Strandskyddets framtid

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om min och regeringens intention och målsättning är att den förändring av strandskyddet som nu arbetas fram ska möjliggöra mer byggande i strandnära läge i Sverige. Han har även frågat vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra mer nybyggnation i skärgården.

Utredningen om översyn av strandskyddet redovisade sitt betänkande till regeringen den 14 december 2020. Betänkandet har därefter remitterats till och med den 3 maj i år. För närvarande pågår den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet av utredningens förslag.

I kommittédirektiven till utredningen anges bland annat att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att strandskyddslagstiftningen behöver göras om i grunden genom en ökad differentiering. Denna differentiering ska enligt direktiven på allvar ta hänsyn till att tillgång till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Av direktiven framgår vidare att det ska bli enklare att få bygga strandnära och skapas bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck. Vidare ska det lokala inflytandet öka. Ett fortsatt starkt och, om behov finns, förstärkt strandskydd ska enligt direktiven finnas för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i områden som redan är starkt exploaterade.

En viktig del av översynen av strandskyddet handlar om att underlätta för byggande och näringsverksamheter på landsbygden. En annan viktig del handlar om att värna strandskyddet i starkt exploaterade områden. I direktiven anges vidare att dagens strandskyddsregler behöver förändras så att olika områdens varierande skyddsbehov får genomslag.

Det finns mot denna bakgrund inte ett entydigt svar på frågan om min och regeringens målsättning är att möjliggöra mer byggande i strandnära läge i Sverige - i vissa områden behöver det bli lättare att bygga strandnära, och i vissa andra områden kan det finnas skäl att skärpa strandskyddet. När det gäller frågan om vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra mer nybyggnation i skärgården vill jag hänvisa till den pågående beredningen av utredningens förslag, vilken jag inte kan föregå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, miljöminister Bolund! Jag skrev min interpellation efter att ha läst utredningen om strandskyddet, som är gjord av Catharina Håkansson Boman, tidigare statssekreterare till Maud Olofsson. Det är troligen rätt tydliga direktiv från regeringen, eftersom den landar i vad den gör.

Utredningen föreslår lättnader i Norrland, där jag vill hävda att exploateringstrycket är extremt begränsat, och skärpt strandskydd i Stockholmsregionen. Då kan man undra: Ska det vara olika lagstiftningar för olika delar eller olika tillämpningar av lagstiftningen i olika delar av landet? Är det rimligt? Är det rättssäkert?

Strandlagen kom 1952. Strandskyddslagen kom 1975. Varför är strandskyddslagen så generell som den är i dag? Det är 100 meter generellt strandskydd och 300 meter särskilt strandskydd. Har miljöministern sett någon strand som är 300 meter i Sverige? Jag har i alla fall inte gjort det.

Fru talman! Lagen omfattar 42 000 mil stränder längs kust och sjöar i Sverige. Varför ska staten äga makt över privat mark på detta sätt? Det vill jag ha svar på av miljöministern.

Jag anser att strandskyddet enbart bör ligga på kommunal beslutsnivå av det skälet att de lokala byggnadsnämnderna har en helt annan kunskap om hur det ser ut ute i kommunerna. Det är ofta så att politiska partier, oavsett färg, tillsätter byggnadsnämnder efter just den kompetensen och erfarenheten.

Kommunerna skulle, om man så önskar, kunna lägga in strandskydd i översiktsplanerna och där säga att det här området är värdefullt och det är vi jätterädda om. Då kan man göra den avvägningen i kommunfullmäktige när man antar detaljplanen.

Länsstyrelsen är den myndighet som har rätt att överpröva kommunala beslut i dag. Vissa överprövningar liknar faktiskt myndighetsaktivism. Enskilda handläggare går in och göra egna bedömningar, ofta godtyckliga, och river upp den lokala byggnadsnämndens beslut. Det är i sig är ett extremt intrång i äganderätten.

Frågan är vilket syfte strandskyddslagen har i grunden. Jag har ett exempel från min hemkommun. Gisslingö är en ö utanför Tjockö. När man till slut, efter tre års handläggning, fick renovera en brygga som man har haft på fastigheten i 150 år skrev länsstyrelsen i sitt beslut att privatiserande åtgärder på eller i anslutning till bryggan inte får vidtas. Detta skriver man fast det handlar om en privat tomt som har funnits där under flera hundra år och om en brygga som funnits där i minst 150 år, har jag fått höra av fastighetsägaren.

Ett annat exempel är när man söker tillstånd för att bygga en brygga ute på en ö utan landförbindelse. Då avslår länsstyrelsen det, eftersom det går Waxholmsbåt dit en gång om dagen. En privat markägare får alltså avslag på sin ansökan om att bygga en brygga på sin egen fastighet. Det är helt sanslöst att höra!

Fru talman! Strandskyddet är en viktig faktor för att vi ska kunna nå våra miljömål men också andra samhällsmål, till exempel friluftsmålen. Stränderna är otroligt viktiga både för växt- och djurliv och för oss människor. Jag tror att väldigt många av oss som tycker om att vara ute i skog och mark kan känna igen oss i att man tycker att det finns ett särskilt värde i att ta en fika vid en sjö, göra upp en lägereld vid Östersjöns kust eller kunna åka ut och bada på de vackra klipporna i Bohuslän.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att det här är något som är värt att värna inte bara för oss utan också för framtida generationer. Jag blir lite orolig när det låter som om Kjell Jansson vill upphäva strandskyddet helt och hållet. Det är i så fall första gången som jag hör någon ledamot i Sveriges riksdag säga det.

Strandskyddet är en nationell angelägenhet och syftar till att skydda allas vår tillgång till strandområden och att också säkerställa långsiktigt goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten. Kjell Jansson kanske känner till att vi har en ganska svår situation när det gäller den biologiska mångfalden. Man brukar prata om 1 miljon arter på global nivå som är hotade.

Där ligger vi inte bättre till i Sverige än i resten av världen. Vi har ett stort antal arter som är hotade, och många av dem har faktiskt sin livsmiljö just vid stränder mellan vatten och land. Det är också värt att ta i beaktande när man för den här debatten, men det verkar som om Kjell Jansson inte riktigt ser den problematiken.

Strandskyddet är en viktig del i den gröna infrastrukturen och hjälper också till att säkerställa att vi kan få en rad ekosystemtjänster som vi behöver, till exempel genom att trygga tillgång till stränderna för bad och allmänt friluftsliv, något som jag vet att vi är många som älskar och gärna vill kunna fortsätta med.

Strandskyddet har även stor betydelse för miljökvalitetsmålen som Sveriges riksdag har ställt sig bakom. De målen måste vi göra vad vi kan för att uppnå. Det kan man liksom inte bara strunta i när man tycker att äganderätten är det enda som ska gälla. Våra mål är gemensamma, och då måste vi också vidta gemensamma åtgärder för att nå dem.

Även friluftsmålen är viktiga. Särskilt under pandemin har folk insett vikten av friluftsliv och värdet av att kunna vara ute i skog och mark och njuta av ron och få energipåfyllning.

Vi ser också att exploateringstrycket fortsatt är väldigt högt när det gäller kusterna. Den totala längden av havsstrandlinje som är påverkad av bebyggelse ökade bara mellan 2015 och 2018, alltså på tre år, med knappt 3 procent i Sverige. Totalt var det 28 procent av den totala havsstrandslinjen som var påverkad av bebyggelse 2018.

Det är alltså en ganska stor del i dag, och den ökar för varje år som går. Det är bara att konstatera att det här är en ändlig resurs. När ett kustområde väl har exploaterats är det exploaterat, och då är det svårt att återställa.

Det är också lite förvånande när Kjell Jansson frågar om man inte kan ha olika regler i olika delar av landet. Kjell Jansson och jag kan väl ändå vara överens om att Sverige inte ser exakt likadant ut överallt, utan det är ganska olika förutsättningar i olika delar av landet. När det till exempel gäller de 28 procenten av kustlinjen är det självklart så att i tätbebyggda områden är det en ännu högre andel. Det kan vara ganska svårt för människor att komma ned till stranden, till exempel, medan det i andra delar av landet finns gott om strandområden.

Därför har det föreslagits i utredningen att man ska ha det som kallas landsbygdsområden, vilket innebär att man skulle definiera vilka delar av Sverige som är sådana landsbygdsområden där speciella regler kan gälla.

Menar Kjell Jansson att det är helt fel? Ska man inte ha den typen av landsbygdsområden? Ska man antingen upphäva strandskyddet överallt eller ha samma strandskydd i till exempel Stockholms stad som i Kiruna? Det vore bra att få klart vad det är Kjell Jansson syftar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vad är "grön infrastruktur" för någonting? Är det på privat mark? Det är sanslöst att höra, vill jag säga.

Miljömålen kan man uppnå med andra skydd som finns. Det behöver inte vara strandskydd. Om man nu är rädd om naturen har man andra skydd, till exempel artskydd och annat. Att strandskydd ska läggas som ett lager uppepå är helt galet.

I Tyskland har man ett differentierat strandskydd. Där kan du ha ett strandskydd på 8 meter och ett på 32 meter efter hur förhållandena ser ut. Men här har vi generella strandskydd.

Jag menar inte att allt strandskydd ska bort. Jag menar att tillämpningen ska ligga på kommunal nivå. Det vore högst demokratiskt, med kunniga politiker som är insatta i verkligheten och inte unga tjänstemän på länsstyrelsen som är nyexaminerade och inte har särskilt mycket erfarenhet av livet. Det är trots allt så att ju äldre man blir, desto mer erfarenhet får man. Det är inget konstigt.

Jag fortsätter med några exempel. Det är stora svårigheter för företagare som bedriver marin verksamhet i Stockholms skärgård. De som har varv och marinor, tar upp båtar och servar och lagar dem har jättesvårt att få tillstånd i dag. Här är det absolut stenhårt nej, och det kostar ju på näringen och jobben ute i skärgården.

Det är många som lever på det här. Alla bygger inte. Det finns några som skruvar också, och det finns några som jobbar i vården. Men det är en stor sektor i skärgården. Det är mycket småföretagare. De flesta är levnadskonstnärer där ute, och de är väldigt begränsade av den här lagstiftningen.

Dessutom tycker jag att det är helt odemokratiskt att länsstyrelsen går in och river upp kommunala beslut. Det är anmärkningsvärt. Och jag kan lova miljöministern att det finns gott om plats för dem som vill ut och vandra. Jag förstår att det syftet finns. Det tycker jag är bra. Jag har själv ganska mycket stränder och mark, och jag tycker bara att det är trevligt när folk kommer och går och vill ut med en picknickkorg. Det är inte det som är problemet. Problemet är att du inte får göra någonting när du äger mark.

Det är också intressant att höra argumenten från miljöministern och att man tycker att det är staten som ska bestämma och inte kommunerna. Hur strandskyddet hanteras är egentligen ett intrång i det kommunala självbestämmandet.

Fru talman! Det kommer lättnader i Norrland och skärpt strandskydd i Stockholmsregionen. Då kan man undra: Varför vill man skärpa det i Stockholmsregionen på ett annat sätt än i övriga landet? Trots allt äger staten begränsat med mark i Stockholmsregionen, även om man i södra skärgården har en del mark som hänför sig till försvaret. I Norrland äger staten väsentligt mer mark.

Fru talman! Jag undrar också varför redan bebyggda fastigheter än en gång ska prövas för strandskydd. Om man redan har en sjötomt med en villa vill man kanske komplettera med en sjöbod. Man kanske vill förlänga bryggan eftersom det har varit en landhöjning. Stockholms skärgård har haft en landhöjning de senaste 65 åren på 40 centimeter. Jag ser fram emot att vattnet ska gå upp eftersom det är svårt att komma in till alla bryggor i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det sista Kjell Jansson sa måste jag ändå kommentera. Att säga att man ser fram emot att vattnet ska gå upp, det vill säga se fram emot klimatförändringen och de enorma katastrofer som kan komma på global nivå, är häpnadsväckande. Vi pratar ju om att om vi inte lyckas stoppa klimatförändringen kan det - inte i närtid men om ett antal decennier eller om hundra år - handla om tio meters havsnivåhöjning. Med lite kunskap i bagaget hoppas jag att man säger att man inte ser fram emot den.

Jag tycker också att Kjell Jansson inte ska racka ned på tjänstemän som gör ett otroligt intensivt och viktigt arbete för att väga olika intressen mot varandra. Det är det som ingår i tjänstemannarollen.

Eftersom Kjell Jansson har frågat kan jag säga att olika områdesskydd har olika syften. Strandskyddet syftar till att skydda både djur- och växtlivet samt allmänhetens tillgång till strandområden. Strandskyddet är också ett starkare och mer specifikt skydd än det skydd som finns för ett område som har utpekats som område av riksintresse för naturvården eller riksintresse för friluftslivet.

Kjell Jansson påstår att det inte går att göra någonting, men verkligheten talar ett annat språk. Vi ser att exploateringen av stränderna fortsätter, och det påverkar möjligheten att nå flera av våra miljö- och friluftsmål. Det är en utveckling som vi måste ta på allvar. Vi kan inte låtsas som att verkligheten ser ut på ett annat sätt.

Jag vill också påminna om att strandskyddets syften är långsiktiga. En strandmiljö som i dag inte verkar ha något stort värde kan visa sig vara mycket värdefull längre fram. Just med tanke på den stora exploatering som sker av stränderna är det viktigt att ha med sig det perspektivet också. Jag anser verkligen att vi behöver strandskyddet. Det har också funnits på plats sedan 1975, så det är inte någon nymodighet eller innovation som den här regeringen eller den förra kommit med, utan det har funnits på plats ganska lång tid i Sverige.

Det här handlar om viktiga principer. Vi har allemansrätten i Sverige. Det är en princip som jag hoppas att vi alla ändå står bakom, det vill säga att vi ska ha möjlighet att röra oss i vårt land, att njuta av vår fantastiska natur. Det är viktigt att det inte bara finns på papperet utan att det faktiskt finns en allemansrättslig tillgång till exempelvis strandområden och att det finns utrymme för de djur och växter som har strandmiljöerna som sin livsmiljö.

Utredningen säger att det kan finnas sådana förhållanden i städer och andra tätorter att exploateringsgraden och befolkningstätheten är så hög att den också går ut över möjligheten att få rekreation och att bevara ett rikt växt- och djurliv.

Utredningen beskriver också att exploateringen inom bland annat kustområdena påverkar en del vattenområden särskilt negativt. Det framgår att det finns skäl att förstärka strandskyddet för att skydda den typen av värdefulla vattenområden. Det är också viktigt att poängtera att det finns näringar som är helt och hållet beroende av att det finns tillgång till stränder. Till exempel är besöksnäringen växande i Sverige. Där kan vi inte bara tänka på andra näringsbehov, utan vi måste även tänka på besöksnäringens behov - inte just nu under pandemin, men vi hoppas att vi kommer ur pandemin i hyfsad närtid. Det är en näring som också ger en första ingång på arbetsmarknaden för många unga människor, och besökare från andra länder och svenskar kan komma ut och få uppleva den fantastiska natur vi har i Sverige. Det är en näring som behöver förutsättningar att fortsätta att verka. Om vi inte kan få en vändning när det gäller den ökade exploateringen är risken att besöksnäringen får det svårare att verka i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi är för allemansrätten - men med ansvar. Det är inte alltid det är så; till exempel skräpas det ned mycket i skärgården.

De flesta remissinstanser är kritiska till den strandskyddsutredning som Håkansson Boman har presenterat. Det gäller SKR, som representerar samtliga 290 kommuner, LRF, Företagarna och Fastighetsägarna samt huvuddelen av Stockholmsregionen.

Strandskyddsutredningen föreslog att skyddet skärps i Stockholms län och släpps friare i Norrland. Av vilka skäl ska olika regler gälla? Det får jag inte riktigt svar på. Jag tycker fortfarande inte att det är rättssäkert.

Varför omfattas redan bebyggda fastigheter för ny prövning av strandskydd, som redan är ianspråktaget, som redan är privatiserad mark, redan ägs av människor som har lagfart via Lantmäteriet där fastigheten är klassad som sjötomt? Det borde vara en självklarhet och rättighet att få bygga en brygga och sjöbod på redan bebyggda tomter. Att bygga en brygga i skärgården är som att bygga ett garage för bilen i Enskede.

Om du vill ha en levande skärgård och landsbygd krävs en kraftfull reformering av strandskyddslagen och en delegation till kommunerna, som kan hantera frågorna med större omsorg än att det sitter tjänstemän på länsstyrelsen och kör över politiken, vilket jag i sig tycker är helt odemokratiskt. Det underminerar det kommunala självstyret, och det är anmärkningsvärt.

Det är intressant att höra att miljöministern har en helt annan syn än vad jag har på strandskydd. Vi är överens om att vissa stränder behöver skyddas, men inte allt. Sveriges stränder är totalt tio gånger jordens omkrets - 42 000 mil. Det behövs bara ett strandskydd - det är Nato.

Fru talman! Strandskyddet är en viktig faktor för att vi ska nå många av våra miljömål och samhällsmål. Jag är bekymrad över att Kjell Jansson på det sätt han nu gör ifrågasätter strandskyddet i grunden. Det är inte något som finns på den politiska dagordningen. Det vi pratar om nu är att se över strandskyddet. Det är också något vi är överens om i januariavtalet. Vi kan konstatera, vilket också Kjell Jansson borde se, att Sverige ser olika ut i olika delar av landet. Det är olika mängd befolkning, och det är olika tillgång till stränder. Det är också olika exploateringstryck, och det gör att det finns skäl att ha olika sätt att reglera tillgången till stränder i olika delar av landet.

Det är också självklart att hur mark exploateras och bebyggs avgör också hur lätt det är för allmänheten att få tillgång till värdefulla områden, till exempel stränderna. Även om mark är bebyggd sedan tidigare kan kompletterande bebyggelse påverka möjligheten till att vara ute och nyttja allemansrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är lite märkligt att säga att det skulle vara fel att ha en prövning av nationella intressen gentemot lokala intressen. Det finns i många olika områden. Det finns riksintressen för exempelvis försvaret eller för energiproduktion och liknande. Föreslår då Kjell Jansson att vi ska ta bort alla de riksintressena och att det bara ska vara lokala intressen som ska gälla, det vill säga aldrig ha en prövning mot nationella intressen? Det är en utveckling som jag inte ställer mig bakom och som jag hoppas att Kjell Jansson när han tänker efter inte heller tycker är en god idé.

Jag är glad att vi har ett strandskydd. Vi ska se till att strandskyddet finns kvar, men det ska också moderniseras. Det ska ge möjlighet till utveckling i hela landet, och det är vad vi håller på med nu. Strandskyddsutredningen utgör underlag, men vi för också politiska diskussioner om hur den ska tas vidare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.