Svenska investeringar och klimatet

Fru talman! Lorena Delgado Varas har ställt fyra frågor till mig.

Den första frågan är: När kommer Sverige att sluta bidra till klimatkatastrofala investeringar? Den andra frågan är: Hur lång tid menar statsrådet att det kommer att ta innan regelverken för investeringar anpassas till Parisavtalet från 2015? Den tredje frågan är: Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska vara en förebild och gå före i frågan, till exempel genom att ändra regelverken redan nu? Den fjärde frågan är: Kommer statsrådet att verka för en utredning av ärendet för att stoppa denna investering?

Fru talman! Jag delar Delgado Varas syn att klimatfrågan är en internationell fråga. Sverige ska även här ha en pådrivande roll i arbetet för en hållbar internationell handel i linje med de globala målen och Parisavtalet. Den nya export- och investeringsstrategin som presenterades av regeringen i december 2019 innehåller flera viktiga insatser för att bidra till måluppfyllelsen i just Parisavtalet.

Det är viktigt att skapa positiva incitament för omställning både i Sverige och i världen. En av insatserna i export- och investeringsstrategin innebär att senast 2022, det vill säga nästa år, upphöra med svenska exportkrediter till andra länders investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen. Regeringen har dessutom nyligen fattat beslut som innebär att Exportkreditnämnden, EKN, i samråd med Svensk Exportkredit, SEK, ska redovisa hur kreditgivningen kan anpassas för att vara i linje i med Parisavtalet och inte skapa inlåsningar i fossilberoende. Effekten av affärer på andra hållbarhetsmål inom Agenda 2030, såväl positiva som negativa, kommer att och ska vägas in i den samlade bedömningen.

Vietnam planerar, som nämns i frågan, en flygplatsutbyggnad. För den händelse att Vietnam väljer att köpa utrustning från svenska företag har EKN och SEK skrivit ett gemensamt brev med en avsiktsförklaring om att bidra med lån respektive garanti vid eventuell export av svenska varor och tjänster till denna utbyggnad. Landet har ännu inte bestämt vilken leverantör de väljer.

Flyget är en del av det globala transportsystemet, och självklart måste flyget, likt andra områden, bidra till klimatomställningen. Regeringen har, som jag redogjort för, nyligen infört flera hållbarhetskriterier inom exportfinansieringssystemet för att förhindra inlåsningar i fossilberoende. Dessa kriterier tillsammans med andra åtgärder ska stärka exportfinansieringssystemet samtidigt som de också ska bidra aktivt till klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska nu genomföra och implementera de nya riktlinjer vi beslutat om. Men på frågan om det kommer att tillsättas en utredning för att exempelvis stoppa lån och garantier som kan gå till svenska företag för att dessa ska kunna leverera produkter och tjänster specifikt till flygplatsutbyggnader är svaret nej.

När större delen av ett företags tillverkning går på export blir ett fungerande svenskt exportkreditsystem av stor vikt för att våra svenska företag - som ofta är världsledande när det gäller att utveckla produkter och tjänster som bidrar till hållbarhet - ska kunna konkurrera på samma villkor som företag i andra länder. Och exportfinansieringssystemet är viktigt för att våra svenska företag ska kunna vinna affärer i en hårdnade internationell konkurrens.

Avslutningsvis finns det utifrån Delgado Varas frågeställningar anledning att göra några klargöranden kring hur det svenska exportfinansieringssystemet fungerar.

Varken Svensk Exportkredit eller Exportkreditnämnden tar några skattemedel i anspråk löpande eller gör egna investeringar. SEK och EKN kan därmed naturligtvis inte heller göra några investeringar utomlands. SEK är ett statligt bolag med vinstkrav som lånar ut finansiering till svenska exportföretag, deras underleverantörer och utländska kunder. EKN är en myndighet utan löpande statliga anslag som har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Detta gör EKN genom att försäkra exportföretag och banker mot risken att inte få betalt för sina varor eller tjänster av sina kunder i utlandet, så att exportföretagen kan genomföra fler säkra exportaffärer.

Regeringen arbetar för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och samtidigt bidra till den gröna omställningen. I den andan kommer Sverige inom ramen för bland annat EU och OECD att fortsätta driva att de internationella och europeiska regelverken för exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering ska bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling och uppfyllandet av Parisavtalet.

Fru talman! Jag tackar för statsrådets klargörande. Det var lite slarvigt av mig att skriva investeringar när det egentligen gäller att man lånar ut och står som garant vid lån. Men man möjliggör affärer som inte bidrar till positiva konsekvenser för klimatet. Och som regeringen själv beskriver EKN och SEK är de katalysatorer för nödvändiga investeringar.

I det här fallet är det en flygplats i Vietnam. Det jag ställer mig undrande till är om det inte finns andra affärer man skulle kunna stötta i stället. Kan man inte använda resurserna till att stötta affärer som påverkar klimatet positivt? Behovet är stort på det området, så hur kan det finnas utrymme för att stötta klimatkatastrofala affärer? Det gäller inte bara Vietnam; det finns andra projekt som också stöttats av EKN och SEK. Några av dem har vi diskuterat tidigare i den här kammaren. Genom att stötta rätt affärer följer vi våra internationella åtaganden och hjälper företagen att hitta rätt i den omställning de måste genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När statsrådet nämner att Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit ska redovisa hur kreditgivningen kan anpassas för att vara i linje i med Parisavtalet och inte skapa inlåsningar i fossilberoende är det såklart väldigt välkommet.

Jag läste återrapporteringen från Exportkreditnämnden av det uppdrag man fått från regeringen om att se över hur de svenska och internationella exportfinansieringssystemen ska bidra till tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Där lyfter man hur viktigt det är att få till ett gemensamt regelverk inom EU och OECD, och i förlängningen globalt, så att exportfinansieringarna ska kunna bidra till minskade utsläpp av växthusgaser samtidigt som konkurrens sker på lika villkor.

Kommer regeringen att vänta in EU och OECD, eller kommer Sverige att går före och ändra regelverken nu? Jag tyckte inte att det var tydligt nog i svaret - gärna ett ja eller ett nej.

Fru talman! Jag kan börja med att svara på Lorena Delgado Varas sista frågan. Det gör vi redan, skulle jag vilja svara. Jag ska utveckla det lite grann.

Precis som Delgado Varas poängterar fick EKN i mars 2020 i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit se över hur vi från Sveriges sida med våra myndigheter kan bidra till att det internationella exportfinansieringssystemet ställer om och bidrar till minskade utsläpp. Sverige har trots allt begränsade möjligheter att göra detta på egen hand. Precis som vi hörde kom deras rapport i september, och den bygger på flera underlag. Det är inte bara deras egen skrivelse på kammaren, så att säga, utan de har talat med ett antal företag, civilsamhället, klimatforskare och intresseorganisationer. De har också gjort en kartläggning av vad andra länder gör på området.

I rapporten konstateras att det svenska exportkreditsystemets möjligheter att påverka det globala klimatet per se är begränsade. Det är dock inte en anledning att inte försöka påverka på den globala arenan, inte minst på de finansiella marknaderna där de här två aktörerna rör sig. Jag är övertygad om att EKN och SEK, och framför allt Sverige, kan fungera som en katalysator för att driva på förändringar både av internationella regelverk och av andra länders och enskilda företags individuella agerande.

Med utgångspunkt i den rapport som kom i september beslutade regeringen i december om ett nytt regleringsbrev för Exportkreditnämnden. Där gav vi också ett uppdrag om återrapportering av hur man lyckas utveckla exportfinansieringssystemet. Vi lägger ju också ett uppdrag på dem att vara extra aktiva i detta. Det ska bidra till klimatomställning i riktning mot fossilfrihet, inte bara här utan också i andra länder.

Vi har angett tre huvudbudskap i detta uppdrag, där vi vill styra våra myndigheter när det gäller just att bidra på det här sättet. Det första är att EKN ska kunna redovisa hur deras kreditgivning - och det gäller Svensk Exportkredit också - kan anpassas för att vara i linje med Parisavtalet. För varje enskilt beslut man fattar - att ge en kredit eller att ge en garanti - ska man också kunna redogöra för vad det har för hållbarhetseffekter. Har vi ställt krav på hållbarhet? Uppfyller företaget detta?

I längden är det också så att företag som inte lever hållbart, varken socialt eller miljömässigt, inte heller har någon långsiktig konkurrenskraft. Det är vår absoluta övertygelse. Detta är alltså bra för företagen, men framför allt är det bra för världen, för klimatet, för mänskliga rättigheter och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man ska också kunna redogöra för effekten av affären på andra hållbarhetsmål inom Agenda 2030. Nu pratar vi mycket klimat här, men jag vill verkligen lyfta fram alla 17 hållbarhetsmålen.

Det andra området är att vi ska prova en helt ny form av garantier i EKN, det vill säga att vi ska kunna garantera investeringar i Sverige som bidrar till klimatomställningen i Sverige. Där går vi också före och försöker hitta omställningsgarantier - att vi får hit lösningar som ställer om och skapar en ännu snabbare takt mot ett fossilfritt samhälle.

Det tredje området, som vi i december fattade beslut om, är att Sverige inom ramen för EU och OECD kan lyfta hur de regelverken och all annan offentlig handelsfinansiering på global nivå kan bidra till Parisavtalet och Agenda 2030-målen. Vi ska skapa gemensamma spelregler, och jag tror faktiskt att Sverige är en av de mest pådrivande krafterna i detta. Det ska vi vara stolta över.

Fru talman! Det går kanske inte lika snabbt som vi skulle vilja, men det är klart att det har funnits steg som har varit viktiga att ta, bland annat att upphöra med svenska exportkrediter till andra länder för prospektering och utvinning av fossila bränslen.

Jag funderar lite på det här med att redovisa. Många gånger har regeringen gått fram med hållbarhetsrapporteringar och sådana saker där man inte har satt upp tydliga mål att förhålla sig till. Det har visat sig att förändringarna inte går så snabbt som de skulle kunna gå när man inte har lagstadgade krav.

Naturskyddsföreningen kom med kritik förra året angående exportkrediter - det var precis innan man tog fram det här med fossilbränslen - och nämnde råvaruutvinning som kraftgenerering. Det innefattar även transport- och infrastrukturprojekt med detta syfte, alltså att minska klimatpåverkan.

Jag undrar om regeringen är villig att ta med det.

Fru talman! Jag instämmer verkligen i det här med uppföljning och återrapportering. Det är centralt när man lägger den här typen av uppdrag på myndigheter. Det har vi gjort här också. Det finns krav på återrapportering om hur exportfinansieringssystemet utvecklas i en riktning där man bidrar till klimatomställning och fossilfrihet - som sagt inte bara här utan också i andra länder. Då ingår också krav på återrapportering vad gäller påverkan på det internationella systemet för exportfinansiering.

Som Lorena Delgado Varas säger har vi tagit det första klivet, och där har vi gått längre än många andra länder och längre än vad det internationella regelverket säger. Vi förbjuder det offentliga exportfinansieringssystemet att bidra med finansiering till prospektering och utvinning av fossila bränslen. Det är det första steget.

Sedan kan man titta på transporter och andra typer av export till lösningar som inte är helt fossilfria. Det är inte svart eller vitt, utan det är en gråskala här. Jag tycker att transporter är ett bra exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tittat mycket på det här: Var ska vi dra gränsen och hur snabbt ska vi gå fram? Det första steget är vi väldigt stolta över, och vi ska försöka få andra aktörer i systemet att också bidra på samma sätt och alltså stänga krediter till utvinning av fossila bränslen.

Det andra steget handlar om att göra det i takt med vad varje land behöver just nu. Därför är det viktigt att titta på det här med omställning. Om vi till exempel garanterar eller finansierar export till ett transportsystem i ett land som är helt beroende av fossila bränslen men som har en agenda för omställning och just den här transportlösningen, just den här svenska exporten, bidrar till omställningen - då är det en miljömässigt hållbar investering och exportlösning.

Det där är en viktig avvägning. Många länder ligger långt efter Sverige vad gäller att ens vara i närheten av att kunna tänka fossilfritt. Hela det här omställningstänket innebär att kravet på våra myndigheters låntagare är att de ska kunna redogöra för hur de bidrar till omställningen.

Man kan tänka: Ska vi verkligen ägna oss åt att ha ett svenskt transportmedel i ett land som är helt fossilberoende? Ja, vi tycker det från regeringens sida. Vi tycker att vi med våra väldigt mycket klimatsmartare transportlösningar kan bidra till omställningen i sig, utöver den rent sociala kontexten att vi också bidrar till social hållbarhet. Men det kanske är en annan interpellationsdebatt. Nu pratar vi om klimat och miljö här.

Jag tror att svenska lösningar absolut bidrar till att gå i rätt riktning, men det måste också finnas krav på en omställningsplan.

Fru talman! Klimatfrågan är, som vi alla vet, inte bara en nationell fråga utan en global fråga. Vi måste ha en miljö- och klimatpolitik som tydligt pekar på att det vi gör utanför Sveriges gränser också påverkar klimatet positivt eller negativt. Vi vill ju att det ska påverka positivt.

Vi har ett nettonollmål som också borde ta hänsyn till investeringar utomlands. Svenska företag behöver göra en klimatomställning och hitta andra typer av projekt, skapa nya produkter och få stöd i det.

Jag tror att genom att ställa högre krav stöttar vi de företag som faktiskt har jobbat med att ställa om och hitta nya produkter för att kunna jobba på nya marknader, men vi pushar också på för att de resterande företagen ska skynda på den här processen.

Jag menar att de projekt som är positiva för klimatet behöver alla investeringar som går att tillgå. Vi har enorma problem med klimatet, och vi kommer att se effekterna mer och mer.

Slutligen undrar jag vad statsrådet menar med att flyget ska bidra till klimatomställningen.

Fru talman! Jag måste understryka att det verkligen är så att många världsledande svenska företag ligger långt fram när det gäller klimatomställningen. Företagen själva önskar verkligen att Sverige går före inom det här området, och de bidrar till det.

Export av grön och klimatsmart teknik från Sverige ser vi hela tiden, och det bidrar till minskade klimatutsläpp. Av de länder som inte har kommit lika långt som vi vill många leva upp till klimatåtagandena men kan inte det, och då måste vi komma ut med våra tekniska lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska också titta på hur vi i vårt bistånd kan bidra ännu mer med svenska lösningar så att det går ännu snabbare i de länder som vill men kanske inte har förmågan eller möjligheten.

Det där är ett arbete som vi i vår politik och vårt utförande i våra myndigheter ständigt måste jobba med från många håll. I hållbarhetsbedömningen ska Exportkreditnämnden, som lyder under mig i det här fallet, ta hänsyn till hållbarhetsrisker inte bara i köparlandet utan också på global nivå. Det ansvaret lägger vi allt tydligare på myndigheten.

När det gäller flyget, vilket var en separat fråga, vill jag komma tillbaka till att det är självklart att flyget måste ställa om. Det är ett globalt transportmedel som vi har framför oss och som har stora utmaningar men som är här för att stanna, i alla fall inom en begränsad tid. Vi får se vad som händer i framtiden. Flygbranschen måste ställa om och måste säkerställa att den är med i den gröna återhämtningen.

I stället för att gå fram med förslag som stoppar kreditgarantier till flygplatsutbyggnader och så vidare behöver vi se till att ställa krav även på den branschen och de sektorerna så att vi med våra svenska produkter bidrar till hållbarheten även inom flygbranschen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.