Sveriges solidaritet med de baltiska länderna

Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att propån om övningar med Patriot i Sverige ska realiseras.

Svenska myndigheter för en kontinuerlig dialog med sina amerikanska motsvarigheter om utformningen av övningar och annat samarbete samt om hur vi kan utveckla dessa verksamheter ytterligare. Regeringen beslutar om Försvarsmaktens deltagande i övningar efter framställning från myndigheten. Någon framställning om övningsverksamhet kopplad till luftvärnssystemet Patriot på svenskt territorium har inte inkommit.

Fru talman! Tack, statsrådet Hultqvist, för svaret på min interpellation!

Bakgrunden till interpellationen är ett uttalande av chefen för USA:s arméstridskrafter i Europa, general Ben Hodges. För ett par veckor sedan uttalade han i svenska medier att han inom kort gärna skulle se övningar där luftvärnssystemet Patriot tillfördes och utplacerades på svenskt territorium. Avsikten med övningen skulle vara att därmed förbereda ett försvar av de baltiska länderna i händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ben Hodges uttalande hänger naturligtvis samman med det scenario som institutet Rand i USA kom ut med för ett par månader sedan. De hade skissat på hur ett möjligt försvar av de baltiska länderna skulle kunna se ut. I det exempel som Rand tog fram var, hör och häpna, fyra amerikanska stridsflygsdivisioner baserade på svensk mark.

Det råder nog stor samsyn kring det faktum att Sverige har stor betydelse när det gäller möjligheterna att försvara Estland, Lettland och Litauen. Och det erbjudande som general Ben Hodges framförde ligger i linje med det samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd som just nu ligger på riksdagens bord och som regeringen har föreslagit. Det är också helt i överensstämmelse med den ensidiga svenska solidaritetsförklaring som vi har gjort, inte bara mot EU utan också mot de nordiska länderna. Jag vill hävda att det är en logisk följd av den säkerhetspolitik - att säkerhet byggs tillsammans med andra - som såväl alliansregeringen som den nuvarande regeringen bedrivit.

Nu säger försvarsministern att det inte har kommit någon formell framställan från USA eller Nato om någon övning med Patriot baserad i Sverige. Jag tror att även försvarsministern inser att den typen av framställan aldrig kommer att göras såvida inte den som gör den känner sig helt övertygad om att få ett positivt svar.

Fru talman! När ministern nu konstaterar att framställan inte har inkommit blir min logiska följdfråga: Hur kommer regeringen att ställa sig om en sådan formell framställan faktiskt inkommer?

Fru talman! Jag brukar inte spekulera om olika typer av möjliga övningar eller olika typer av möjliga scenarier. Jag brukar försöka utgå från de faktarealiteter som föreligger. Om en övning ska genomföras bör vi bereda det på departementet i förväg och sedan vara beredda att stå för det.

Nu har vi fått information via ett tv-program. Jag har också i olika sammanhang fått frågor om hur jag ska kommentera detta. Jag konstaterar bara att det inte har kommit någon sådan förfrågan till Sverige.

När det gäller den transatlantiska länken har vi ett riksdagsbeslut som pekar på att vi bör samverka när det gäller interoperabilitet, internationella operationer, materiel, övningsverksamhet och forskning. Det är de fem punkterna vi har sagt. Vi har klarat ut att den transatlantiska länken är viktig för balansen i Europa och i förhållande till Ryssland. Vi har konstaterat att vi utvecklar vår militära samarbetsförmåga. Vi har också konstaterat att vi har ett nytt säkerhetspolitiskt förhållande genom att Ryssland har annekterat Krim och på det sättet rubbat den europeiska säkerhetsordningen.

Allt det ligger till grund för den förändrade strategin när det gäller svenskt försvars utveckling. Vi ska höja den militära förmågan och fördjupa våra samarbeten. Det handlar också om våra grannländer. Det handlar om Finland. Det handlar om de baltiska länderna, Polen och Norden. Det handlar om ett europeiskt perspektiv, ett transatlantiskt perspektiv och partnerskapet med Nato.

Det är väl i stort sett så vi arbetar. Det är den politiken som har majoritet i riksdagen, och det är den vi verkställer.

Att utifrån tv-uppgifter kommentera en tilltänkt övning som inte har beretts i departementet gör jag dock inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu är chefen för USA:s arméstridskrafter i Europa inte vilken underofficer som helst. Man får nog förmoda att detta var väl välgenomtänkt och antagligen också politiskt förankrat från USA:s sida, så det är nog inte direkt något infall. När detta framförs publikt pekar på det en stark vilja hos USA och Nato, och det pekar också på ett väldigt stort behov.

Som försvarsministern var inne på lever vi nu i en tid som präglas av ökade spänningar i vårt närområde. Jag tycker att försvarsministern gjorde en bra genomgång av vad det är som bör oroa oss. Det är alldeles uppenbart att en sådan här övning skulle stärka våra bilaterala relationer med USA, vår transatlantiska länk. Det skulle också på olika sätt utveckla Sveriges stridskrafter och förmågor.

När man lyssnar på det som försvarsministern säger i fråga om att bygga säkerhet tillsammans med andra är det i det närmaste som en bekräftelse, som en extrapolering, av det som jag säger. En svensk positiv hållning till en sådan här propå ligger helt i linje med den politik som den nuvarande regeringen bedriver och som den förra regeringen också bedrev. Den är i full överensstämmelse både med samförståndsavtalet med Nato och med solidaritetsförklaringen mellan EU och de nordiska länderna.

När försvarsministern formulerar sig på det sätt som han gör känner jag att han i grunden är positiv till ökad samövning med Nato och med USA, som vi ju har särskilda bilaterala relationer med. Jag hoppas att de som lyssnar på den här debatten drar precis samma slutsats som jag. En sådan propå skulle naturligtvis hälsas varmt välkommen av den svenska regeringen.

Med det vill jag tacka för debatten.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att i försvarsbeslutet sa vi att det ska byggas upp en verksamhet på Gotland med ungefär 300 soldater. Det ska också genomföras luftvärnsövningar i det området, och det genomfördes under förra hösten. Det är en prioriterad åtgärd enligt försvarsbeslutet, och det kommer vi att fortsätta att jobba med. Den positionering som görs på Gotland har också bäring på de baltiska staterna. Kontroll av sjö- och luftrum i det området är naturligtvis något som direkt påverkar Baltikum.

När det gäller den aktuella övningen har jag sagt vad jag har att säga. Därmed tackar jag för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.