Sveriges beredskap mot högerextremism och hot mot rikets säkerhet

Fru talman! Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism samt om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism. Slutligen har han frågat mig hur regeringen i sin ordföranderoll kommer att ta frågorna om att möta detta hot från diskussioner till handling.

De frågor som lyfts fram i interpellationen är centrala för vårt fria och öppna samhälle. Säkerhetspolisen beskriver att aktörer inom våldsbejakande extremism reagerar på händelser i omvärlden och använder dem som bevis för en påstått negativ samhällsutveckling och som motiv för att göra något åt den. Myndigheten menar att det traditionella attentatshotet består men att det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande.

En sådan utveckling är något som hela vårt samhälle bör ta på största allvar, och det är mot den bakgrunden som regeringen prioriterar åtgärder för att motverka terrorism och författningshotande verksamhet. Ett exempel är arbetet med en ny nationell strategi mot terrorism, som ska skapa en tydlig struktur och ökad kraft i arbetet mot terroristbrottslighet. Ett annat exempel är den proposition som regeringen nyligen lade fram och som innebär att det bland annat ska bli straffbart att delta i och finansiera deltagande i en terroristorganisation.

Det främsta målet för terrorismbekämpningen är förstås att attentat och andra terrorbrott aldrig genomförs. Det är med andra ord centralt att förebygga och förhindra sådan brottslighet. Det handlar då om insatser för att motverka radikalisering och rekrytering till terrorist- och extremistgrupper. Här är inte minst skolan en viktig aktör. Förra året tillsattes en utredning om skolsäkerhet, och regeringen har nyligen beslutat om ett tilläggsdirektiv som innebär att utredaren ska tydliggöra skolornas brottsförebyggande roll. Inom ramen för arbetet med skolans demokratiuppdrag erbjuder dessutom Skolverket skolorna stöd i arbetet mot intolerans och extremism.

Att bekämpa alla former av terrorism och våldsbejakande extremism är också en prioritering för det svenska EU-ordförandeskapet. Den 13-14 mars i år genomfördes den svenska ordförandeskapskonferensen Violent extremism and terrorism - challenges and responses. Där lyftes bland annat hotet från våldsbejakande högerextremism och islamism, hotet från ensamagerande gärningspersoner samt onlinedimensionen av radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism fram.

Att motverka de säkerhets- och författningshot som finns mot Sverige är avgörande för att försvara det öppna och fria samhället. Det är ett uppdrag som den här regeringen tar på allra största allvar och som vi kommer att fullfölja med den kraft och den målmedvetenhet som vår samtid kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

I februari avslöjade Säpo att Säpo slagit till mot en gruppering som misstänks ha ägnat sig åt olovlig kårverksamhet. Det är fråga om högt uppsatta personer med kopplingar till extrema rörelser, men också till myndigheter och politiska partier. Det avslöjades bland annat att en av de personer som misstänks sökt en anställning som säkerhetsansvarig hos riksdagspartiet Sverigedemokraterna här i riksdagen, mitt i demokratins hjärta. Det verkar också vara så att man bland de här figurerna har militär bakgrund.

I Tyskland 2022, men också igen i mars, bara för någon månad sedan, slog polisen till och grep flera ledare i den så kallade Reichsbürgerrörelsen, vars ideologi handlar om att förneka den demokratiska staten och som lyckades rekrytera fler till de här tankarna under pandemin. Det bygger på konspirationsteorier. Man sprider felaktiga idéer kring vacciner. Man drivs av en idé om att staten tagits över av en elit som förtrycker folket och vill genomföra ett folkutbyte. Det är konspirationsteorier som till vardags saluförs av extremhögern och högernationalistiska rörelser, globalt men också här i Sverige.

I en rapport som Center mot våldsbejakande extremism har skrivit är en av slutsatserna att högerextrema terrorister arbetar globalt. Man hämtar näring ur kriser och sprider konspirationsteorier och desinformation, precis som under coronapandemin och i samband med det amerikanska valet 2022. Den ökade aktiviteten online ger ökade möjligheter att ta kontakt med ungdomar, som tillbringar alltmer tid på spel- och kommunikationsplattformar, för att sprida sina idéer och radikalisera fler. Här är väl det viktigaste att myndigheter och andra aktörer som vill motverka våldsbejakande extremism behöver utöka sin kunskap om detta mångfasetterade högerextrema hot. Tonvikten inom det våldsförebyggande arbetet har tenderat att ligga på islamistiska aktörer; även om våldsbejakande högerextremism har uppmärksammats alltmer på senare år är detta fallet.

I både min fråga men också i ministerns svar är vi lite grann inne på vad Säkerhetspolisen gör för bedömningar. Den bedömning vi kommer åt och kan ta del av är årsredovisningen. Där sägs för föregående år att det traditionella attentatshotet består, men det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande.

Våldsbejakande extremister använder sig av samma metoder som främmande makt i form av subversiv verksamhet som infiltration och påverkan för att öka splittringen i samhället. Det säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd.

Det viktiga är att det traditionella attentatshotet främst utgörs av ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldbejakande islamism, extremism och våldsbejakande högerextremism. Hotet kan ändras snabbt, vilket utvecklingen vid manifestationer som koranbränningarna vid Turkiets ambassad i början av 2023 visar.

Vi vet också att vi under de senaste åren har haft flera uppmärksammade dåd i Sverige i skolor och nu senast i Almedalen med det tragiska mordet på Ing-Marie Wieselgren. I samtliga fall har gärningsmannen haft högerextrema värderingar och hämtat inspirationen i nätets mörka delar.

I regeringens vårändringsbudget föreslås 50 miljoner just för att bemöta och bekämpa våldsbejakande islamism. Ser ministern ett behov av att bredda uppdraget mot bakgrund av kunskapen från våra expertmyndigheter, som jag precis redovisat, och den erfarenhet vi har?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Än en gång tack till Mattias Vepsä för både interpellationen och möjligheten att diskutera den här i dag.

Låt mig kommentera några av de saker som Mattias Vepsä tar upp. När det gäller beskrivningen av hotet mot den inre säkerheten i Sverige skulle jag först vilja bredda den beskrivningen med att lyfta fram tre olika aspekter av det hotet.

Det första är det hot som kommer från stater som har väldigt offensiva motiv att agera i Sverige på olika sätt med påverkansoperationer, cyberattacker och vad det nu kan vara för någonting. Vi tänker framför allt på stater som Ryssland, Kina och Iran.

Det andra hotet mot den inre säkerheten kommer i hög grad från terrorister och våldsbejakande extremister. Jag ska komma tillbaka till det alldeles strax, eftersom det är vad interpellationen framför allt handlar om.

Jag skulle också i sammanhanget vilja lyfta fram den tredje aspekten man ska ha med sig för att ha hela hotet mot den inre säkerheten klar för sig. Det är det systemhot som kommer från den grova organiserade brottsligheten.

Den grova organiserade brottsligheten har inte sällan kopplingar till olika våldsbejakande extrema rörelser, kanske framför allt av islamistiskt slag. Där har vi hela bilden klar för oss.

Om vi sedan zoomar in på det som interpellationen avser, frågan om terrorismen och den våldsbejakande extremismen, skulle jag ändå vilja säga att det över tid är framför allt tre olika rörelser som har beskrivits som hot mot den inre säkerheten.

Det handlar om dels autonom vänster, dels islamistisk extremism och dels högerextremism. Över tid, på senare år, har Säkerhetspolisen framför allt betonat hotet från de två senare, den våldsbejakande islamismen och högerextremismen.

Jag uppfattar att Säpos årsrapport ger uttryck för den helhetsförståelsen av säkerhetshotet. Jag uppfattar också att tillslag och andra insatser, kända och okända, bekräftar att hela det perspektivet verkligen finns med. Det gäller för både antiterroristarbetet och arbetet mot författningshot mot Sverige.

När det gäller de 50 miljoner som Mattias Vepsä nämner är det helt riktigt att regeringen tillskjuter ytterligare 50 miljoner till Säkerhetspolisen i vårändringsbudgeten. Det gör vi som en kvittens på en framställan från Säpo om 50 miljoner kronor avseende just den våldsbejakande islamismen.

Bakgrunden till det är det som har beskrivits nu under senare tid. Vi ligger fortfarande kvar på tre på den femgradiga skalan med det förhöjda terrorhotet mot Sverige. Men vi är ett mer prioriterat mål i dag än vad vi var för ett eller två kvartal sedan.

De 50 miljoner kronorna går just till att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för den typen av våldsbejakande terroristmotiv. De tillförs också för att man ska kunna göra allt vad som krävs för att möta det utan att tumma på andra väsentliga delar av antiterroristarbetet och författningsskyddet, då förstås inkluderande hotet som kommer från olika högerextremistiska krafter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för det fördjupade svaret.

Om man lägger ihop några av de rapporter som CVE och även Säkerhetspolisen har framställt de senaste åren vet vi att det ena ger det andra. Får vi ett ökat tryck från våldsbejakande islamism ökar också hotet från den våldsbejakande högerextremismen. Den frodas framför allt i ensamkretsar. Man hämtar näring från nätet, och sedan är man redo att begå våldsbrott. Precis som ministern säger har det hotet vuxit de senaste åren. Vi har i Sverige en rad bevis för att just högerextrema krafter har gått från tanke till handling på ett rätt fruktansvärt sätt.

Det krävs lagändringar, som du var inne på i svaret, om terrorism, som vi har backat upp i riksdagsarbetet och som den föregående regeringen gjorde. Men vi måste också jobba långsiktigt och förebyggande. Jag tror framför allt att vi måste hålla både en och två bollar i luften samtidigt.

Jag tänkte koppla det lite grann till den situation vi har i svensk politik. Vi har ett parti med rötterna i nazism som självt har släppt en vitbok. Det har än i dag minst sagt svårt att hålla rent från extremister. Det har en avgörande röst här i kammaren.

Jag tänkte lyfta upp några saker och exempel från den här våren som oroar i varje fall mig och som företrädare för riksdagspartiet har ägnat stor kraft och möda åt.

Man lägger fram förslag om att minska statliga medel för arbetet mot rasism. Vi har inte så stora problem med diskriminering och rasism i Sverige, säger företrädaren och den migrationspolitiska talespersonen för Sverigedemokraterna.

Apropå våldsbejakande islamism ägnade ordföranden i justitieutskottet stor kraft åt att säga: Varför bränna en koran? Bränn hundra till. Det var under den situation vi hade med koranbränningar och demonstrationer utanför Turkiets ambassad.

Det bidrog minst sagt till att skruva upp stämningen både här i Sverige och runt om i världen. Dessutom visade det sig i efterhand att personer med tydliga kopplingar till sverigedemokratiska organisationer eller medier hade organiserat direkt eller indirekt, det får man väl resonera om. De hade i varje fall finansierat mötestillståndet utanför den turkiska ambassaden.

Kalla Fakta i TV4 avslöjade för bara några veckor sedan hur Sverigedemokraternas chefsideolog under våren har varit delförfattare och också omslagspojke till ett manifest med konspirationsteorier och lögner. Det var lögner som också riktade sig mot den här kammaren och politiska partier här.

I valet i höstas uppmärksammades att 289 kandidater som gett uttryck för nazism eller rasism fanns med på olika riksdagspartiers listor, vilket är hemskt. Av dessa fanns 214 med på ett partis lista, nämligen Sverigedemokraternas.

Då är vi tillbaka till att se att vi måste jobba brett. Vi måste som demokrater stå upp mot den våldsbejakande extremismen och inte backa utan fortsätta se till att vi gör breda satsningar för att stå upp för demokratin och alla människors lika värde. Vi ska inte driva på för att dra ned statsanslag eller underminera våra myndigheters säkerhetsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mot den bakgrunden jag ställer frågan. Ser ministern hela bilden? Är det lika viktigt? Nu säger Gunnar Strömmer att Säkerhetspolisen ska kunna upprätthålla kampen också mot högerextremismen.

Jag undrar: Hur ser ministern på samarbetspartiet? Vi vet att underrättelsesflödet och attentatshoten utomlands ökar. Vi vet också vi måste fortsätta att se hela bilden och satsa på kampen mot den högerextremism som har vuxit sig stark.

Fru talman! Låt mig först ta fasta på det som är regeringens främsta ansvar: att i varje läge stå upp för den svenska demokratin och för den svenska författningen och att skydda demokratin och vår författning mot både yttre och inre säkerhetshot.

Detta uppdrag tar regeringen på största allvar, och det bekräftas både genom regeringens politiska inriktning, genom de uppdrag som vi ger till våra brottsbekämpande myndigheter och andra relevanta myndigheter på området och genom de växande resurser som vi hela tiden tillför arbetet.

Jag tänker också på den beskrivning av säkerhetshotet som de myndigheter som lyder under regeringen ger uttryck för när de vid varje given tidpunkt täcker av de hot som är relevanta för svensk del. I ett tidigare skede var det den autonoma vänstern, men det är numera mindre påtagligt så och mer fokus på den våldsbejakande terrorismen och extremismen som kommer både från det islamistiska hållet och från det högerextrema hållet.

Resurstillskottet, som vi nyss nämnde, avser just att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för islamistiska aktioner. Det ska också ses som ett uttryck för att vi vill säkerställa att den mobilisering som nu måste ske för att möta detta hot inte ska ske på bekostnad av annan löpande viktig verksamhet för att möta andra hot, inklusive det hot som kommer från högerextremt håll.

Mattias Vepsä nämnde själv det tillslag som gjordes mot den misstänkta olovliga kårverksamheten. Det handlar nu om en förundersökning, och vi kan av lätt insedda skäl inte gå in närmare på vare sig vad den handlar om eller vad den kommer fram till. Men så mycket kan man ändå säga att den är ett uttryck för att myndigheterna tar alla de säkerhetshot som finns mot Sverige på lika stort allvar.

Om vi inte ska devalvera värdet, betydelsen eller de skarpa konturerna i detta arbete är det utomordentligt viktigt att dra en väldigt klar rågång mellan å ena sidan det som Säpo och andra myndigheter beskriver som terrorism eller våldsbejakande terrorism, å andra sidan en politisk debatt mellan partier som kan tycka olika saker men som ryms i och skyddas av vår yttrandefrihet, vår föreningsfrihet och annat.

Om den gränsdragningen blir alltför otydlig tror jag att det finns en utomordentligt stor risk att man underminerar inte bara kraften i arbetet mot terrorismen och författningsskyddet utan kanske också den demokratiska legitimiteten i arbetet. Det vill jag ha sagt.

Allra sist: Alla partier, oavsett färg och oavsett placering på den politiska skalan, har ett utomordentligt stort ansvar för att säkerställa att man med god marginal kan trovärdiggöra att man håller extremism av olika slag på ordentligt avstånd. Det gäller alla partier.

För Moderaternas del var det i ett fall en tidigare moderat riksdagsledamot som fängslades för bokföringsbrott rörande en friskola i Göteborg som hade kopplingar till våldsbejakande islamism. I Socialdemokraternas fall fick inte SSU i Skåne under ett antal år offentliga bidrag därför att man inte ansågs leva upp till demokratikraven just vad gäller rågången mot islamismen. Alla partier har ett ansvar för att hålla denna rågång kristallklar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag instämmer i Gunnar Strömmers beskrivning av regeringens inställning: Vi har alla ett viktigt ansvar för att upprätthålla demokratin.

Det jag har försökt visa i debatten här är min oro för utvecklingen. Den handlar om att man som politiker också har ett ansvar för vilka samarbeten man ingår i.

Det jag har framfört här i kammaren är visserligen ett inlägg i en politisk debatt och visserligen ett inlägg i Sveriges riksdag, men det är inte påhittade fakta. Det är öppna källor som kan peka på att det finns företrädare här i Sveriges riksdag som använder sig av samma konspirationsteoretiska utgångspunkter i sina resonemang för att forma politik. Och det är inte vilket parti som helst, utan det är regeringskonstellationens största parti.

Jag har försökt ställa frågor som: Har vi helhetsbilden? Ser vi hela hotet? Eller kommer dessa grumliga tankar in i de olika projekt som utgör Tidöavtalet eller i de samarbetsprojekt som man har för att få Regeringskansliet att snurra runt?

Jag tycker att det här är viktigt, och jag uppskattar verkligen ministerns svar. Vi delar inställningen från både moderater och socialdemokrater att vi ska ha ordning och reda och att vi ska stå upp för demokratin och ta hotet från den extrema miljön på fullt allvar.

Det är viktigt framöver att se att vi går från ord till handling och inte lyssnar på de element här i Sveriges riksdag som vill dra ned bidraget till antirasistiskt arbete, som vill underminera det demokratiska systemet och som har över ett hundratal nazister på sina listor.

Låt oss i stället hitta breda överenskommelser och se helheten, satsa mer resurser på skolor och förebyggande arbete och skärpa lagstiftningen så att vi kan bekämpa den våldsbejakande miljön oavsett vilken ideologi den lutar sig mot!

Fru talman! Jag tycker att det är oerhört viktigt att ha som utgångspunkt att hotet mot den svenska inre säkerheten kommer från flera olika håll.

Det är aggressiva auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som inte tvekar en sekund att operera i Sverige, om än inte med militära medel, för att uppnå sina olika politiska och andra strategiska mål.

Det finns också ett påtagligt hot från terrorister och våldsbejakande extremister som över tid egentligen har bestått av tre konstellationer: den autonoma vänstern, de högerextrema och de våldsbejakande islamisterna. På senare tid menar Säpo och andra relevanta myndigheter att vi har haft goda skäl att framför allt betona det islamistiska hotet och hotet från olika högerextrema grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det bästa sättet att ta reda på vilken politik regeringen står för är kort sagt att se på alla tydliga uttryck för den. Det gäller alltifrån den rekordstora mobiliseringen av resurser till våra brottsbekämpande myndigheter, inklusive Säkerhetspolisen, till beskrivningen av uppdragen så som de framkommer i regleringsbrev och den beskrivning av uppdraget som bekräftas, inte minst i årsberättelser men också på andra sätt, från de aktuella myndigheterna.

Där framkommer med all önskvärd tydlighet att det är full kraft som riktas mot alla de hot som finns mot Sverige, mot vår demokrati och mot vår författning - och detta alldeles oavsett om motiven bakom hoten är islamistiska eller högerextrema.

Jag kan försäkra både Mattias Vepsä, den här kammaren och svenska folket att kraften i detta arbete kommer att vara oförminskad så länge den här regeringen sitter i Rosenbad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.