Sveriges försörjningsberedskap

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att initiera några förslag för bättre försörjningsberedskap i närtid och om jag avser att agera för att ta förslagen om en stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården vidare och i så fall när. Vidare har Alexandra Anstrell frågat mig om jag avser att agera för att klargöra vilka krav som finns på samhällsviktiga aktörer att lagra drivmedel samt hur jag avser att arbeta för att Sverige ska ha en bättre självförsörjning av livsmedel för att Sverige ska stå bättre rustat i händelse av kris.

Inledningsvis vill jag påminna om att frågorna som ställs även avser andra statsråds ansvarsområden.

Försörjningsberedskap är en central del i den historiska satsning på civilt försvar som just nu görs. Från och med slutet av innevarande försvarsperiod, år 2025, satsar regeringen sammanlagt 4,2 miljarder kronor per år på det civila försvaret.

Att stärka landets försörjningsberedskap är ett omfattande arbete och måste göras på ett resurseffektivt sätt utifrån en grundlig analys. Regeringen har därför tillsatt Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen, med ett brett uppdrag inom detta område. Ytterligare en viktig åtgärd i arbetet med att stärka försörjningsberedskapen är att vi före sommaren ska sammankalla ett tvärsektoriellt näringslivsråd i enlighet med vad som aviserats i totalförsvarspropositionen.

Regeringen gav Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret under försvarsperioden. I delredovisningen Handlingskraft, som presenterades 2021, lyfts försörjningsfrågorna upp som ett av de viktigaste fokusområdena.

Regeringen avser att genomföra en rad åtgärder för att stärka systemet för försörjning med hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel. Bland annat beslutades nyligen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att inom myndigheten utveckla ett arbete för ett samlat statligt ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvårdsområdet när det gäller läkemedel och medicinteknisk utrustning. Vidare får Läkemedelsverket ett uppdrag att genomföra en kartläggning av läkemedelsproduktionen i Sverige samt ett ytterligare uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att säkerställa att det finns en beredskap för försörjningen med dosförpackade läkemedel.

Vad avser drivmedel används de inom samhällsviktiga verksamheter på flera sätt, till exempel till reservkraftsanläggningar och för att driva fordon etcetera. Samhällsviktiga verksamheter behöver beakta sitt uppdrag och sina förutsättningar att klara avbrott i energiförsörjning vid kontinuitetsplanering och bedöma eventuella lagringsbehov därefter. Ansvariga bevakningsansvariga myndigheter arbetar med dessa frågor i enlighet med regeringens anvisningar för det civila försvaret för 2021-2025.

Konkurrenskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag är grunden för en ökad svensk livsmedelsproduktion, vilket skulle kunna bidra till en stärkt livsmedelsberedskap. För att försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet ska bli effektiv och rätt dimensionerad krävs inledningsvis ett omfattande kartläggnings- och analysarbete. Regeringen har gett Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt i uppdrag att inleda uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen. En statusrapport väntas i slutet av februari 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget har regeringen vidtagit och kommer i närtid att vidta flera åtgärder i syfte att stärka Sveriges försörjningsberedskap.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Frågan om Sveriges försörjningsberedskap och upprättandet av beredskapslager kommer såklart att vara en central utmaning i uppbyggnaden av vårt civila försvar och vår civila beredskap.

Det är uppenbart att det behövs en återtagning av beredskapslager, vilket inte minst covidpandemins effekter har visat. Finns det en bättre nationell beredskap finns det också bättre förutsättningar för internationell solidaritet i händelse av allvarliga kriser.

Regeringens arbete med att stärka det civila förvaret är dock ganska senfärdigt och saknar tydlig ansvarsfördelning, tydlig struktur, tydliga riktlinjer och mål och har heller ingen tydlig finansiering ut till regioner och kommuner.

I regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition fanns få konkreta förslag när det gäller beredskapslagring av livsmedel, men man skriver följande i propositionen: "För att trygga livsmedelsförsörjningen krävs en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion samtidigt som flödet av varor i livsmedelskedjan behöver fortsätta utan avbrott."

Det är bra, men tiden går och förslagen uteblir. Inte ens totalförsvarets näringslivsråd inrättas trots att det utretts flera gånger. Nu säger ministern att det ska inrättas före sommaren. Jag ser verkligen fram emot det, för jag tror att ett samarbete med näringslivet är ett måste för att få till en bra, modern och resurseffektiv försörjningsberedskap.

Herr talman! Vi behöver också en bra drivmedelsberedskap både för att hålla igång reservkraftsanläggningar och för att driva fordon. Drivmedelslagringen sköts i dag via privata aktörer, som oljebolag, vilka ska hålla beredskapslager som främst är avsedda för störningar i fredstid. Dessa lager finns i många fall inte ens i Sverige. I Stockholm och Mälardalsregionen har vi en bra försörjning i depån i Nacka, men den räcker bara till 2032. Vad händer efter 2032? Tiden går ju ganska fort. Finns det någon planering efter 2032 för Mälardalen?

Det finns heller ingen planering som tar höjd för den händelse att det skulle bli krig, och det är inte tydligt vilka krav som finns på samhällsviktiga aktörer att lagra drivmedel. Jag var på besök på en brandstation för några månader sedan. Där hade de ingen beredskapsplan vad gäller drivmedel. Dessutom fanns bara en bil på ganska många kommuner i en stor region som kan suga upp bränsle från en bensinmack vid ett långvarigt strömavbrott. Hur ska våra brandmän kunna göra sitt jobb om de måste gå till bränderna?

Herr talman! Mat och potatis är rätt viktigt för vår överlevnad. Hur ska vi klara oss i Sverige i händelse av kris eller krig? Sveriges lantbrukare är drabbade av kraftigt höjda kostnader för bland annat el, foder, konstgödsel och diesel. Djuren behöver värme, lyse och foder. Grödorna behöver gödslas, och är man jordbrukare behöver man en traktor och andra maskiner. Inget av detta går att komma ifrån. Hur ska lantbrukare ha råd att producera de livsmedel som krävs för att öka självförsörjningsgraden när elnotan är så hög att man inte ens vill öppna kuvertet och när bränslepriset är så högt att det svindlar när man står på bensinmacken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har presenterat två delbetänkanden med förslag på åtgärder, men den lista som regeringen har lämnat över propositioner som ska komma det närmaste halvåret är tom. Vilken beredskap har vi här och nu om vi snabbt kommer in i en ny kris? Därav min fråga till ministern om ministern avser att initiera några förslag för bättre försörjningsberedskap i närtid - inte om många år.

Herr talman! Vi är nu inne i en process där vi håller att bygga upp det civila försvaret igen på ett sätt som jag inte tror att någon regering har gjort tidigare. Vi gör en historisk satsning och återställer som sagt beredskapen på en rad områden.

Man kan ställa sig frågan varför vi ska ha ett civilt försvar. Jag brukar säga att det finns åtminstone tre svar på den frågan.

Det första är att en stat har en moralisk skyldighet att alltid skydda sin civilbefolkning och att göra det så effektivt som man över huvud taget kan.

Det andra är att det handlar om att upprätthålla försvarsviljan. Om en angripare lyckas knäcka civilbefolkningen kommer det också att knäcka försvarsviljan, och då är kriget snart förlorat.

Det tredje argumentet är att de beredskapsinsatser som vi bygger upp har vi användning för inte bara i tider av höjd beredskap och krig. Vi har även nytta av dem i fredstid om vi drabbas av andra typer av kriser, till exempel en pandemi som vi är inne i just nu. Det finns många andra typer av kriser som man kan gå igenom.

Det civila försvaret är alltså av avgörande betydelse inte bara i krigstid utan också i fredstid. Då talar vi om livsmedels- och läkemedelsberedskap, drivmedel, hälso- och sjukvård, energi och telekommunikationer. På alla de här områdena finns det ett stort antal uppdrag ute på myndigheterna just nu.

Man ska dock komma ihåg att vi kommer från en situation som faktiskt är ganska eländig. Jag kan ta läkemedel som exempel. Man blir nästan matt när man läser vad alliansregeringen gjorde för tio år sedan när man avreglerade och sålde ut apoteket. Det var hela grejen med den nyliberala hållningen som ni hade då: Allting skulle säljas ut och privatiseras. Men ni glömde bort att Apoteksbolaget också hade ett beredskapsansvar, alltså ett ansvar för att lagra läkemedel i eventuell kris- och krigstid.

Detta glömde alliansregeringen helt och hållet bort. Det uppdraget försvann när ni privatiserade och sålde ut på det här sättet. I stället trodde man - och nu läser jag vad regeringen skriver - att "det bland marknadsaktörerna på en omreglerad apoteksmarknad kommer att finnas ett intresse för att på affärsmässiga grunder fullgöra uppgifter inom totalförsvarets läkemedelsförsörjning".

Så extremt naivt! Man trodde att marknaden, privata aktörer, utan att det fanns några regler kring det här över huvud taget, skulle kunna lösa frågan. Vad talar vi om? Vi talar om läkemedel, och är det något man behöver i krigstid är det rimligen läkemedel.

Allt det här åkte ut genom fönstret när alliansregeringen privatiserade och sålde ut apoteket. Man glömde bara bort det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Läkemedelsförsörjning är nu ett av de områden som vi får bygga upp igen när vi sätter av pengar och utredningar till detta. Vi sätter av 4,2 miljarder per år från och med 2025 och bygger upp efter hand. Det handlar om sådant som hälso- och sjukvård med drygt 1 miljard, livsmedel och dricksvatten med ungefär en halv miljard och energisektorn med ett par hundra miljoner.

Vi har bett en särskild utredare, Birgitta Böhlin, att se över hur en samordningsfunktion ska se ut kring just beredskapen och hur den ska finansieras. Betänkandet kommer under nästa år, och sedan kommer vi att med det som underlag att fortsätta bygga upp Sveriges beredskap på nytt.

Herr talman! Jag tackar ministern för det utvecklade svaret. Det handlar mycket om vad alliansregeringen gjorde eller inte gjorde, men den socialdemokratiska regeringen - även om den har ändrats lite till och från - har ändå styrt i åtta år. Då kan man tycka att den skulle ha gjort något vad gäller den civila beredskapen under de åtta åren.

Det finns en historisk satsning med en mängd pengar som ska gå till det civila försvaret, men det hade aldrig kommit till stånd om inte Moderaterna och några andra partier faktiskt hade tryckt på eftersom regeringen ville sänka ambitionsnivån. Utredningar i all ära - de är jättebra - men någonstans måste man också kavla upp ärmarna och genomföra det man har tänkt sig på både kort och lång sikt.

Det finns i dag ungefär 15 000 heltidsarbetande lantbrukare i Sverige. Det är de som går upp tidigt på morgonen, i ur och skur, och sköter om djur och jordbruk. För dem är situationen just nu helt akut. De höga priserna på el och bränsle innebär en ohållbar situation för Sveriges bönder i ett land som leds av Socialdemokraterna. Det rapporteras att läget nu är värre än under torkan 2018. En bonde berättar att hans totala kostnader har ökat med ungefär 1 miljon mot föregående år - bara på hans gård.

Samtidigt som efterfrågan på livsmedel ökar - vi är fler som bor i Sverige - har produktionen minskat. I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av Sveriges livsmedel. I dag finns betydligt fler svenskar, men vi producerar inte mer mat utan mindre. Vi litar på importen. Ungefär varannan tugga, herr talman, är importerad mat.

Självförsörjningsgraden har sjunkit till 50 procent jämfört med vårt grannland Finland där den ligger på ungefär 80 procent. Sverige är i stort sett självförsörjande på mjöl, socker och morötter. Och det är gott, men inte särskilt länge. Den bistra sanningen är att vårt land inte längre har mat till alla sina invånare. Vi märker inte av bristen i fredstid, men vi skulle bli smärtsamt medvetna om bristen om det blev kris och något skulle hända vid vårt lands gränser. Vårt land kan inte längre föda sitt folk, och vid en kris gapar hyllorna tomma i butikerna. Det går fort.

Enligt Civilförsvarsförbundet är centrallagren tömda efter ungefär tio dagar. Vi kunde se detta i början av pandemin när vissa livsmedel snabbt tog slut. Hur skulle det då inte se ut om det blir ännu värre vid våra gränser? Då har vi inte ens nämnt situationen för barn och vuxna vid landets skolor, äldreboenden och sjukhus.

Det är viktigt att prata om dessa frågor. Jag ser fram emot den rapport som ministern nämnde om att Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt ska återkomma med om status i deras uppdrag med att inleda uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger återigen: I den lista över propositioner som regeringen avser att återkomma med det närmaste halvåret finns dock ingenting som rör försörjningsberedskap. Det är därför jag undrar vilken beredskap som ska finnas om vi snabbt kommer in i en ny kris. Det är ingenting som säger att det tar tio år innan det blir en ny kris.

Herr talman! Jag är orolig på riktigt! Varje medborgare förväntas ta ansvar för sin egen matförsörjning. Men den stora frågan är varifrån maten ska komma när det väl gäller. Vi behöver ett robustare samhälle. Det faktum att Sverige har varit förskonat från krig i över 200 år är ingen ursäkt för att släppa kontrollen och förlita sig på import, just in time delivery och annat. Omvärldsläget i vår värld ser osäkert ut.

Herr talman! Alla behöver inse att det här är ett problem som vi inte kan blunda för. Det vore väl bättre om vi kunde förebygga katastrofen än att bara ha utredningar i handen när den väl inträffar?

Herr talman! Jordbrukspolitiken får Alexandra Anstrell ta med jordbruksministern. De bredare frågorna är faktiskt inte mitt ansvarsområde.

Däremot är mitt ansvarsområde att fortsätta att bygga upp det civila försvaret. Där finns nu mer pengar till vårt förfogande än någonsin tidigare, och det är inte på initiativ av Moderaterna. Tvärtom är det på initiativ av den regering som har suttit i sju och ett halvt år. Det är vi som har drivit fram den stora satsningen på det militära försvaret och den stora satsningen på det civila försvaret. Det fanns en tid när Fredrik Reinfeldt sa att försvaret var ett särintresse. Den tiden är förbi, och nu ser vi inte på frågan på det sättet.

Vi bygger upp både det militära försvaret och det civila försvaret på ett sätt som Sverige inte har sett på många decennier. Men det tar tid att göra eftersom det finns mycket att göra. Jag pekade på en punkt i fråga om läkemedlen. Moderaterna trodde i något slags nyliberal anda att marknaden skulle lösa den frågan i en krissituation. Om det är något vi har sett att marknaden inte kan lösa är det just den typen av situationer i kris. Se på vaccinfrågan under de senaste åren. Det går inte att förlita sig på marknadens aktörer, utan det måste finnas en stark politisk styrning och aktivitet.

Så var det: När Moderaterna sålde ut apoteken och privatiserade området avskaffade man också beredskapsregleringen som fanns tidigare. Därmed stod vi under många år helt nakna i en kris.

Nu tar vi tag i dessa frågor i särskilda utvärderingar och utredningar, och vi kommer att lägga fram ytterligare förslag för att stärka de frågorna.

Stödet från de 4,2 miljarderna ska vara fullt utbyggt 2025. Men redan sedan förra året, och i år, går pengar ut i en trappa där vi ökar stödet efter hand. Det handlar om livsmedelsberedskap, läkemedelsberedskap, drivmedel, hälso- och sjukvård, energi och telekommunikationer. Vi går en brandsyn i folkhemmet och tittar på var sårbarheterna ligger. Vad är det vi måste titta på speciellt om vi hamnar i en kris? Det kan till exempel gälla leveranskedjor och vilken typ av produkter som är särskilt utsatta om det inte längre är möjligt att importera till Sverige. Det är ett stort analysarbete som måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har satt av drygt 4 miljarder. Hälso- och sjukvården kommer att tillföras ungefär 1 miljard för detta, livsmedels- och dricksvattendelen en halv miljard och energisektorn 200 miljoner kronor. Sedan finns ytterligare resurser inom respektive områdes statliga pengar.

Ovanpå detta finns den särskilda utredning som vi har tillsatt med Birgitta Böhlin som utredare, tidigare generaldirektör för Försvarets materielverk. Hon ska gå igenom och se över hur den statliga styrningen ska se ut, om det behövs en särskild samordningsfunktion och hur den ska se ut samt hur detta ska finansieras långsiktigt. Det betänkandet redovisas nästa år.

Vi sitter inte och väntar på att jobba utan pengarna går ut nu, myndigheterna arbetar som de ska med de pengar de har fått och Sveriges beredskap stärks successivt på dessa områden.

Herr talman! Säkerhetsläget i vår omvärld förändras snabbt. Då behöver vi vara mer på tårna eftersom saker och ting händer. Jag menar att regeringen inte har varit det i dessa frågor.

Ministern skyller mest ifrån sig på Reinfeldtregeringen, men den här regeringen har ändå regerat i snart åtta år och skyller ifrån sig på privatisering. Vore det inte bättre att kroka arm med näringslivet? I flera år har vi tjatat om att inrätta Totalförsvarets näringslivsråd, och regeringen har utrett och utrett frågan. Nu till sommaren avser ministern att kalla samman rådet. Men varför har det tagit sådan tid?

För min del tycker jag att det är bra att kunna gå till apoteket på kvällskvisten när ungarnas feber stiger och inte behöva passa öppettiderna mellan 9 och 18 - som det var tidigare.

Det känns lite som att ministern och regeringen glatt håller i alla dessa utredningar när det krisar, men jag tror inte att de är särskilt hälsosamma att äta. De kan i och för sig ge lite värme om man eldar dem när elen går, men de kan inte användas som drivmedel i vare sig brandbilar eller sjukhusets reservaggregat. Man måste besluta om saker och ting, inte bara utreda.

Sedan behöver insatser göras, och besluten måste följas upp så att det blir som man har tänkt sig. Jag kan berätta att läget inte ser så bra ut där ute vad gäller elförsörjning, mat, drivmedel eller sjukvårdsmateriel. Det råder inte heller så bra koll på försvarsmaterielen så att den finns på rätt plats vid höjd beredskap, enligt Riksrevisionens granskning.

Herr talman! Försvarsberedningen var överens om att Sverige behöver bygga upp en bättre försörjningsberedskap vad gäller livsmedel för att kunna förse både civilbefolkningen och Försvarsmakten med nödvändiga förnödenheter vid höjd beredskap och ytterst krig. Många år har gått. Vad har det blivit sedan dess? Hur mycket bättre har vår försörjningsberedskap blivit under en socialdemokratisk regering? Det blev en tummetott.

Herr talman! Jag vill påstå att vår beredskap är avsevärt bättre nu än den var när vi tillträdde därför att de här myndigheterna och hela den offentliga sektorn har mycket mer pengar nu än de hade när vi tillträdde.

Det är liksom ingen skattesänkarpolitik vi har bedrivit. Alliansregeringen präglades av det - ni skulle skära ned så mycket som möjligt för att ge utrymme åt era skattesänkningar på 140 miljarder. Bland annat skar ni ned på försvaret, och ni gjorde ingenting för det civila försvaret. Där är vi inte nu, snarare tvärtom. Nu prioriterar vi den offentliga verksamheten på ett sätt som högerregeringen och alliansregeringen inte gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ni gjorde också det här misstaget med Apoteket. Det måste ni faktiskt ta till er. Ni sålde ut och privatiserade Apoteket och glömde bort att Apoteket hade ett beredskapsansvar för läkemedel. Det ansvaret gavs till ingen. Det bara försvann, och det är ett stort bekymmer. Som sagt: Är det något man behöver när det är krig eller krigsfara är det rimligen läkemedel. Men det var det här marknadstänkandet, det här nyliberala privatiseringsivrandet, som helt enkelt skymde sikten i den delen.

Nu bygger vi ut verksamheten. Vi sätter som sagt av 4,2 miljarder per år från och med 2025. Vi börjar utbetalningarna redan under de här åren till de myndigheter som behöver det och ser till att vi succesivt utökar vår beredskap igen så att vi står bättre rustade, ständigt, för de kriser som kan komma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.