Svensk energiförsörjning

Herr talman! Ulf Berg har frågat mig följande.

För det första: Vad avser regeringen och statsrådet att vidta för åtgärder för att komma till rätta med oron kring framtida energiförsörjning?

För det andra: Vilka konkreta åtgärder kommer att vidtas för att svensk energiforskning om kärnkraft och den svenska elanvändningen inte ska stanna upp helt?

Ulf Berg har frågat närings- och innovationsministern vad regeringen och närings- och innovationsministern avser att vidta för åtgärder för att svenskt företagsklimat inte ska stanna av utan tvärtom kunna öka sina möjligheter att klara rådande utmaningar beträffande ökade kostnader och hotande effektbrist.

De frågor som ställts berör samma ämnesområde, vilket föranleder att jag ger ett samlat svar.

Ulf Berg tar upp viktiga frågor från forsknings- och energisynpunkt men också utifrån Sveriges konkurrenskraftssynpunkt.

Det var just mot bakgrund av de stora förändringarna inom energisektorn samt oron kring den framtida energi- och effektförsörjningen som regeringen redan i mars 2015 tillsatte en energikommission. I direktiven till Energikommissionen framgår att det ska göras en översyn av energipolitiken som omfattar långsiktiga förutsättningar för produktion, överföring, lagring och användning av energi. Arbetet tar ett systemperspektiv för att säkerställa ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem med trygga leveranser av energi, bland annat utifrån företagens perspektiv. I det arbetet ingår alltifrån att se över förutsättningarna för de enskilda kraftslagen till att genomlysa hela marknadens utformning. Alla de stöd, skatter och regler som hänger samman med energisystemet är uppe för diskussion inom ramen för Energikommissionen. Utfallet från överenskommelsen kan också vara av betydelse för kommande satsningar på forskning och innovation på energiområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår viktigaste uppgift är att skapa en bred politisk uppgörelse som långsiktigt säkrar Sveriges elförsörjning på ett sätt som gynnar såväl den svenska industrin och svenska hushåll som miljön och klimatet. Regeringen är därför beredd att vidta de åtgärder som krävs för att åstadkomma just detta.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är många som är oroliga, och det kan finnas skäl till det. Jag har tagit del av en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort. Man har frågat 2 700 företagare om de är beredda på att elen tar slut vid ett ogynnsamt klimat och så vidare. Det kan konstateras att beredskapen är otroligt bristfällig. Det är inte så konstigt, eftersom vi för det mesta har tagit för givet att elen ska fungera. Det är en och annan storm som vi brukar namnge och som gör att det kan bli längre uppehåll. Men normalt sett har det fungerat ganska bra och allt bättre med åren.

Nu har jag förstått att regeringen är beredd att se över lagen om effektreserven. Den lagen skulle upphöra 2020, men man är beredd att förlänga den. Tanken var att vi då skulle ha en dynamisk elmarknad och att marknaden själv skulle klara reserven. Men där kan jag vara överens med statsrådet om att vi inte är i dag.

En annan fråga som tål att man funderar på är huruvida elcertifikaten kommer att börja avvecklas 2020, som det finns ett beslut om. Vad vill egentligen regeringen i denna fråga?

I vårändringsbudgeten 2015 skriver man att en höjning av effektskatten på kärnkraft ska bidra till omställningen av energisystemet. Man behöver inte vara någon raketforskare för att förstå att kärnkraften har sina bekymmer. Vi får väl tillstå att både den nuvarande regeringen och tidigare regeringar har bidragit till det med effektskatten.

År 2014 gjordes det en uträkning. Då var det ett spotpris på vindkraft på 28,8 öre. Det får betecknas som högt jämfört med dagens pris. Då fick man också, när det gäller elcertifikat, 17 öre per kilowatt för vindkraften. Beträffande spotpriset gäller naturligtvis detsamma för kärnkraften. Men där fanns det ingen ytterligare uppsida med elcertifikat men däremot en rejäl nedsida med effektskatt, fastighetsskatt och en del annat på 6,1 öre. Detta gör att det skiljer 22,7 öre till vindkraftens fördel. Då får vi också en marknadsfunktion som bidrar till att vindkraften kan klara sig när vi subventionerar den.

Då måste man också fundera över vad detta kommer att få för effekter på sikt. Vill man fasa ut kärnkraften, som i dag står för ca 40 procent av vår energiförsörjning på elsidan? Även LO är oroliga. När det gäller basindustrin förstår jag deras oro. Basindustrin är oerhört viktig. Den har många gånger räknats ut. Men jag tror tvärtom att basindustrin, om den får fortsätta att ha billig el, kan klara sig. Den står nämligen för en femtedel, 20 procent, av all export och förbrukar 30 procent av vår el. Vi behöver fortsätta ha den konkurrensfördel som vi har haft i Sverige, det vill säga relativt billig el. Vi bor inte mitt i marknaden bland alla människor, utan vi måste ha produkter som ska transporteras. Då måste det finnas fördelar när vi ligger en bit från marknaden. Min fundering är: Vad vill egentligen regeringen i denna fråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar Ulf Berg för dessa frågor om ett viktigt och angeläget område.

När det gäller industrin och basindustrin är jag den första att välkomna att Moderaterna har gjort en vändning här. Ganska länge när ni var i regeringsställning kom det signaler om att ni inte såg detta som en framtidsbransch. Därför välkomnar jag att Ulf Berg gör det. Jag tror nämligen att industrin och inte minst basindustrin är viktiga i Sverige i dag och kommer att vara det i framtiden. Det finns goda förutsättningar att kunna utveckla svensk basindustri. Den är mycket viktig.

Då är energiförsörjningen mycket viktig. Tillgång till stabil försörjning av elektricitet till konkurrenskraftiga priser är central. Därför är det mycket viktigt att framhålla att denna regering kommer att göra det som krävs för att svensk basindustri och svenska hushåll alltid ska ha el till konkurrenskraftiga priser, och vi har mycket goda förutsättningar för det.

Vi har ofta en diskussion i Sverige om att kärnkraften har dominerat energipolitiken i över 40 år. Men sanningen är att ryggraden i det svenska energisystemet, i det elektriska systemet, är vattenkraften. Vattenkraften har i hundra års tid försett oss med förnybar elektricitet till mycket låga priser. Den är lagringsbar på ett sätt som ingenting annat är i dag. Den är dessutom reglerbar på ett sätt som nästan inget annat kraftslag är.

Lägg därtill att vi i dag har, precis som Ulf Berg framhåller, 40 procent av vår elektricitet från kärnkraft. Det är kärnkraft från reaktorer som man redan för fem sex år sedan i den borgerliga uppgörelsen kunde se framför sig skulle börja fasas ut med början runt 2020. Lösningen som man då såg från den dåvarande regeringen var, enligt en uppgörelse som man gjorde, att dessa tio reaktorer skulle kunna ersättas med tio nya på samma plats. Men de villkor som fanns, och som riksdagen sedermera ställde sig bakom, innebar att det fick ske utan statliga garantier och utan statliga subventioner. Det är bara att konstatera att det under de villkoren inte finns någon seriös bedömare i dag som tror att någon, med privata eller lånade pengar, kommer att investera i nya reaktorer.

Därför har vi ett stort frågetecken. Hur ska den svenska el- och energiförsörjningen se ut framåt? Det är mot den bakgrunden vi har tillsatt Energikommissionen. Vi har tagit med alla åtta riksdagspartier för att se till att försöka skapa samsyn och långsiktiga förutsättningar så att vi får investeringar i såväl produktion som överföring, energieffektivisering och lagring av energi - som också är någonting som nu kommer starkt.

Jag hoppas att vi tillsammans kan ta detta på fullaste allvar. När Ulf Berg talar om det som var 2014 och de kostnader och priser som fanns då kan jag konstatera att 28,8 öre ansågs vara väldigt lågt 2014. I morse, mitt i vintern, hade vi dock i Sverige priser som var nära hälften av det. Det är klart att det sätter ganska stor press på energisektorn.

Därför tror jag att det är viktigt att vi nu tillsammans gör vårt yttersta för att ta bort i alla fall den politiska osäkerheten så att vi får nödvändiga investeringar i det som krävs för att vi alltid ska kunna garantera el till konkurrenskraftiga priser, såväl till den basindustri vi båda är överens om är viktig både i dag och i morgon som till våra hushåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Om vi räknar upp antalet oroliga ska sägas att även Vattenfall hör dit. Där har man varit väldigt tydlig med att det måste hända något på effektskattens sida, för annars kommer man inte att ta några investeringsbeslut vad gäller de kärnkraftverk man eventuellt har tänkt ha kvar. Det är ju viktiga investeringar, för det behövs för ytterligare säkerhet.

Samtidigt måste man förstå bolaget, för om investeringen inte kan räknas hem blir ju investeringen inte heller verklighet. Här tror jag alltså att det är viktigt att man kommer med tydliga signaler väldigt tidigt. Från moderat sida har vi sagt att vi är beredda att sänka effektskatten. Vi är faktiskt till och med beredda att gå ännu längre och fundera över om det går att hitta andra modeller för att finansiera att näst intill ta bort den.

Det är lätt att stå här och vara efterklok. Hade vi frågat någon för fem år sedan hur energimarknaden skulle se ut i dag och om vi skulle ha ett oljepris på under 30 dollar fatet tror jag inte att någon svarat att man såg detta. Skifferolja och liknande i USA har naturligtvis fått energibalansen att se helt annorlunda ut, och det kan vi se på marknaden och priserna. Nu kommer väl detta inte att vara för evigt - det har också att göra med lågkonjunkturer - men naturligtvis är det positivt om vi kan fortsätta göra av med mindre energi. Samtidigt vill vi ju fasa ut all fossil energi. Det är vi ganska överens om politiskt, och vi är väl många som tror att elen kommer att ha en ökad betydelse för fordon och liknande.

När det gäller vattenkraften börjar man hissa lite varningsflagg även där; man tycker att fastighetsskatten och den delen har slagit väldigt hårt. Vattenkraften är precis som statsrådet säger en väldigt viktig reglerkraft till vindkraften. Kärnkraften är ju inte lämplig för det, utan där är vattenkraften betydligt lämpligare. Man kan ganska snabbt öppna luckan till generatorn och få ökad kraft när det slutar blåsa. Här måste det alltså vara ett samspel.

Det är dock inte den frågan vi diskuterar nu, utan det handlar om att näringslivet måste få klara spelregler så att man vågar göra investeringar. Vi ser det bland annat på skogsbrukssidan, där det på många pappersbruk - främst ska man egentligen titta på kartongbruk - sker väldigt stora investeringar nu. Det gäller att vi kan fortsätta att få de investeringarna i Sverige, naturligtvis, och nyttja skogen som det gröna guld många av oss anser att den är.

Om vi inte har bra regler i Sverige, och om vi får ett elpris som på sikt kanske är helt annorlunda därför att kärnkraften inte finns i Sverige och kan producera en stor del, är det klart att vi kommer att gå från ett överskott till - i varje fall vad jag kan bedöma - ett rejält underskott. Därför får vi inte ställa till det så att vi får investeringar i basindustri i andra länder som kanske inte bara har betydligt sämre tillverkningsprocesser sett till klimatet utan också producerar elenergi på inte alls samma klimatsmarta sätt som vi gör i Sverige.

Det är min uppfattning att vind, vatten och kärnkraft är bra produktionssätt om vi ser till klimatet, och jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter med det. Jag skulle än en gång vilja fråga statsrådet om det också är regeringens uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ulf Berg talar om den ganska snabba utvecklingen och därmed också påverkan på priset för olja. Det handlar om den teknikrevolution med frackning och skiffergas som ju fick genomslag i USA för en fem sex år sedan och vilken påverkan det har haft på oljan. Det är sant. Hade man frågat analytiker om oljepriset för fem år sedan hade nog fler röster höjts för att priset skulle öka snarare än som i dag befinna sig runt 30 dollar, och därmed alltså ha tappat ungefär 70 procent på bara några år.

Samma sak kan egentligen sägas om den förnybara energin. Solceller, som har funnits länge men som var väldigt dyra och inte så verkningsfulla, har också gått framåt väldeliga tekniskt sett. Kostnaderna har fallit med 70-80 procent på fem år, och effektiviteten har ökat. Stora ansträngningar görs just nu i länder som Kina, USA och Tyskland för att ta ytterligare steg framåt. Det är klart att detta kommer att revolutionera elsektorn på precis samma sätt som teknologin för olja har gjort.

Vindkraften har mer eller mindre halverat sina kostnader på fem sex år. Batteritekniken går framåt; för första gången börjar man kunna se att det i framtiden kanske går att lagra större mängder elektricitet på ett kostnadseffektivt sätt. Vi är inte riktigt där ännu, men även där har vi sett en ganska snabb förändring. Det är mot denna bakgrund vi skulle behöva ett omtag i energipolitiken. Vi skulle behöva fånga in dessa nya intryck och fråga vad detta innebär för våra möjligheter att bygga en energisektor som alltid levererar - och gör det till konkurrenskraftiga priser.

Jag skulle säga att Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa för att göra just detta, herr talman, med vår tillgång till såväl storskalig som småskalig vattenkraft, våra långa kuster och vår skog. Skogen är redan i dag den största energikällan i Sverige. Det är inte många som vet det, men i dag levererar faktiskt biomassa lika mycket bioenergi i terawattimmar som kärnkraft och vattenkraft sammantaget. Visserligen är det mest värme och inte elektricitet, men ändå. Vi har också vinden; det blåser väldigt väl i det här landet. Här finns det alltså stora möjligheter för Sverige att vara föregångare.

Precis som Ulf Berg säger har vi dock även en del utmaningar på kort sikt som vi måste lösa för att se till att ha en smidig övergång så att vi inte hamnar i det läge där Tyskland och inte minst Storbritannien har hamnat. Där måste man nämligen gå in med ganska kraftfulla medel, vilket blir väldigt dyrt för såväl konsumenterna som skattebetalarna. Sverige har alldeles för goda förutsättningar för det.

Det är därför regeringen eftersträvar att ha ett gott samarbete. I ärlighetens namn, Ulf Berg, är det så här: Oavsett vilken regering det är och om det är en minoritetsregering eller en majoritetsregering är det svårt att leverera besked som gäller längre än den mandatperiod regeringen sitter. Många av de investeringar ni talar om, som i basindustrin och energisektorn, är ju investeringar som ska gälla över 20, 30 - ja, kanske till och med 40 - år. Ska man kunna ge den tryggheten och de långsiktiga förutsättningarna krävs det att man är beredd att göra saker över blockgränserna. Annars kommer en enskild regering aldrig att kunna skapa den typen av trygghet.

Därför blir min fråga tillbaka till Moderaterna och de borgerliga partierna: Finns det en vilja? Viljan finns hos regeringen, men finns den hos er? Om vi inte lyckas göra det i det här läget, det vill säga i ett ganska pressat läge för energisektorn, kommer vi aldrig att lyckas med det. Då tror jag att vi riskerar elförsörjningen för den svenska industrin och de svenska hushållen, och dit ska vi inte komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att jag lyssnar, men jag har inte uppfattat några tydliga svar på frågan vad regeringen verkligen vill med kärnkraften. Är det som man skrev i vårändringsbudgeten 2015, nämligen att det skulle bidra till omställningen av energisystemet när man höjde skatten på kärnkraft?

Det är väldigt positivt att det kommer till många nya olika sorter som solceller och bioenergi för att producera el. Man måste komma ihåg att med bioenergin blir det väldigt mycket värme. Det är ungefär en tredjedel el och två tredjedelar värme. Därför måste man se till att man har väl fungerande fjärrvärmeanläggningar för att inte kyla bort värmen. Det vore en ganska dålig effekt.

Man måste också fundera på: Hur kommer det att se ut i framtiden? Det är lite drygt 100 år sedan elen kom in med kraft i Sverige. Hur kommer det att se ut i framtiden när vi bygger på ett helt annat sätt och det inte går åt så mycket värme? Vad gör vi då av värmen från bioenergin? Nu är det en bit kvar. Men jag tycker ändå att man ska passa på att titta in i framtiden.

Jag hör till dem som hoppas mycket på solceller. Om jag inte är alldeles ute på djupt vatten tror jag att EU fortfarande har tull för att skydda tillverkningen av solceller. Jag måste erkänna att jag som ganska ny i näringsutskottet är osäker på var partiet står i frågan, men personligen är jag för att en sådan tull borde bort så att vi kan få billigare solcellspaket. Det är speciellt bra för oss som bor på landsbygden och har gott om tak och liknande.

Jag tackar för debatten. Jag hoppas på snara besked som kan lugna Sveriges företagare och att de får tydliga regler för framtiden.

Herr talman! Tack, Ulf Berg, för en bra diskussion, och välkommen till energifrågorna! Det är ett väldigt spännande område, särskilt i dessa tider när det pågår en snabb teknisk utveckling. Den ställer allt på ända, och gamla sanningar gäller inte längre.

Jag kan försäkra att vi från svenskt håll har en ganska stor samsyn om tullen på de kinesiska solcellerna. Vi har både här och i EU framhållit att vi inte borde ha en sådan tull.

När det gäller kärnkraften finns ett mycket enkelt och rakt besked på frågan. Huruvida man ska eller inte ska driva vidare kärnkraftverken är principiellt ägarnas, kärnkraftsindustrins, sak att avgöra.

Därom råder nu ganska stor samsyn i riksdagen. Det är i dag inte längre något parti som i riksdagen föreslår att man med politiska beslut ska stänga reaktorer som man gör till exempel i Tyskland.

Likväl har vi hamnat i ett läge där de väldigt låga priserna såväl på spot som på termin skapar en delvis ny situation. Ska vi kunna ha en hållbar energipolitik räcker det inte med vad regeringen lämnar för besked.

Det skulle vara väldigt bra om vi kunde göra det tillsammans så att det håller inte bara en eller två mandatperioder utan betydligt längre. Bara då kan vi skapa den typ av trygghet som energisektorn behöver så att vi kan försäkra oss om att vi får nödvändiga investeringar över hela energisystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan då alltid från såväl industri som hushåll vara säkra på att under normala omständigheter kommer elen. Det blir inga avbrott, med undantag av de stormar som Ulf Berg talade om.

Vi kan också producera till konkurrenskraftiga priser. Jag tror att Sverige har mycket goda förutsättningar att göra det på ett sätt som är både miljövänligt och klimatvänligt. Tack för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.