Stress och hög arbetsbelastning i arbetslivet

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat statsrådet Paulina Brandberg vilka åtgärder hon avser att vidta för att minska arbetsrelaterad stress på svenska arbetsplatser, vilka åtgärder hon planerar att vidta för att säkerställa att gällande regelverk om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön på våra arbetsplatser efterlevs samt om hon har för avsikt att på något sätt ändra arbetsmiljöregelverket för att bättre kunna motverka stress i arbetslivet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det numera är jag som ska besvara denna interpellation.

Inledningsvis vill jag passa på att tacka interpellanten för att hon lyfter upp detta viktiga ämne. Stress är en av de faktorer som leder till flest arbetsrelaterade dödsfall per år, och för kvinnor är det den enskilt största riskfaktorn.

Utöver arbetsmiljölagen (1977:1160), som tydligt placerar ansvaret för att upprätthålla en god och säker arbetsmiljö hos arbetsgivaren, gäller även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2023:2, 2 kap.) för att komma till rätta med de risker som bland annat ohälsosam stress kan ge upphov till. Arbetsmiljöverket har genomfört och genomför inspektioner utifrån föreskrifterna för att se till att arbetsgivare hanterar och minskar förekommande risker.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 (skr. 2020/21:92) anges bland annat att arbetsrelaterad stress är ett stort arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket arbetar utifrån denna strategi och har som målsättning att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera genomslaget för den nu gällande arbetsmiljöstrategin, att lämna förslag om en arbetsmiljöstrategi för 2026–2030 samt att lämna förslag om fortsatta åtgärder som långsiktigt kan bidra till dess genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni i år (dir. 2024:56).

Fru talman! Stress och psykisk ohälsa är i dag två av våra största arbetsmiljöproblem. Långvarig stress leder inte bara till utmattning, ångest och depression utan också till fysiska sjukdomar som hjärtproblem och diabetes. Enligt Arbetsmiljöverket dör uppemot 800 personer i förtid varje år till följd av arbetsrelaterad stress.

Vi ser den här utvecklingen i yrke efter yrke. Det är undersköterskor och sjuksköterskor som går på knäna för att bemanningen inte räcker till. Det är socialsekreterare med orimliga högar av ärenden. Det är busschaufförer med scheman som knappt tillåter pauser. Detta är bara några exempel. Den gemensamma nämnaren är en ohållbar arbetsbelastning och stress, ofta med ohälsa som följd.

Fru talman! Det här är inte bara en fråga om individuellt lidande, utan det är ett samhällsproblem. Det kostar enorma summor i sjukskrivningar, vård och produktionsbortfall. Men framför allt handlar den här frågan om människors rätt till ett hållbart arbetsliv. Ingen ska behöva bli sjuk eller dö i förtid på grund av sitt jobb, stress och ohållbar arbetsbelastning.

Fru talman! Statsrådet konstaterar i sitt svar att arbetsgivarna har ansvar för en god och säker arbetsmiljö, att Arbetsmiljöverket kontrollerar arbetsplatserna, att en arbetsmiljöstrategi finns och att man nu håller på att utreda en ny. Allt det konstateras. Men jag upplever inte att jag får några direkta svar på mina frågor.

I min interpellation frågade jag statsrådet vilka åtgärder hon tänker vidta för att minska stressen på svenska arbetsplatser. Vad tänker hon göra för att se till att arbetsgivarna följer arbetsmiljöreglerna och tar sitt fulla ansvar? Jag frågade också om hon på något sätt vill ändra i arbetsmiljöregelverket för att komma åt stressen på jobbet.

Jag upplever att statsrådet inte svarar på något av detta. Jag undrar lite hur jag ska tolka den tystnaden. Är det så att man visst kommer att vidta åtgärder, men att man har glömt att svara? Betyder det ja, nej eller kanske? Jag hoppas att ministern åtminstone i sitt nästa inlägg kan tänka sig att resonera lite kring frågorna, eller ännu hellre faktiskt svara på vad regeringen har för ambitioner.

Fru talman! Arbetsgivarna har ett tydligt ansvar. Det är vi alla överens om. Det är vad lagen stipulerar. Men det behövs också ett politiskt ledarskap.

Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om hur vi bättre kan komma åt brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, det som orsakar stressen. Utredningen är klar. Den har funnits på ministerns bord, eller kanske på ministerns företrädares bord, sedan augusti 2022.

Utredningen föreslår att man ska ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma sanktionsavgifter kopplat till både organisatorisk och social arbetsmiljö men också om företag och arbetsgivare brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det har man inte agerat på. Man har skjutit upp och har vägrat att ta ställning till förslagen. Man har även hänvisat till en utvärdering av sanktionssystemet. Den är också klar. Den visar att sanktionsavgifter fungerar. De ökar regelefterlevnad, och de borde kunna användas även för andra föreskrifter.

Utöver de frågor som jag upplever att jag inte fick svar på tidigare undrar jag: När tänker regeringen se till att fler sanktioner kommer på plats så att risker i kvinnodominerade yrken tas på minst lika stort allvar som risker i de mansdominerade?

Fru talman! Arbetsmiljöfrågorna är helt centrala på så många plan. Jag har själv verkat som chef i näringslivet och i ideell sektor under många år. Jag kan verkligen instämma i det engagemang som Johanna Haraldsson visar här.

Det är arbetsmarknadens parter som har ett stort ansvar, och arbetsgivarna har ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Regeringen vidtar en rad olika åtgärder på en rad olika plan.

Nu inväntar vi den kommande arbetsmiljöstrategin. Den kommer att kunna fungera som en bra riktning för ytterligare åtgärder. Den kan också vara ett bra stöd för arbetsmarknadens parter även fortsatt.

Vi har också Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. De ger vid sidan av lagen ytterligare vägledning för arbetsgivare om hur de ska jobba för att i samverkan med arbetstagarna säkerställa en arbetsmiljö utan negativ stress och för hög arbetsbelastning.

Föreskrifterna justerades också i form av en regelförnyelse som trädde i kraft den 1 januari i år. De har förtydligats, vilket gör det enklare för arbetsgivare att förstå och att kunna arbeta systematiskt, precis som Johanna Haraldsson påpekar, för ett gott arbetsmiljöarbete.

Arbetet mot psykisk ohälsa i arbetslivet är helt centralt. Försäkringskassans lägesrapport om psykisk ohälsa i arbetslivet är otroligt viktig. Också den ger värdefull input och underlag för förståelsen av detta. Regeringen ser naturligtvis oerhört allvarligt på den ökande psykiska ohälsan.

Regeringen har genomfört ett stort antal insatser för att stödja arbetsgivare, hälso- och sjukvården och andra berörda aktörer i arbetet med målsättningen att individen ska få bättre stöd vid sjukskrivningen, att sjukskrivningar ska kunna förebyggas och att återgång i arbetet ska främjas.

Som exempel på detta kan nämnas att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 496 miljoner kronor under 2025 till regionerna för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.

Det syftar till att stötta den regionala primärvårdens arbete med psykisk ohälsa bland annat med avseende på att utveckla arbetet med sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser och återgång till arbete och för att stärka samverkan med just arbetsgivarna. Det är ett viktigt komplement till övriga satsningar.

Regeringen har också gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillföra resurser till verksamhetsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för olika insatser som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid i arbetslivet. Det omfattar bidrag till både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och partssammansatta organ.

Fru talman! Att ha en arbetsmiljöstrategi är bra. Socialdemokraterna tog fram de tidigare två. Jag är väldigt positiv till att regeringen nu också förstår att det är viktigt att ha en riktning även för den här politiken och att ha en strategi.

Men om inte strategierna följs av handling blir de ganska meningslösa. Ministrarna på Arbetsmarknadsdepartementet har sedan Liberalerna steg in där sagt att man följer strategin, men det har inte resulterat i några reformer eller förslag från regeringen trots att arbetsmiljöproblemen på svensk arbetsmarknad inte minskat. Precis som ministern och jag vet slås det snarare rekord i sjukskrivningar, och folk dör faktiskt i förtid på grund av stress.

Jag menar att det är hög tid att regeringen tar arbetsmiljöproblemen på allvar. Man säger att man tar dem på allvar, men det kräver också att man agerar. Vi socialdemokrater har lagt fram flera konkreta krav för att förbättra arbetsmiljön och motverka den ökande stressen på våra arbetsplatser.

Jag frågade i mitt första inlägg: När tänker regeringen lägga fram förslag om utökade sanktionsavgifter? Det är ju ett av våra förslag.

För det första: Vi måste ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma sanktionsavgifter när arbetsgivare brister i fråga om det systematiska arbetsmiljöarbetet och den psykosociala arbetsmiljön. Regler ska följas. Annars måste det få konsekvenser.

För det andra: Ministern säger att hon själv har arbetat som chef. Hon har då, förstår jag, stora kunskaper och stor förståelse för det ansvar som en chef faktiskt har för arbetsmiljön. Men alla chefer är inte som ministern som chef. Vi behöver se till att ställa krav så att arbetsgivare ser till att chefer och andra ansvariga för arbetsmiljön faktiskt har den kompetens och den utbildning som krävs för att kunna förebygga ohälsa. Det kan vi inte lämna åt slumpen.

För det tredje: Företagshälsovården behöver stärkas. Ministern nämner rehabilitering. Det är oftast företagshälsovård som kommer in i det första skedet. Vi socialdemokrater menar att företagshälsovården också måste bli en mycket mer självklar del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivare måste åläggas att använda företagshälsovården i ett tidigt skede. Men för att det ska kunna bli verklighet måste vi säkra kompetensförsörjningen inom företagshälsovården.

I den nu gällande arbetsmiljöstrategin pekas företagshälsovården ut som en central aktör på flera områden, bland annat för att stötta arbetsgivare som inte har den kunskap som behövs för att kunna förebygga ohälsa på olika områden och på olika sätt. Men för att den ska kunna utvecklas och spela en starkare roll i arbetsmiljöarbetet behöver regeringen lösa detta med finansiering och huvudman för specialistläkarutbildningen i fråga om arbetsmedicin.

Under förra året hade jag en debatt med ministerns företrädare, som lovade en lösning inom en snar framtid. Hon sa att arbetet pågick för fullt. Jag förstår att det kan ha stannat av när man har bytt person på ministerposten, men ännu har regeringen inte levererat. Hittills har man inte lyckats med det här.

Jag undrar när regeringen tänker göra det som alla – från läkarföreningen och branschen till myndigheter och arbetsmarknadens parter – är överens om behövs: utse en ansvarig myndighet och huvudman för företagsläkarutbildningen och säkra finansieringen. Det här måste göras innan alla företagsläkare har gått i pension.

Fru talman! Jag delar verkligen Johanna Haraldssons engagemang, också kopplat till att chefer ska ha förutsättningar och kunskap och förståelse för arbetsmiljölagstiftningen och för vilket systematiskt arbete som krävs för att få till en god arbetsmiljö.

Här finns det otroligt goda exempel bland arbetsmarknadens parter. Jag var hos ett fackförbund nu på morgonen. Där lyftes några exempel på hur man proaktivt jobbar med de här frågorna. Det är otroligt viktigt. Det finns mycket att ta del av från arbetsmarknadens parter och från fackförbunden. Det arbetet ser och uppskattar jag verkligen. De behöver fortsätta med det.

Under flera års tid har Arbetsmiljöverket fått permanenta tillskott för att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner – detta för att motverka bland annat arbetslivskriminalitet.

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner kontrollerar myndigheten att arbetsgivare och andra som ansvarar för arbetsmiljön lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Förutom att inspektionerna handlar om att undersöka om det finns brister i arbetsmiljön går de ut på att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker.

Arbetsmiljöverket har också fått i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner – för att öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som har brister.

Regeringen har – för att fortsätta på spåret med särskilt fokus på psykisk ohälsa – beslutat om två uppdrag för att utveckla vårdens arbete när det gäller sjukskrivning och rehabilitering. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete när det gäller sjukskrivning och rehabilitering, särskilt på området psykisk ohälsa.

Det är viktigt att motverka långa sjukskrivningar – de kan bero på olika saker, bland annat på psykisk ohälsa. I budgetpropositionen redovisade regeringen ett omfattande åtgärdspaket för att minska sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt.

Det handlar bland annat om Försäkringskassans arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete och om att vi stärker samordningen av rehabiliteringsinsatser som är viktiga. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket får också i uppdrag att utveckla samverkan och tillsynen av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Vi ser över möjligheten till arbetsprövning under en kortare period med bibehållen sjukpenning, i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen.

Försäkringskassan kommer att få i uppdrag att ge fler personer med aktivitetsersättning arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser och se över möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för den här debatten och för hennes engagemang och vilja att göra någonting åt det här problemet, som vi faktiskt ser på arbetsplatserna.

Men för att vi ska kunna göra någonting åt problemet behöver vi fokusera på att förebygga att folk över huvud taget blir sjuka av stress. De åtgärder som ministern här presenterar och som regeringen nu gör handlar väldigt mycket om det som kommer efteråt, när folk väl har blivit sjuka och när de ska komma tillbaka till arbetet.

Vi måste se till att det förebyggande arbetet fungerar, och då behöver arbetsgivarna ha mycket bättre kunskap. Man behöver kunna använda företagshälsovården. Man behöver också se till att detta upptäcks i tid, även av Arbetsmiljöverket. Och när man inte följer regelverket, inte gör det man ska och inte jobbar systematiskt med arbetsmiljön ska det kunna få konsekvenser i form av en sanktionsavgift.

Arbetsrelaterad stress har blivit en av våra största arbetsmiljöutmaningar. Vi slår negativa rekord – rekord efter rekord – på grund av stress.

Jag menar att detta inte är värdigt en modern svensk arbetsmarknad.

Jag vill inget hellre än att regeringens nya arbetsmiljöstrategi ska bli ett startskott för verklig förändring och att man nu ska ta steg för att lägga fram reformer som ger effekt på stress och ohållbar arbetsbelastning.

Jag menar fortfarande att vi behöver skärpa kraven på arbetsgivarna, ge Arbetsmiljöverket nya verktyg och säkra framtiden för den livsviktiga företagshälsovården. Det handlar inte om pålagor för arbetsgivare, utan det handlar om människors liv och hälsa.

Fru talman! Stort tack till Johanna Haraldsson för de viktiga frågorna och möjligheten att diskutera dem!

Ett gott arbetsliv där vi har nolltolerans för den här typen av olyckor och skador och verkligen proaktivt kan förbättra ett gott arbetsliv är helt centralt. Det är också helt avgörande för svensk och europeisk konkurrenskraft i dessa tider när ekonomisk säkerhet är en bricka i det geopolitiska spelet.

Regeringens mål vad gäller arbetsmiljö är tydligt: Ingen ska behöva skada sig, bli sjuk eller dö till följd av jobbet. En förutsättning för det är det dagliga systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet, som Johanna Haraldsson mycket riktigt pekar på.

Arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden har sin grund i den svenska arbetsmiljölagstiftningen, och det är och kommer fortsatt att vara det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet som är grunden till en god, trygg och jämställd arbetsmiljö. Det gäller även frågor som rör den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Ansvaret för arbetsmiljön och därmed för att minska stress och hög arbetsbelastning ligger mycket riktigt på arbetsgivaren. Regeringens ansvar är att säkerställa ett tydligt regelverk och goda förutsättningar för Arbetsmiljöverket för att informera och bedriva tillsyn. Arbetsmiljöverket har också fått betydande tillskott för att effektivisera den tillsynen.

Jag ser mycket fram emot den kommande arbetsmiljöstrategin, som kan fortsätta att peka ut en riktning för detta viktiga område.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.