens tid vid makten är tydlig. Men detta vill inte heller arbetsmarknadsministern kommentera. Hon pratar hellre om arbetslösheten. Den kan man trixa med och använda olika politiska metoder för att dölja. Regeringen jobbar tydligen i det dolda med att luckra upp den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, tillsätta låtsasjobb, det vill säga extrajobb och traineejobb, som ska putsa på statistiken. Det är inte en bra väg att gå.

Jag upprepar att vetenskapen, Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv i alla sina beräkningar visar att höjda skatter och högre bidrag leder till färre jobb. Hur får vi fler jobb med höjd a-kassa?

Fru talman! Arbetslöshetsförsäkringen är inte i första hand en teori utan en realitet för den som är arbetslös. Hur fattiga anser Moderaterna att arbetslösa individer ska bli innan man är nöjd? Nu har jag förstått att Moderaterna har ändrat politik och föreslår en höjd ersättning i arbetslöshetsförsäkringen jämfört med den politik man bedrev tidigare. Då föreslår i så fall Moderaterna en politik, om Fredrik Schulte ska hålla fast vid sin argumentation, som leder till färre jobb och fler arbetslösa. Är det så?

Fru talman! Regeringens samlade politik leder till fler jobb och lägre arbetslöshet. Fredrik Schulte säger att arbetslösheten ökade under den gamla regeringens tid, men det var uppenbarligen inte den gamla regeringens ansvar. Så kan man ju se det. Men då blir man också sällan omvald. Det är också ett av skälen till att väljarna valde att välja bort den gamla regeringen. Jag tror att väljarna hellre vill ha en regering som tar ansvar för jobben och arbetslösheten. Det gör den här regeringen.

Man ska se upp lite när man försöker trixa med att dölja arbetslösheten med antalet jobb. En stark befolkningstillväxt, som Sverige har haft under senare år, driver naturligt fram ett ökat antal jobb. Det är däremot inte samma sak som att sysselsättningsgraden ökar eller att arbetslösheten minskar. Antalet jobb måste självklart relateras till befolkningens storlek.

Fru talman! Moderaternas budget innebär att a-kassan ska sänkas påtagligt.

Ylva Johansson säger att regeringens politik leder till fler jobb. Problemet är att det bara är något som regeringen säger. Alla oberoende aktörer - Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, Svenskt Näringsliv - säger att den leder till färre jobb. Regeringen vägrar att lämna ut beräkningar av hur politiken leder fram till fler jobb. Det här är bara något som arbetsmarknadsministern och finansministern står här och säger. De kan ju säga precis vad som helst. Det finns inga belägg för att det skulle vara så.

Vi har nog aldrig haft en regering i modern tid som har fått så mycket kritik från oberoende ekonomiska bedömare, och vi har nog aldrig haft en regering som har ett så lågt förtroende i jobbfrågorna. Det är bara 5 procent av svenska folket som tror på regeringens jobbpolitik. Det är fler som tror på spöken.

Det är naturligt att det är så. Vetenskapen är tydlig i att höjda skatter och höjda bidrag leder till färre jobb. Det är också naturligt och logiskt att det är så. Regeringen väljer att göra allt annat än att kommentera och diskutera frågan. Man vill i stället prata om vad alliansregeringen gjorde, att a-kassan minsann inte är ett bidrag eller om en massa andra sidospår. Man vill inte föra en diskussion om konsekvenserna och logiken bakom den egna politiken. Det leder tokigt.

Framför allt leder detta tokigt eftersom en bidragskultur skapas i Sverige. Servitrisen som får sitt första jobb kommer alltså att få mindre i lön för 40 timmars hårt arbete än vad den arbetslöse advokaten får. Det skapar ett samhällsklimat som kommer att bygga tillbaka Bidragssverige.

Fru talman! Nu blir jag nästan full i skratt. Fredrik Schulte menar att servitrisen kan välja att bli arbetslös advokat i stället? Var det så jag skulle förstå det? Om advokaten jobbar som servitris föreslår jag att man försöker hitta ett yrke som passar bättre ihop med den kompetens man har.

Fru talman! Moderaternas budgetförslag innebär att man höjer ersättningen i a-kassan från 680 kronor, som var den politik Moderaterna stod för för ett år sedan, till nu 760 kronor per dag. Det görs för hela perioden om 300 dagar.

Om man gör en sådan höjning av taket i a-kassan, innebär det att Moderaterna bedriver en politik som man själv tror leder till ökad arbetslöshet. Det har jag lite svårt att få ihop, men det är uppenbarligen så man gör.

Fru talman! Jag upprepar att verkligheten har visat att när den gamla regeringen försämrade arbetslöshetsförsäkringen och sänkte skatterna ledde det till att det i praktiken blev högre arbetslöshet och en sämre fungerande arbetsmarknad med betydande matchningsproblem.

Överläggningen var härmed avslutad.