Stress på jobbet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att motverka ökad stress i spåren av ett ökat antal varsel. Johanna Haraldsson har också frågat mig vilka insatser regeringen planerar för att öka kunskapen bland arbetsgivarna om stress och hur man motverkar det bland sina anställda. Johanna Haraldsson har vidare frågat mig vilka reformer jag menar skulle få fler arbetsgivare att ta ett större ansvar för och bättre förebygga stress på jobbet.

Jag vill tacka Johanna Haraldsson för att hon lyfter en viktig arbetsmiljöfråga. Hälsosamma arbetsplatser är avgörande för att människor ska kunna arbeta och bidra efter hela sin förmåga. En god arbetsmiljö är också en jämställdhetsfråga. I dag finns de flesta arbetande kvinnor i Sverige inom offentlig sektor. Dessa välfärdsyrken är överrepresenterade i sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025 (skr. 2020/21:92) anges bland annat att arbetsrelaterad stress är ett stort arbetsmiljöproblem. En fungerande samverkan, både mellan arbetsmiljömyndigheterna och arbetsmarknadens parter och lokalt på arbetsplatserna, är avgörande för ett gott arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner till arbetsmiljöstrategin.

Frågan om ohälsosam stress i arbetslivet är viktig för regeringen, och jag kommer fortsatt att följa arbetet på området.

Fru talman! Över hela landet och i flera branscher sker nu neddragningar av personal. Folk blir av med jobbet, och de som får behålla det får ofta en mer pressad arbetssituation.

Stress är ett stort problem på svensk arbetsmarknad inom både privat och offentlig sektor. Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress, och som lyftes fram i den tidigare debatten är kvinnor inom välfärdsyrken särskilt utsatta.

Det är väl belagt att det är främst dålig arbetsmiljö och en obalans mellan krav och resurser som gör folk sjuka av jobbet. Hög arbetsbelastning är ett vanligt problem och en viktig förklaring till hög sjukfrånvaro inom vård, skola och omsorg. I spåren av varsel om uppsägning inom flera sektorer riskerar problemen att öka. Omorganisationer är alltid påfrestande för de anställda, och samtidigt höjs kraven på den enskilde när man får färre kollegor och bredden av kompetens på arbetsplatsen minskar.

Hög arbetsbelastning och stress är inte enbart ett problem här och nu utan äventyrar också människors långsiktiga hälsa. Över 3 000 människor dör i förtid på grund av jobbet, och den största andelen av fallen orsakas av stressrelaterad ohälsa. Arbetsmiljöverket bedömer också att antalet kommer att öka i framtiden.

Med anledning av detta ställde jag i min interpellation ett antal frågor till Paulina Brandberg, som är ansvarig minister för just arbetsmiljöfrågorna i regeringen. Det var tre olika frågor, och alla dessa frågor har statsrådet haft god tid på sig att besvara. Hon nöjer sig dock med att i sitt svar här i kammaren konstatera ett antal saker och helt låta bli att svara på mina frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet säger ingenting om vilka insatser hon är beredd att göra. Inte heller nämner hon några som helst reformer, det vill säga konkreta förslag till åtgärder som hon kan tänka sig att lägga fram för att bättre förebygga stress på arbetsplatserna. Jag frågade alltså inte statsrådet om det är ett problem med stress i arbetslivet eller vilka grupper som är särskilt utsatta, utan jag undrade vad regeringen och statsrådet Paulina Brandberg är beredda att göra åt problemet med stress i arbetslivet.

Jag hoppas att statsrådet i sitt kommande inlägg kan ge lite färre beskrivningar av verkligheten och i stället komma fram till några svar på mina frågor om ohälsosam stress - något hon själv beskriver som en viktig fråga för regeringen.

Fru talman! Precis som vi hörde under den tidigare interpellationsdebatten och precis som min kollega Johanna Haraldsson har beskrivit ser vi just nu runt om i vårt land att särskilt kvinnors arbetsmiljö är utsatt. Inte minst LO:s jämställdhetsbarometer och Kommunal har beskrivit att det är många kvinnor - otroligt många av deras medlemmar - som inte ens kan ta en kortare paus på sitt arbetspass. Vi ser också det som händer inom sjukvården och regionerna, det vill säga de neddragningar som kostar på just kvinnors arbetsmiljö.

Jag har sagt det flera gånger i den här talarstolen, och jag tänker fortsätta att säga det så länge det är så ute i verkligheten. I min egen region har vi akutmottagning på lasarett där enhetschefer avsäger sig arbetsmiljöansvaret därför att det är så akut.

Jag vet att denna regering tillsköt pengar efter mycket påtryckningar i den här kammaren och efter att verkligheten kommit i kapp regeringen, men pengarna räcker fortfarande inte. Som statsrådet sa tidigare lägger man nu lika mycket pengar som vi gjorde i vår skuggbudget. Jag vill påpeka att vår skuggbudget gällde det läge som rådde tidigare. Både i budgeten för 2023 och i budgeten för 2024 hade vi mer pengar. Detta måste man ta i beaktande. Jag motsätter mig därför att det skulle vara lika mycket pengar, för situationen är en helt annan.

Vi ser verkligheten. Det råder enighet i denna kammare och långt utanför den. Det är många som känner till den här verkligheten; det är många som lever i den och ser den. Vi i denna kammare behöver inte ännu en gång konstatera hur den här verkligheten är. Jag uppskattar verkligen att statsrådet känner till den, men det finns bara en person som är ytterst politiskt ansvarig för dessa frågor: jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern. Det är statsrådet som kan göra någonting i denna fråga. Det är hon som sitter på makten och hon som sitter i regeringen. Det är statsrådet Paulina Brandberg som kan göra någonting. Hon kan lägga förslag på bordet i dag, i morgon eller i nästa vecka - det står henne helt fritt. Den makten besitter hon.

Fru talman! Jag tycker att det är dags för denna regering och ansvarigt statsråd att komma fram med konkreta förslag och göra någonting åt denna verklighet. Statsrådet har många gånger talat om hur hemsk den är, och vi är många som håller med om den beskrivningen. Men om man nu vill ha detta uppdrag, sitta i regeringen och styra landet får man också göra det. Precis som mina kollegor gjorde tidigare frågar jag Paulina Brandberg: Var är de konkreta förslagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Precis som jag sa i den tidigare debatten är det just arbetsmiljöfrågorna vi måste titta på om vi ska komma åt denna problematik.

I debatten har det efterlysts exempel på konkreta åtgärder. Jag kan nämna regeringens uppdrag till Arbetsmiljöverket att se hur fler kan vilja engagera sig som skyddsombud. Skyddsombud har inte bara ansvar för att titta på den fysiska arbetsmiljön utan har även ansvar för att titta på en dålig psykosocial arbetsmiljö. De spelar också en väldigt viktig roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är ett exempel på en konkret åtgärd.

Utöver detta har regeringen Arbetsmiljöverket som ett av de absolut viktigaste verktygen i arbetet för att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatserna i Sverige. Arbetsmiljöverket har föreskrifter om bland annat organisatorisk och social arbetsmiljö, vilket är centralt när det gäller denna fråga.

Inom ramen för regeringens arbetsmiljöstrategi bedriver Arbetsmiljöverket ett regelförnyelsearbete. Myndigheten beslutade i september 2023 om de omarbetade föreskrifter som kommer att träda i kraft i januari 2025. Detta är något som Arbetsmiljöverket arbetar med för att förnya sig och se till att regelverket blir mer anpassat till de förhållanden som råder i dag. Regeringen kommer såklart att noga följa att detta får avsedd effekt.

Utöver detta har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att öka antalet fysiska och oanmälda inspektioner på arbetsplatserna i Sverige. Under pandemin blev väldigt många inspektioner digitala. Från regeringens sida tror vi att inspektionerna blir bättre om de i större utsträckning är fysiska. Vi tror också att de blir mer rättvisande om de är oanmälda.

Allt detta är exempel på konkreta åtgärder.

Mynak arbetar för närvarande med ett uppdrag om att inhämta och sammanställa kunskap om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress.

I dagarna överlämnar utredningen Sjukförsäkringen i förändring en utvärdering som också kan ge ett värdefullt kunskapsunderlag inför kommande åtgärder.

Regeringen vidtar alltså en rad åtgärder inom detta område, helt enkelt därför att detta är en prioriterad fråga för regeringen. Det är en viktig fråga både ur ett arbetsmiljöperspektiv och ur ett jämställdhetsperspektiv.

Fru talman! Jag tänkte belysa sjukvården och hälso- och sjukvården lite grann.

Tidöavtalet, som ligger till grund för regeringssamarbetet, är ganska detaljerat på ett flertal områden, men när det gäller arbetsmiljö är det ganska tunt. Vad gäller hälso- och sjukvården återkommer samma formulering, där arbetsmiljön tas upp. Man pratar om att man ska utarbeta och genomföra politiska reformer för att kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för anställda inom vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror, precis som texten i Tidöavtalet ger uttryck för, att en förbättrad arbetsmiljö i hälso- och sjukvården är avgörande för att förbättra vården och kompetensförsörjningen. Stress är ett utbrett problem inom sjukvården, och många som arbetar där utsätts för hög arbetsbelastning. Titeln på Vårdförbundets rapport från 2023, Jag orkar inte jobba mer än deltid, talar egentligen för sig själv. I rapporten framkommer att hälften av de av Vårdförbundets medlemmar som jobbar deltid gör det för att ge utrymme för vila och återhämtning. En fjärdedel jobbar deltid på grund av hög arbetsbelastning, och ytterligare 23 procent gör det på grund av stress och ohälsa.

Arbetsmiljöverket har tagit initiativ till riktade inspektionsinsatser på landets akutsjukhus efter att man fått in över 150 anmälningar från skyddsombud om alltför hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar.

Samtidigt råder just nu en annan sjukvårdskris. I 17 av 21 regioner planerar man för nedskärningar, och ett flertal regioner har varslat om uppsägningar av personal.

Med tanke på de uppenbart stora problemen med arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården, och med tanke på att regeringen och Sverigedemokraterna själva tar upp just detta i sitt Tidöavtal, undrar jag på vilket sätt regeringen hittills har jobbat med att förbättra arbetsmiljön för anställda inom vården. Vilka politiska reformer har man, som det står i Tidöavtalet, utarbetat för att förbättra arbetsmiljön just i vården? Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att motverka ökad stress i spåren av ett ökat antal varsel? Detta frågade jag även i min interpellation.

Jag efterlyste konkreta åtgärder, men biträdande arbetsmarknadsministern svarade med saker som är mer allmänna. Det finns föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö som ska följas av arbetsgivarna. Detta är, som vi har diskuterat tidigare, en fråga som togs upp i arbetsmiljöstrategin. Man behöver noga överväga om man ska se till att det går att utdöma sanktionsavgifter som är kopplade till de organisatoriska och sociala arbetsmiljöföreskrifterna, så att kraven på arbetsgivarna skärps.

Jag frågade om man ville göra insatser för att öka kunskapen på arbetsplatserna om hur stress och ohälsosam arbetsbelastning förebyggs, men jag fick inga svar. Jag vill gärna att statsrådet återkommer med svar på de frågor som jag ställde.

Fru talman! Vi är flera här i dag som beskriver den massiva stressen på arbetsplatserna och hur den påverkar de anställda. Vi ser hur otroligt många arbetarkvinnor dygnet runt gör allt det kan för att orka men kanske ändå inte gör det på grund av en otroligt tuff arbetssituation med dålig arbetsmiljö och dåliga arbetsvillkor.

Det vi hör från ansvarigt statsråd här i kammaren står inte alls i proportion till detta. Vid de oanmälda inspektionerna konstateras organisatoriska problem, och då måste det finnas resurser att ändra på det. Det går inte att med vilja, ambitioner och goda tankar förändra situationen, utan det krävs anpassade bilar i hemtjänsten, tillräckligt många medarbetare per enhetschef och så vidare. Här krävs resurser, men jag ser inget i regeringens budget, förslag eller politiska ambition som storleksmässigt möter de faktiska behoven. Om Paulina Brandberg tycker att detta är både allvarligt och viktigt är det dags att lägga fram förslag på riksdagens bord och det omgående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg är detta inte bara en viktig arbetsmiljöfråga utan också en viktig jämställdhetsfråga, eftersom vi ser att kvinnor i högre grad än män drabbas av arbetsrelaterad stress och sjukskrivning kopplad till det. I ett sådant läge är det givetvis väsentligt att vi tittar på just de kvinnodominerade sektorerna, och jag delar uppfattningen att vården är en sektor som vi behöver sätta fokus på. Det är en kvinnodominerad bransch, och här finns utmaningar i både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön. Jag delar alltså bilden av att vi behöver titta specifikt på vården.

När jag hör interpellanten och den andra ledamoten som deltar i debatten blir det uppenbart att de har viss okunskap om vad regeringen gör, så jag vill gärna bringa lite klarhet i det. Som jag nämnde i den förra debatten har vi till sjukvården precis tillskjutit ytterligare 6 miljarder utöver de 6 miljarder som finns i budgeten för 2024, vilket motsvarar Socialdemokraternas skuggbudget. Givetvis hade vi velat lägga ännu mer pengar, men det är mycket som behöver prioriteras.

Jag kan också nämna regeringens överenskommelse med SKR om förlossningsvård och kvinnors hälsa. Den överenskommelsen omfattar 1,6 miljarder kronor för 2024. I överenskommelsen ingår bland annat insatser för stärkt kompetensförsörjning, utveckling av relevant kompetens och utveckling av nya arbetssätt. Jag tror att detta är viktiga pengar för att kunna bidra till en god arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

Regeringen har också träffat en överenskommelse med SKR om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Nytt för 2024 års överenskommelse är att åtgärder för kompetensförsörjning tydligare knyts till arbetet med att förbättra tillgängligheten. I överenskommelsen konstateras att en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö är central för att säkra kompetensförsörjningen. Denna överenskommelse för 2024 omfattar totalt 2,3 miljarder kronor.

Just hälso- och sjukvården, där en majoritet av de anställda är kvinnor, är en av regeringens prioriteringar. Jag menar att det syns både i vår budget och i våra aktiva åtgärder. Vi måste givetvis arbeta med arbetsmiljöfrågorna, men även kompetensförsörjningen är en viktig del för att minska stressen.

För att minska behoven av kortsiktiga nedskärningar i välfärden och skattehöjningar har regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att de generella statsbidragen till kommuner och regioner höjs med 10 miljarder kronor från 2024.

Det finns som sagt både pengar och aktiva åtgärder från regeringen, och vi delar den problembild som interpellanten med flera ser. Därför arbetar vi aktivt med att komma till rätta med denna problematik.

Fru talman! Statsrådet tar i debatten upp den ändringsbudget som aviserades i går. Men gårdagens besked kommer inte att lösa problemet med stress och hög arbetsbelastning. Resurserna är otillräckliga för att stoppa de nedskärningar och uppsägningar inom vården som har aviserats. När regionerna har ett sammanlagt underskott på 24 miljarder kommer en fjärdedel av det givetvis inte att kunna stoppa besparingarna i sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om social och organisatorisk arbetsmiljö upplevs många gånger som svår, och trots att många arbetsgivare har god vilja att skapa hälsosamma arbetsplatser lyckas de inte - ibland för att kunskapen brister hos arbetsgivare och chefer om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning, andra gånger för att man inte lägger tillräckligt mycket tid och resurser på arbetet. På vissa arbetsplatser struntar man helt enkelt i det.

Det systematiska, förebyggande arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser behöver ges större tyngd, och det måste straffa sig om man som arbetsgivare bryter mot grundläggande arbetsmiljöregler och struntar i de anställdas arbetsbelastning. Det var därför vi tillsatte en utredning som också kom med förslag på att man ska kunna utdöma sanktionsavgifter kopplat till psykosocial arbetsmiljö och till de organisatoriska och sociala arbetsmiljöföreskrifterna.

I min interpellation efterfrågade jag insatser för att höja kunskapen hos arbetsgivare. Jag efterfrågade också reformer som gör att man lägger mer fokus på dessa frågor på arbetsplatserna. Jag hoppas verkligen att vi kan återkomma till detta i en debatt här i kammaren och att regeringen då har tagit initiativ till aktiva och konkreta åtgärder som också stärker det förebyggande arbetet mot stress på arbetsplatser.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för debatten. Interpellanten och jag har de senaste månaderna haft flera debatter om dödsolyckor i arbetslivet, och det är viktigt att vi inte glömmer bort stressen i arbetslivet. Precis som interpellanten påpekar är det alldeles för många i Sverige som dör av arbetsrelaterade sjukdomar, och dem får vi inte glömma bort.

Jag är särskilt glad att vi debatterar detta samma vecka som det är internationella kvinnodagen, för det här är en av de frågor jag gärna sätter fokus på som en viktig jämställdhetsfråga inför fredag.

Som jag tidigare har framhållit i den här debatten vidtar regeringen ett stort antal åtgärder på det här området, men det är viktigt att också påpeka arbetsgivarnas ansvar i detta arbete. Om vi ska flytta fram positionerna är det många som måste ta sitt ansvar, och arbetsgivarna måste självklart se till att de har ett gediget arbetsmiljöarbete även inom detta område.

Interpellanten tog upp systemet med sanktioner. Mynak redovisade ju i dagarna en utvärdering av sanktionssystemet, och jag delar bilden att detta är någonting som vi måste titta på. Det är ju inte frivilligt vald verksamhet för arbetsgivarna, utan man ska ha ett gediget arbetsmiljöarbete vad gäller både den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Vi kommer naturligtvis att noga analysera det som Mynak redovisar och se om det behöver göras några justeringar.

Därmed vill jag tacka för dagens debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.