Sveaskog och landsbygdens utveckling

Fru talman! Jan R Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att tillse att Sveaskog på ett bättre sätt lever upp till sina ägardirektiv om att gynna landsbygdsföretagande - detta med grund i att Sveaskog har gjort vissa markuppköp i Kalmar län.

Inledningsvis vill jag tydliggöra att Sveaskog inte har någon ägaranvisning som styr dess verksamhet eller frågor kring köp och försäljning av mark. Sveaskogs uppdrag förtydligades däremot år 2010 av riksdagen, se proposition 2009/10:169. Av denna framgår bland annat att Sveaskogs verksamhet ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning.

Vidare uttrycks det i uppdraget att Sveaskog genom försäljning av mark på marknadsmässiga villkor ska möjliggöra omarrenderingar och tillköp för enskilda skogsbruk, särskilt i glesbygd. Försäljning av mark ska ske till dess att 10 procent av den areal bolaget hade 2002, vid bolagets bildande, är avyttrad. Totalt har Sveaskog avyttrat ca 8,4 procent av arealen. Försäljning sker numera endast i södra Norrland, Västerbotten och Norrbotten. I övriga landet, inklusive Småland, har Sveaskog avyttrat 10 procent och därmed uppfyllt uppdraget.

Sveaskog köper löpande fastigheter som kan bidra till att på affärsmässiga grunder förstärka och effektivisera strukturen på skogsinnehaven och anpassa den till efterfrågan och kundleveranserna. Detta bidrar också över tid till att förbättra lönsamheten enligt ägarens mål.

Jag delar helt uppfattningen att det är viktigt att landsbygdsföretag i Sverige har goda förutsättningar och kan utvecklas. Därför gör nu regeringen historiska satsningar för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Insatser föreslås för att göra det mer attraktivt att bo, leva och arbeta i Sveriges landsbygder med alltifrån riktade satsningar på de gröna näringarna till att höja servicen i glesbygd.

Med grund i Jan R Anderssons frågeställning är det därför viktigt att poängtera att Sveaskog på ett mycket påtagligt sätt bidrar till en levande landsbygd och gynnande av landsbygdsföretag genom bolagets alla virkesleverantörer, anlitade skogsentreprenörer och främjande av naturturism runt om i landet.

Fru talman! Sveaskogs agerande är viktigt eftersom de är en av de stora skogsägarna här i landet. Det påverkar också uppfattningen om hur staten hanterar sitt ägande, framför allt på landsbygden. Det är också en viktig fråga eftersom vi genom skogen har en av våra viktigaste exportråvaror, en syn som jag är säker på att näringsministern delar. Utan skogen kommer vi att få svårt att stå oss i framtiden. Den innebär stora inkomster.

Detta är också ett resultat av en ägarstruktur som har haft en mångfald och många enskilda skogsägare som har förvaltat denna tillgång, ibland i generationer. Skogen är en stor landsbygdsresurs i dag. I denna fråga bör man också ha med parametern att enskilt skogsägande inte bara handlar om att producera för att en industri ska få råvaror, utan det handlar också om ett skapande på landsbygden och att bromsa en omstrukturering från land till stad. Där man äger och förvaltar sin egen skog stannar man kvar. Vi kan se skillnaden: Där det finns stora statliga ägare har man en större utflyttning än där det finns en större del enskilda skogsbruk.

Kort sagt: Sveaskog ska enligt sin bolagsordning göra tre saker. De ska göra andra saker också, men det är dessa tre vi fokuserar på här i dag. Den första är att försälja mark, den andra är att gynna landsbygdsföretagen och den tredje är att underlätta rationell förvaltning av skogsfastigheter.

Den första delen tycker jag att näringsministern har svarat på. När det gäller den småländska delen har man vad jag förstår uppnått målet om 10 procents försäljning, och då har man andra uppgifter.

Men de andra två uppgifterna kvarstår. Det handlar alltså om att gynna landsbygdsföretagen och underlätta rationell förvaltning av skogsfastigheter. I dessa delar tycker jag inte att Sveaskog gör allt de kan. Det svar som näringsministern har gett andas inte riktigt det allvar som jag tycker att frågan kräver.

Det är givetvis svårt för näringsministern att sätta sig in i de två fall jag tar upp. Men jag kan kort och utan att på något sätt vara subjektiv meddela att dessa fastigheter inte gynnar landsbygdsföretagen. De gynnar inte heller en rationell förvaltning av enskilda skogsfastigheter. Det man dessutom gör i dessa fall är att man driver upp priserna på skog för de enskilda som vill förvalta skogen. I stället för enskilda nära boende förvaltare av marken får man ett statligt skogsbolag som förvaltar skogen. Jag tror att ett enskilt nära förvaltande av skogen är bättre än ett storskaligt statligt förvaltande.

Det är också viktigt med en rationell förvaltning. Vi måste i alla branscher i Sverige hela tiden rationalisera och förbättra oss för att kunna bli bättre. Även skogen måste kunna ha en rationell förvaltning. Om man inte bidrar till detta via ett statligt skogsbolag skapar man såklart problem.

Jag har uppmärksammat två fall, och det finns även ett tredje, som jag inte har satt mig in i lika väl. Men eftersom jag via mina kollegor och vänner hemma i Kalmar län har fått veta att Sveaskog agerar på detta sätt där kan man givetvis misstänka att de agerar på liknande sätt i andra delar av landet. Det är inte bra.

Därför undrar jag om näringsministern har något intresse av att se över förvaltningen. Även om detta är ett ansvar och en styrning som delas av Näringsdepartementet och riksdagen finns det goda möjligheter för ett statsråd att se över hur man reglerar dessa delar. Regeringen har ju också rätt att väcka förslag som kan komma till riksdagen så att vi kan hitta en lösning på frågan. På så vis kan vi bättre utnyttja den guldkista vi har i svensk skog.

Fru talman! Detta är en viktig fråga. Skogen är en viktig naturresurs som Sverige har. Den utgör de facto också den största nettoexporten från vårt land. Den skapar stora exportintäkter till Sverige, den skapar industri i flera led och den skapar dessutom jobb i hela landet. Skogen är alltså en av de viktigaste näringsgrenarna i vårt land.

Sveaskog är en viktig aktör och Sveriges största skogsägare. Även för Sveaskog är det viktigt att man rationellt förvaltar sitt skogsinnehav. Man har en viktig roll i hela skogsindustrins system och i ekosystemet.

Sveaskog har i dag över 800 medarbetare över hela landet, och de flesta bor på landsbygden. De har 1 400 skogsentreprenörer som de skapar jobb för och som i sin tur skapar 5 400 jobb inom avverkning och skogsvård över hela landet. Sveaskog har alltså 1 400 skogsentreprenörer och totalt över 6 000 direkt eller indirekt anställda över hela landet, så jag skulle vilja påstå att de spelar en mycket viktig roll för dem som bor och driver företag på landsbygden. Dessutom har Sveaskog avtal med omkring 100 turismentreprenörer som skapar ytterligare jobb i en växande besöksnäring när det gäller naturturism och annat. Detta är alltså ett stort och viktigt bolag.

Det som är lite speciellt och som jag vill ta upp innan jag kommer in på sakfrågan igen är att Sveaskog levererar virke oavsett konjunktur och prisläge. Det har en väldigt viktig funktion för svensk skogsindustri, för då säkerställer man att sågverken får ett jämnt virkesflöde hela tiden så att de kan planera sin verksamhet, leverera till sina kunder och därmed också överleva. Utan en långsiktig leverantör när det gäller virkesleveranser skulle det vara stora uppgångar och nedgångar, och vi vet hur inte minst sågverken har varit pressade ekonomiskt över tid, så det här är en otroligt viktig infrastruktur för en fungerande skogsindustri i Sverige.

Privata skogsägare spelar också en viktig roll för Sverige och för landsbygdsutvecklingen, men deras avverkning styrs i större utsträckning av priser och kanske generationsväxlingar som inte alltid är löpande. Jag tror alltså att Sveaskog har en mycket viktig roll i att vara en tung aktör som levererar oavsett virkespriser och därmed ger en långsiktighet.

Också de 1 400 skogsentreprenörerna är naturligtvis beroende av en jämn avverkningstakt, för annars skulle det gå upp och ned hela tiden i den sektorn också, och jag tror inte att det skulle vara bra. Jag tror att vi från statens sida, när vi äger ett så stort och viktigt bolag som Sveaskog, måste vara tydliga med styrningen av bolaget. Hur ska det styras? Vilka förväntningar har vi på bolaget?

När den förra regeringen ändrade Sveaskogs bolagsordning 2010 förde man inte in några ändringar i den här delen av bolagsordningen. Jag har inte heller under mina tre år som minister haft någon anledning att göra det.

Sveaskog fortsätter med sitt program för de 10 procenten, men framför allt i norra Sverige där man inte har uppnått detta. Men det finns inget förbud för Sveaskog som säger att de inte får köpa mark också. Det kan vara viktigt för att Sveaskog ska kunna bedriva ett rationellt skogsbruk och kunna styra sina flöden.

Jag tror att det skulle påverka landsbygden om man skulle hindra Sveaskog från att ibland också köpa skogsmark. Då skulle priserna minska på värdefull skog runt om i Sverige. Jag tror alltså att det är viktigt att Sveaskog också kan köpa mark vid tillfällen för att rationellt bedriva sitt skogsbruk och sin verksamhet, för vi har också avkastningskrav på Sveaskog som de ska möta.

Fru talman! Jag delar i allt väsentligt det som näringsministern säger. Det är klart att ett bolag som Sveaskog måste få köpa mark för att kunna upprätthålla driften och bolagets funktion. Min bild av Sveaskog är inte att man medvetet har gjort fel, utan min bild är att det är ett duktigt företag som driver sin verksamhet på ett kommersiellt och funktionellt sätt, och därför är man ivrig att hålla företaget just välskött. Det är därför man ibland gör uppköp som kanske inte helt och hållet, menar jag, stämmer överens med de direktiv som vi från riksdagen har gett. Det har inte att göra med att bolaget är misskött, utan tvärtom kanske att det är välskött och att man har en stor ambition inom företaget.

Men man måste konstatera att ambitionen att Sveaskog ska sälja skog i delar av Sverige kanske kan skyndas på. De två senaste årsrapporterna visar att Sveaskogs innehav av skogsmark har ökat. Det visar på någonting annat än att de direktiv som vi har gett följs i alla delar. Just nu finns det goda förutsättningar att sälja skogsmark eftersom priserna på ved är ganska höga.

När näringsministern säger att man är tydlig med styrning hoppas jag att det innebär att näringsministern också är beredd att titta på om det finns problem. Jag har uppfattat det på ett positivt sätt från näringsministern när det gäller att man delar min uppfattning om vikten av det här bolaget. Om man delar den uppfattningen bör man också se på funktionen.

Därför vill jag fråga näringsministern: Är man beredd att titta på detta, eller pågår en översyn för att se om det finns justeringar att göra i ägardirektiv eller annan form av styrning?

Sedan tror jag att den här diskussionen generellt om hur man skapar lokala förutsättningar är viktig. Jag som smålänning vet hur det har sett ut i Småland där man har brukat jorden i många generationer och förvaltar sin skogsfastighet på ett klokt sätt. Därför går det här lite stick i stäv med det näringsministern säger om de stora satsningar man gör på landsbygden. I dag tror jag att många skogsägare är nervösa över kommande lagstiftning där man riskerar att rådigheten över den egna marken i vissa fall överförs till miljöorganisationer som ska kunna avgöra om man får avverka eller inte.

I dag har vi ett effektivt skogsbruk som tar stor miljöhänsyn, men jag tror att många skogsägare skulle bli skrämda av en situation där man inte själv tillsammans med myndigheter får avgöra när man ska avverka sin mark. Jag tror att det på ett väldigt dramatiskt och negativt sätt skulle påverka också vår konkurrenskraft i världen och att den exportmotor som skogsindustrin har varit skulle skadas kraftigt av detta.

Låt mig också säga några ord om den landsbygdssatsning som näringsministern nämner. Den är i vissa delar bra, men samtidigt kan man konstatera att det inte kommer någon stark tillväxt i många delar av landet, framför allt inte i de delar där skogen växer. Det är ett problem.

Jag tror att man bör titta på hur Sveaskog kan fortsätta att avyttra mark. Man har under några år haft ett mål om att avyttra ungefär 10 procent och har väl kommit upp i 8,4 procent. Alltså har man en del kvar att avyttra.

Jag tror också att man bör titta på hur man kan öka avsättningen av skog från Sveaskog så att man kan få ett större lokalt ägande, för en av grunderna för hur vi kan utveckla och behålla landsbygdsbefolkningen tror jag är att man faktiskt har möjlighet att äga och förvalta sin egen egendom, framför allt i skogen.

Fru talman! Det är bra att vi breddar diskussionen om regional utveckling lite grann, för det är en viktig prioritering från regeringens sida. Jag kan bara notera att den här regeringen gör otroligt mycket mer än den förra, inte minst när det gäller statliga jobb. Vi flyttar nu statliga myndigheter från Stockholm till övriga landet. E-hälsomyndigheten var en av de första myndigheterna som flyttades, och den hamnar nu i Kalmar län. Jag tror att det här är viktigt för legitimiteten för staten. Det är också ett tydligt brott mot den tradition som den förra regeringen hade där det mesta centraliserades till Stockholm. Nu har vi en annan inriktning på politiken, och det tycker jag att vi ska vara stolta över.

Jag hoppas också att den här diskussionen kan leda till att Moderaterna intresserar sig något mer för landsbygdsutveckling, för det har inte varit ett kännetecken för Moderaterna. I alla fall har det inte varit en prioriterad fråga för Moderaterna under de år som jag har suttit i riksdagen. Jag hoppas verkligen att det kan bli det framöver så att vi kan få en större samsyn om att de här investeringarna på landsbygden är viktiga.

När det gäller Sveaskog har jag inget arbete igång för ändrade direktiv. Jag tycker att Sveaskog är ett välskött bolag som har en viktig naturresurs att förvalta på ett marknadsmässigt sätt men också på ett hållbart sätt. Bolaget har mycket höga ambitioner när det gäller hållbart skogsbruk, och det är jag också väldigt stolt över. Jag tror att det är viktigt att skogsindustrierna som helhet visar att man tar hållbarhetsfrågorna och inte minst biologisk mångfald på allvar för att också bevara legitimiteten för vår framgångsrika skogspolitik i Sverige.

Sveaskog är ett viktigt bolag, och jag har inga planer på att nu ändra i direktiven kring detta. Jag kan också bara konstatera att Sveaskog i dag inte har någon särskild ägaranvisning för att reglera uppköp eller försäljning av mark. Det är viktigt vad vi säger om bolaget och vilka förväntningar som finns på det.

Däremot är Sveaskog en mycket viktig regional och lokal aktör. Jag vet hur viktigt bolaget tycker att det är med lokalt samarbete och att hitta goda samarbeten med olika aktörer. Man agerar i stora delar av Sverige där skogen finns och vill ha en långsiktig relation både med sina medarbetare och entreprenörer och med industrin i övrigt.

Jag vet att Sveaskog eftersträvar goda relationer. Att de gör det innebär också att de ibland måste kunna köpa mark för att bli rationella i sin egen verksamhet. Skulle vi från riksdagen skicka någon form av signal om att Sveaskog aldrig fick köpa mark för att rationalisera sitt skogsbruk och sin process skulle vi skicka dubbla signaler om hur man ska styra bolagen.

Jag tror också att det skulle vara menligt för landsbygdens utveckling om Sveaskog inte då och då skulle köpa mark runt om i Sverige, för då skulle marknadspriserna sjunka. Det skulle inte heller vara bra för de skogsägare som investerade för kanske 80 eller 100 år sedan i sin skog och har förvaltat den och vill ha betalt när den väl ska säljas.

Jag tror att det är viktigt att Sveaskog finns som en aktör, men jag hoppas verkligen och tror att Sveaskog över tid kan bevisa att man är en lokal och regional partner som är ett föredöme i skogsbrukspolitik men också en långsiktig leverantör av skogsprodukter.

Fru talman! Jag tror i grunden inte att vi skiljer oss väsentligt när det gäller vår syn på Sveaskog. Det är en viktig aktör. Jag vet också att det är en aktör som uppskattas av många trävaruköpare. Som näringsministern har sagt behöver Sveaskog finnas kvar.

Näringsministern räknade upp jobb tidigare. Jag tror att de jobben hade funnits även om Sveaskog inte hade funnits där. De hade möjligtvis varit ännu mer lokala. Man hade kanske haft en större och livskraftigare landsbygd om dessa företag hade varit ännu mer lokala än de är när de är upphandlade av Sveaskog.

Låt mig också säga att jag inte tror att många skogsägare i Kalmar län bryr sig särskilt mycket om att de har fått en e-hälsomyndighet i Kalmar. Jag tror inte att det påverkar landsbygden i Kalmar speciellt mycket. Det är klart att det är bra att man delar på jobben. Men för den som bor på landsbygden är det ofta väldigt långt även till Kalmar.

Låt mig också säga, som en liten motbild till det som näringsministern säger, att det faktiskt var första gången på väldigt lång tid som de statliga jobben ökade i landet. Det gjordes på grund av att vi stärkte hela samhället i form av utbildningsinsatser, i form av försäkringskassa, i form av poliser och så vidare. Att bara satsa på att flytta jobb till större städer ute i landet tror jag inte bidrar speciellt mycket till att upprätthålla landsbygden.

Men, som sagt, min förhoppning är trots allt att du tar dessa frågor på sådant allvar att vi kan få ett Sveaskog som bidrar till att hjälpa landsbygden. Det handlar om omarronderingar, som är viktiga. De är lika viktiga för Sveaskog som för enskilda skogsbrukare för att man ska få ett rationellt skogsbruk. Det är egentligen det som är grunden i den exportframgång som skogen i dag är. Detta hoppas jag att näringsministern delar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för interpellationsdebatten! Jag tycker att vi ska prata ännu mer om skogen i Sveriges riksdag. Den är nämligen så pass viktig för jobbtillväxten, för möjligheten att leva och bo i hela landet och för hela riket i form av att detta är den största nettoexporten från vårt land. Sveaskog är en väldigt viktig aktör i fråga om detta, och staten ska förvalta den här klenoden väldigt väl. Därför välkomnar jag alltid en diskussion om de statliga bolagen, framför allt om Sveaskogs roll framöver.

Däremot måste jag säga att jag är lite förvånad över att jag i denna kammare, just från den riksdagsledamot som nu har debatt med mig, får höra frågetecken om E-hälsomyndigheten: Var det viktigt att flytta den till Kalmar? Jag tror att man ska vara glad över att staten har ett större ansvar för hela landet. Vi kan visa att allting inte behöver ske i Stockholm. Jag tror att det är en otroligt viktig signal. Man kan dessutom vända på perspektivet och fundera på vad E-hälsomyndigheten kan innebära för landsbygdsutvecklingen. Det innebär stora möjligheter till bättre service när vi jobbar digitalt över hela landet och kan göra det på ett smartare sätt i framtiden. Att Kalmar nu får lead i fråga om E-hälsomyndigheten ser jag som en väldigt viktig signal.

Jag kan också konstatera något i optimismens tecken. Småföretagsbarometern presenterades för några månader sedan. Då visade det sig att Kalmar län låg i topp vad gällde optimismen bland småföretagarna. Många vill växa. Det säger väl någonting om att man i näringslivet just nu ser positivt på både jobbtillväxt och framtidsförutsättningar i Sverige och också i Kalmar län.

Överläggningen var härmed avslutad.